Längtan …

Längtar redan till sommaren ... skrev barnbarn #2 i messet. Han var på hemväg från Eksjö efter att ha deltagit i den första träffen tillsammans med de andra som ska vara med på OL-konfalägret mitt i sommaren nästa år. 

OL-Konfan i Eksjö är ett läger där konfirmationsundervisning kombineras med orienteringsträning och många andra aktiviteter. Deltagarna bor på Eksjö OL-gymnasiets elevhem och lägret pågår i en knapp månad. En dag på lägret består av konfirmationsläsning på förmiddagen och orientering på eftermiddagen.

Det blir en tid som handlar om livet och den kristna tron. Genom diskussioner, undervisning och gudstjänster får man lära sig mer om den kristna tron och vad den kan betyda. Tillsammans med andra som delar orienteringsintresset funderar man på livet, kärlek, vänner, döden, sorg, glädje, ondska och om vad och vem gud är?

I år deltog barnbarn #1 i detta läger och minnesbilderna han förmedlar är så positivt laddade. Samma uppskattande gillande kan höras från andra kompisar. Det är uppenbart en händelserik och säkert också betydelsefull aktivitet för unga tonåringar.

Deltagandet går lite i arv då båda sönerna för knappt 30 år sedan också var med om OL-konfaläger då i Tiveden respektive Skålsjögården, Hälsingland.

När jag överhör och tar del av minnesbilderna känns det bara så bra att vara orienterare och att orienteringssporten möjliggör/levererar OL-konfaläger, förstår att man redan längtar till sommaren!

Inte lätt …

Det är inte alltid lätt att förklara, ange orsaken och tydliggöra varför man gör det ena eller andra. Detta blir allt mera uppenbart när man kommunicerar med nysvenskar ...

Bokslut …

Som bekant är dödssynderna för orienterare åtta och och inte sju som för andra:

Högmod 

Girighet 

Lust 

Avund 

Frosseri 

Vrede 

Lättja 

Kartsläng

Har naturligtvis under året gjort ett och annat övertramp fast när det gäller det sista har absolut ingen överträdelse gjorts. Alla årets orienteringskartor har sparats och vårdats enligt vedertagna regler. Det blev en ansenlig hög även detta år.

Genomräkningen visar att 77 tävlingar har genomförts och 55 övriga orienteringar typ veteranrace, Veckans banor, nattcuper och liknande. Alltså hittills sammantaget 132 löp och med ett snitt på kanske 10-15 kontroller blir det många glädjeögonblick. Fördelningen på olika discipliner för tävlingarna har varit:

Långdistans - 17

Medel - 37 

Sprint - 20 

Stafett - 2 

Natt - 1 

Till skillnad från de senaste åren har det blivit ett antal utlandstävlingar och då i Danmark, Frankrike och England.

Det återstår ytterligare en månad av året så kanske, kanske och förhoppningsvis blir det ytterligare några skogslöp innan nyårsklockorna klämtar.

Svart fredag …

Black Friday infaller alltid den fjärde fredagen i november alltså i förrgår. Det är USA:s viktigaste rea- och shoppingdag som börjar dagen efter en annan urgammal amerikansk tradition, Thanksgiving. Fenomenet har på några år snabbt spritt sig till resten av världen, och Sverige är såklart inget undantag. 

Mejlboxen, tidningsannonserna och brevlådans reklamblad har översvämmats av erbjudanden och påbud. Det finns knappast någon affärskedja, närbutik eller verksamhet som inte hänger med i draget. Skulle möjligtvis vara idrottsrörelsen och exempelvis orienteringssporten. Undrar när erbjudandet kommer: vi firar Black Friday med nattorientering, låg startavgift och spring två banor men betala för en!

Cykeltramp …

Efter att under ett antal haft STC som gymklubb har vi nu bytt till F&S. Den förra var strikt kommersiell medan Friskis och Svettis inte har ekonomisk vinst som mål. Annars är redskapen och utrustningen i stort sett desamma. Under pandemiåren har vi fått hålla tillgodo med orienteringsklubbens enkla källargym men det är och känns bättre med fler redskap, fräscha lokaler och möjligheten att delta i olika instruktörsledda pass. 

Utbudet på F&S är stort och dagligen kan man hitta något som passar om man inte föredrar att lägga upp sina träningspass på egen hand. Den möjligheten fanns också på det tidigare gymmet men upplevelsen är att kvalitén och nivån inte längre är som förr därav skiftet.

 

Denna fredagskväll har vi kört ett spinningpass på 60 minuter. Ett svettdrivande sådant som förberedelse inför IDOL-finalen. Det lär bli ytterligare något pass under helgen då inga orienteringar står till buds och snömängderna omöjliggör skogslöp i Vänersborgsområdet. Trots att termometern visar 3-4 plusgrader är det inte mycket som smälter undan. Det behövs några rejäla regnskurar för att snön ska försvinna. 

Ö-OL …

Några OL-vänner har det gångna veckan varit på ön Mauritius i Indiska oceanen och deltagit i en 3-dagarstävling. Vi fick också en inbjudan men avböjde dels för att det inte passade i tid dels för att vi tidigare varit där. 2009 var vi på de tre öarna Madagaskar, Reunion och Mauritius och naturligtvis var det orienteringstävlingar som stod på tapeten förutom sightseeing och bad. 

Letade fram en av kartorna för 13 år sedan och ser man på att samma område användes för en etapp för några dagar sedan. Vissa förändringar har skett men i stort är "Botanical Garden, Pamplemousses" densamma idag.

Återblicken triggade igång funderingar om vilka öar runt om i världen vi orienterat på. Då gäller det först att fundera på begreppet "ö" ... vad definierar en "ö" och när blir "ö" något annat typ fastland, alltså en inte helt lätt definitionsfråga. Dock sägs det att de fem största öarna i världen är Grönland, Nya Guinea, Borneo, Madagaskar och Baffinön. Nåväl en genomgång av kartpärmarna ger vid handen att bland annat följande öar har vi genom åren orienterat på:

Grönland, Madagaskar, Reunion, Mauritius, Maldiverna, Sri Lanka, Cypern, Sardinien, Sicilien, Korsika, Tasmanien, Barbados, S:t Lucia, Dominica, S:t Kitts, Bequia, Tobago, Madeira, Kuba, Irland, Jersey, Guernsey, Taiwan och Nya Zeeland (Nordön). Däremot ingen orientering på Galapagos som vi besökte 2011. 

Listan kan göras mycket längre om man exempelvis inbegriper öar i närområdet typ Tjörn, Orust, Hisingen, Torsö och Visingsö.

Prylar i mängd …

Så här en dryg månad innan julafton är julkommersen i full gång. Vi tillhör kategorin som säger ja tack till reklam i brevlådan. Det innebär naturligtvis att vi vissa dagar i veckan översvämmas av broschyrer och flygblad i alla möjliga format. Brukar snabbt kolla igenom utbudet av varor och tjänster. Konstaterar att just nu är det julsaker och julprydnader som gäller. Det är inte bara några saker utan sanslösa mängder som gnistrar, blinkar och lyser. Prislapparna är inte heller särskilt höga. Kan därför ana att flertalet prylar bara överlever en julhelg; mycket blir förmodligen "engångsbruk".

Vi lär inte spendera särskilt många kronor, förmodligen inga, på julprylar detta år. Lådorna i källarförvaret är flera och till brädden fyllda!

Från flinga till kaos …

Några små snöflingor yrde i luften under tidig söndagsförmiddag men det var inget som satte stopp för en åktur till Skepplanda Bygdegård. Där samlades närmare 200 löpare för att delta i OK Alehofs öppna KM. Löpvädret var helt OK med några plusgrader. Vi transporterades med buss 20 minuter till startplatsen. Det handlade om gemensam start och när kartan vecklades ut visade det sig att banan bara hade tre kontroller. Dessa var inte särskilt svåra utan betoningen låg på olika vägvalsalternativ. Efter en dryg timma var det målgång på min bana och detta med konstaterandet att det handlade om mycket löpning.

Efter loppet väntade soppa och mackor innan prisutdelningen för tättrion i de åtta klasserna. Ett trevligt arrangemang avrundades och kosan ställdes norrut. 

Nu hade snöflingorna blivit desto fler och för varje kilometer närmare Vänersborg tilltog snöfallet. Söder om Trollhättan låg snön allt djupare och det var ingen höjdare att glida fram med bara sommardäck. Lokalradion pratade om kaos i trafiken och uppmaningen var självklar: stanna hemma! Nu var detta inte aktuellt för mig utan istället blev det högsta skärpa i låg fart. Det kändes som en evighet innan garageporten kunde öppnas och bilen ställas på plats. Det gick vägen utan dikeskörning eller närkontakt med andra fordon - pust!

Vintern är inte riktigt min grej och västkustvinter med slask och blask är bara så vidrigt.

Kick-off idag …

Idag startar fotbolls-VM. Känner inte samma drag och längtan som det brukar vara vart fjärde år. En orsak är naturligtvis allt runt omkring arrangemanget. Det finns väl knappast någon som har insett att det var fulspel vid sidan av planen som gav Qatar mästerskapet. 

Under gårdagen kom dessutom Fifa-presidenten Gianni Infantino med en massa märkliga uttalanden/påståenden/utsagor.

Ett annat skäl är självfallet att Sverige inte finns med i slutspelet. Då dessutom inte heller ett annat av mina favoritländer, Italien, kvalificerat sig så känns det visset. Återstår att heja på Brasilien som alltid har fängslat och fascinerat. Det ska naturligtvis också bli kul att se hur långt Danmark kan avancera.

Men innan första matchen spelas ikväll mellan värdlandet och Equador väntar orientering typ ultra. Ska delta på OK Alehofs öppna klubbmästerskap med gemensam start någonstans i Skepplandaskogarna mellan Trollhättan och Göteborg. Det yr lite snö i luften så här på morgonkvisten men förhoppningsvis blir det inte mer.

För natträvar …

Igår kväll drog vi till vägs ände i Hjärtumsskogen. Bilen parkerades i närheten av sjön Lille Väktor och då återstod en 500 meter lång vandring in till OK Gipens klubbtorp Delsbo. Gården var upplyst med facklor och inne på logen sprakade vedkaminen. Allt var klappat och klart för Gipens natt-KM med efterföljande fredagsmys.

Bergen runt Väktorsjöarna är både höga och vresiga, ett typiskt vildmarksområde utan åker- eller ängsmark och inte heller några körvägar. Med andra ord riktigt tuff och utmanande! Det var förutsättningarna inför stundande lopp i nattmörkret där kvicksilvret precis låg över nollgränsen. Det kändes något ödsligt när jag som först startande begav mig av österut på den slingrande stigen till startpunkten. På väg dit formades taktiken; stenhård koll på kompassen då terrängen bitvis är detaljfattig och utan tydliga replipunkter.

Det gick bra, bara halvannan minuts misstag men det var tunglöpt i det höga blåbärsriset och de vattensjuka sankmarkerna. Skönt att vid sista kontrollen kunna spana in marschallerna vid målet. 

Snabbt ombyte till torra kläder och sedan var det bara att bänka sig runt kaminen och känna den goa värmen och så började eftersnacket; vägvalsgenomgångar och tidsjämförelser. Fredagsmystillbehören dukades fram, sent startande nådde också målet och vi omkring 30 deltagare trivdes på logen.

Arrangören Urban Larsson förtjänar verkligen ett stort tack för initiativet, alla förberedelser och genomförandet. I ärlighetens namn ska sägas att jag under mitt långa orienterarliv aldrig trodde att jag någonsin skulle springa nattorientering i dessa skogar men nu är det gjort! Belönade mig själv med ett glas gowhisky vid hemkomsten!

Värdig tillställning …

Det blev ett par timmar framför TV:n igår kväll för att kolla in galan med anledning av att Ishockeyförbundet fyllde 100 år. Upplägget var som galor brukar vara; prisutdelningar, tal och artistuppträdanden. 

Dock var det alldeles speciellt en hyllning till Börje Salming. En mycket känslosam och värdig tillställning som naturligtvis accentuerades på grund av hans allvarliga sjukdom. 

Var i Toronto i slutet på 80-talet och kunde då på plats konstatera hur stor han var och hur omtyckt han var. 

Vad gäller prisutdelningarna var det inget som överraskade. Dock trodde jag att "Tidernas spelare" skulle bli Foppa men juryn fastnade för Nicklas Lidström. 

Vintern i antågande …

Idag kändes det väldigt påtagligt att Kung Bore är i antågande. Graderna var låga ensiffrigt och vinden kylde ... usch, usch! Nu utgjorde detta inget som helst hinder för att ta sig till Partille och Sävedalens AIK:s klubbstuga. Där väntade veteranorientering med efterföljande soppbuffé. Det var tunglöpt i sankmarkerna denna dag då det var både blött och tuvigt. 

Göteborgspensionärerna vill gärna starta så tidigt som möjligt. Redan en halvtimme före första start, som var 10.30, stod ett gäng vid startpunkten och stampade enligt arrangörerna. Vi som har en bit att åka väljer en tid så nära sista möjliga start och därför är det då ganska avfolkat i skogen. Jag såg inte en enda levande varelse på banan idag!

Efter målgång väntade skön dusch och det fanns gott om utrymme då huvuddelen av deltagarna hade klarat av detta när jag stegade in. Samma förhållande gällde nästa moment; utdelningen av ärtsoppa! Inga köer och ingen trängsel i storstugan. Över soppan diskuterades som vanligt vägval och bommar. Resultatlistan plingade till i mobilen och det visade sig att närmare 120 "vets" inklusive några yngre "hangarounds" hade deltagit.

Imorgon väntar förmodligen ytterligare ett löp. Moderklubben OK Gipen arrangerar då natt-KM med efterföljande fredagsmys i den bistra terrängen runt Väktorsjöarna mellan Trollhättan och Lilla Edet - häftigt!

Tänk till …

Har hunnit avverka två nattorienteringar i början på denna vecka. Ett knappt 30-tal löpare deltog vid respektive evenemang huvudsakligen erfarna "natträvar". Noterade att yngre förmågor och nybörjare lyste med sin frånvaro. Rekryteringen till denna speciella disciplin är närmast obefintlig trots att den är spännande, utmanande och "kittlande" på många sätt.

Är helt övertygad om att fler skulle lockas om man på ett bättre sätt anpassade arrangemangen genom att välja terrängområden av enklare karaktär typ parker och bebyggelse. Föregångare är Boråsklubbarna som den gångna helgen arrangerade ett nattlöp med över 2000 startande huvudsakligen ungdomar.

Som framgår av kartklippet ovan har banläggarna undvikit sammanhängande stora skogsområden utan stigar eller öppna fält. Risken att hamna vilse är mer eller mindre obefintligt. Den här typen av "terräng" kräver inte heller att man behöver pannlampor som kostar skjortan.

Så förhoppningsvis finns det några proaktiva klubbar som inser att nyrekrytering är viktig om disciplinen nattorientering ska överleva.

Kandidater …

Nomineringarna till Idrottsgalan om två månader har offentliggjorts. Idrottsåret har bjudit på många fina insatser. Nedan har jag i fet stil för respektive kategori markerat vilka jag tycker ska stå som vinnare den 16 januari 2023.

- Årets kvinnliga idrottare

Sara Hector, alpint

Sandra Näslund, skicross

Sarah Sjöström, simning

Jonna Sundling, längdskidor

- Årets manlige idrottare

Armand Duplantis, friidrott

Henrik von Eckermann, ridsport

Nils van der Poel, skridsko

Walter Wallberg, puckelpist

- Årets prestation

Armand Duplantis, friidrott

Marcus Ericsson, bilsport

Nils van der Poel, skridskor

Ebba Årsjö, alpin paraskidåkning

- Årets lag

Damstafettlaget, skidskytte

Lag Edin, curling

Mattias Falck och Kristian Karlsson, bordtennis

Herrlandslaget, handboll.

- Årets nykomling

Carl Bengtström, friidrott, 

Linn Grant, golf, 

Jonathan Hellvig och David Åhman, beachvolleyboll,

Frida Westman, backhoppning

- Årets ledare

Henrik Ankarcrona, ridsport

Rasmus Jonsson och Anders Kristiansson, beachvolleyboll

Johannes Lukas, skidskytte

Johan Röjler, skridsko

Då är det bara att invänta juryns beslut om drygt två månader ... tänker dom "rätt"? 😉

Färdigtävlat …

Årets sista tävling avverkades idag, en sprint i Borås djurpark. Över 3000 deltagare kom till start i ett gråmulet väder. Även om jag sprungit i parken flera gånger genom åren hade arrangörerna ändå lyckats skapa banor med nya stråk bland annat beroende på nybyggnation och avspärrningar i vissa passager. 

Efter gårdagens race blev det ingen vila. Kulturupplevelser är ett måste i Borås och därför blev det muséebesök och vi kollade in installationer med ljus som tema. Även utomhus fanns en del konstverk. Sedan var det som vanligt middag med barn och barnbarn. Gott käk, skönt snack och skratt blev det på restaurang Oliven.

Ytterligare en O-eventhelg kan läggas till handlingarna men har dålig koll på hur många det blivit genom åren.

I mörker och nerför …

Två etapper har avverkats i säsongsavslutningen O-Event i Borås. Först ett nattlöp i huvudsakligen lättlöpt parkterräng och på lördagsförmiddagen "downhill" nerför Rya åsar och mål på Borås arena där vanligtvis IF Elfsborg spelar sina hemmamatcher.

Så där lagom kul terräng och banor men otroligt härligt löpväder med omkring 13 grader och inget regn trots att det oftast brukar ösregna i knallestaden. Minns med rysningar hur det var under en lång lumpartid för fem decennier sedan; regn, dimma, fukt, blött ... usch, usch!

Imorgon väntar Zoorientering bland hägn och burar i Borås djurpark.

Finallöp …

Kommande helg är finalhelg för tävlingsorienterarna. Dock rullar veteranorienteringar och liknande arrangemang på som vanligt vecka ut och vecka in.

Under fredag, lördag och söndag invaderas Borås av löpare för en nattsprint i stadsmiljö, ett "down-hill-löp" nerför Rya åsar och Zoo-orientering i Borås djurpark. Startlistorna skvallrar om stort deltagande: 1928, 2294 respektive 3082. Alltså över 7000 starter och detta med ett stort ungdomligt inslag. 

Upplägget har många år på nacken och själv har jag tappat räkningen på hur många gånger vi ställt kosan till Borås i mitten på november. Det blir deltagande även i år och detta tillsammans med barn och barnbarn med hotellboende. Det brukar bli en helg med mycket umgänge som avslutas med koll av alla två- och fyrbenta varelser i djurparken. Knalleland lär besökas och ett obligatorium är lunchen på ett hamburger- och pizzahak. 

Gymtider …

I dessa dystra ekonomiska tider var det någon lustigkurre som sa: det märks att gymträningen ger resultat, att bära hem matvaror för en tusenlapp blir bara lättare och lättare!

Nu när hösten har kommit med besked och tidsomställningen skapat mörker under tidig eftermiddag har gympassen blivit fler. Det behövs och det märks så tydligt när man inte tränat regelbundet. Detta dels i form av rejäl träningsvärk när man avstått en tid men det blir också påtagliga förbättringar efter regelbundna pass under några veckor.

Har sedan några år tillbaka ett väl planerat och inövat program på ungefär 55 minuter. Tror inte på att bara gå till gymmet och oplanerat lyfta, pressa och trycka. Detta gäller särskilt när lusten inte är på topp. Just då är det så viktigt med en rutin. Fick tips på upplägget för några år sedan av en PT som skapade ett upplägg:

- Uppvärmning under 20 minuter på fyra redskap och fem minuter på varje: crosstrainer, roddmaskin, cykel och ministudsmatta.

- Cirkelträning med 10 olika övningar. Varje övning körs 2x40 sekunder med 20 sekunders vila. 

- Stretching och avslappning 

För att själv slippa hålla koll på tiden ledsagar specialanpassad musik via smartphonen. Skönt att inte behöva tänka själv utan bara kunna pumpa på och slita på.

Löp i mörker …

Denna mörka och hösttrista måndagskväll arrangerade företaget GKN:s idrottssektion en  nattorientering för sina anställda. Även andra inbjöds att delta och då utbudet av orientering i mörker är litet passade jag på. Det var mörkt och blött i Slätthultsterrängen i södra delen av Trollhättan. Ett knappt 20-tal hugade natträvar ställde upp.

Det bjöds på en knappt fyra kilometer lång bana i den stigrika terräng. Det gällde verkligen att ha koll på alla stigar och dessutom på alla stigar som inte fanns med på kartan. Det blev ett stabilt lopp men barnbarn #2 var hela tio minuter snabbare.

Förmiddagen ägnades åt besök på Vårdcentralen. Under "europaturnén" fick jag någon form av insektsbett på vänsterarmen och ryggen. Rodnaden har eskalerat under några dagar och efter konsultation med svägerskan Lena kontaktades Vänerparkens vårdcentral. Fick komma omedelbums efter telefonsamtalet och tre olika läkare kollade utslagen men kunde inte identifiera vad det kunde vara. Det blir återbesök om någon vecka och tills dess ska receptbelagd salva dagligen appliceras.

Har naturligtvis själv funderat på vad det kan vara. Trodde först att det var björnbärssnår eller andra buskar som var orsaken. Detta då armarna var rejält sönderrivna och sargade efter några av loppen. Men rodnaderna på ryggen tydde på något annat typ något som sticker. Förhoppningsvis försvinner det om några dagar!

Återkomst …

Idag har det av till OK Gipens klubbstuga "Gipenäs" mellan Trollhättan och Lilla Edet. Där deltog vi i en poängpromenad med klassiska tipsfrågor och bingo. Ett 40-tal deltagare mötte upp denna senhöstdag där graderna var över tio och solen glimtade till emellanåt.

En av av frågorna krävde besök inne i den timrade klubbstugan och där fanns flertalet prylar som triggade igång nostalgikänslor. På Älghornet hängde många budkavlar som fungerade som stafettpinnar en gång i tiden. Förr räckte det inte med en dunk i ryggen när man växlade till nästa löpare utan en budkavle skulle tas av och lämnas vidare. Det var alla möjliga föremål som utgjorde budkavle, många gånger saker som var relaterade till trakten där tävlingen gick av stapeln. 

Tog mig tid att noggrannare kolla igenom allt som hängde där och det var flera som jag själv haft runt halsen på stafettsträckor för fyra-fem decennier sedan. 

Konstaterade på vandringen att skogen runt Väktorsjöarna blivit allt bushigare, en konsekvens av dagens syn på skogsskötsel. Vi diskuterade också detta över fikat som serverades vid målgången. Men det var inte bara fokus på ris och buskar utan också tillbakablickar och minnesbilder från olika eskapader som upplevts genom åren på platsen.

Det blev en lite annorlunda söndag denna helg då ingen orientering fanns på programmet!

Ombytta roller …

För omkring tre decennier sedan sprang jag patrulltävlingen Uddevallatrofén tillsammans med yngste sonen. Då gällde det att hålla igen, låta honom sköta farthållningen och finnas till hands ifall navigeringen sviktade.

Idag var det tvärtom. Nu var det han som fick hålla igen, låta mig sköta farthållningen och han fanns till hands ifall navigeringen sviktade.

Det blev ett bra lopp. I början var det tätt mellan löparna/patrullerna men några vägvalssträckor splittrade sedan startfältet. Vi ledde halvvägs till sista kontrollen men där fick jag vika ner mig för snabblöpande tonårstjejer. Vi lyckades dock fixa bronsplatsen i klassen "5-Km".

Barnbarn #1 sprang den tuffa 14-kilometersbanan medan #2 sprang "7-Km" och lyckades vinna tillsammans med klubbkompisen Vilgot.

Efter loppet väntade som vanligt ärtsoppsbuffé och eftersnack. De flesta verkade nöjda med arrangemanget och det behagliga löpvädret. 

Nu återstår ytterligare en tävlingshelg innan höstsäsongen avslutas. Det blir tre sprinttävlingar i Borås med omkring 2000 deltagare på varje etapp.

Klotrullning …

Denna fredag avrundades med bowling tillsammans med äldsta barnfamiljen och barnbarn #3. Hård kamp med en och annan spärr och några strikes. Det hela följdes upp med kvällsvard på närliggande restaurang. 

Detta fick bli uppladdningen inför morgondagen då Udevallatrofén väntar. En långdistanstävling i patrull och gemensam start. Ska springa tillsammans med yngsta sonen och han lär förmodligen "grilla" mig rejält.

Hemma igen …

En intensiv och innehållsrik "Europaturné" är avverkad. Upplevelserna och intrycken har staplats på varandra. Det är nästan svårt att sortera och reda ut när det ena och andra inträffade. Resor med flyg, buss och båt ... sex orienteringar i varierande terrängtyper ... boende på sex olika hotell ... många frukostar, luncher och middagar av olika karaktär ... sevärdheter som Eiffeltornet, Mona-Lisa, Omaha Beach, Stonehenge, Big Ben och Buckingham Palace.

Vi flög till Paris och utforskade den franska huvudstaden. Vi fortsatte till Normandie och kollade in efterlämningarna från andra världskriget. Kanalöarna Guernsey och Jersey spanades in under några dagar innan vi sjöledes fortsatte till Englands sydvästra delar. Som avslutning väntade London och allt som metropolen erbjuder innan vi återvände till Svedala.

Resan får sammantaget ett toppenbetyg. Det var nästan tre år sedan vi senast gjorde en längre resa utanför Sveriges gränser. Det var kul att träffa reskompisar från tidigare resor och kombinationen med orienteringar och nedslag på intressanta platser/länder är ett koncept som håller. Vi förlängde trippen med extra dagar i Paris och London och detta tillsammans med Robert och Ingrid från grannklubben Främmestads IK - det var verkligen trivsamt! Avslutningskvällen på Piccadilly Theatre och musicalen Moulin Rouge var en riktig höjdare. 

Fattigare har vi blivit på pengar men rikare på upplevelser. Nu gäller det att "landa", pusta ut och vila ut efter dessa "semesterdagar"!

Slottsbesök …

Ytterligare en dag i London som inleddes med passage genom Kensington Gardens och Hyde Park i skönt och soligt höstväder.

Vi kollade in ett antal minnesmärken efter de två världskrigen och konstaterade att engelsmännen och deras allierade har haft det tufft!

Vi fortsatte mot Buckingham Palace där nu Charles den tredje huserar. Många var turisterna som spanade in mot slottet genom de höga staketen men någon kung skådades inte. 

Det bar vidare genom shoppingkvarteren men trots det stora utbudet av allt möjligt blev inget inhandlat. Förr i tiden drog man till London för att införskaffa det "senaste" i klädväg och liknande men nu finns det mesta även på hemmaplan. En kultgata som då var ett "måstebesök" var Carnaby Street men det är inte lika aktuellt idag.

Under sen eftermiddag bar det så iväg till Heathrow för vidare transport till Landvetter.

Cirkeln slöts …

Det blev en riktig heldag i London igår. Solen sken och det var omkring 15 höstgrader. Färden till alla sevärdheter avverkades med dubbeldäckare och många gångsteg. 

Det var över ett decennium jag senast var i London och stadsbilden hade förändrats. Oj, så många glasbeklädda höghus.

På ressällskapets önskelista fanns bland annat konstmuséet Tate Modern och ett minne från andra världskriget; den engelska nationens ledningscentral samt en minnesutställning om Winston Churchill.

En musical var inplanerad men inte vilken. Vi hade inga förköpta biljetter så det var en chansning ifall det överhuvudtaget skulle bli en kvällsshow. Det blev det i form av "Moulin Rouge" på Piccadilly Theatre. Det var en höjdarföreställning under tre timmar med intensivt tempo och en show som hette duga. Den rekommenderas verkligen!

Vi började vår "Europe Tour" i Paris med besök i Montmartre och koll på "riktiga" Moulin Rouge och cirkeln slöts i London med en musical som utspelades där - vilket sammanträffande!

När timman närmade sig midnatt drog vi hemåt och då drog också regnet in över huvudstaden. En lååång dag var till ända och det tog inte många minuter innan John Blund hade klarat av sitt jobb.