Trots sköna värmegrader utomhus under måndagen tillbringades en eftermiddagstimma i favoritfåtöljen med paddan i knät. Följde Världscupens webbsändning av sprintstafetten som avgjordes i Polen.
Nu var det ingen reguljär TV-produktion, bland annat saknades rullande tider i bildens nederkant. Men annars saknades inget ... men, än en gång kan konstateras att det är svårt att leverera orientering på ett tittarvänligt sätt. Det var minst sagt rörigt trots en bra engelsktalande speaker. GPS-tekniken utnyttjades men det blir oftast felaktiga positionsangivelser i bebyggelse. Det krävs uppenbarligen en hel del utvecklingsarbete fortfarande.
En annan generell problematik är att det egentligen finns för mycket information. Producenten får det jobbigt för att inte tala om hur det är för tittarna. Den goda tanken med alla kameravinklar, gps-kartor, rullande tider, kommentatorer osv blir den goda sakens fiende. Det blir svårt att ta till sig vad som händer även om man är en erfaren orienterare.
Kan låta konstigt, men jag tror att man ska sålla starkt och välja ut några strategiska TV-kontroller, några tidskontroller och några kartklipp med aktuell bansträckning. Tror att det kan bli mera spännande när det inget händer på en stund och man väntar och själv spekulerar om vem eller vilket lag ska dyka upp. En skicklig kommentator med kloka bisittare kan då också på ett bra sätt peka på olika vägvalsalternativ och "banläggarfällor".
Hoppas att TV-producenterna som jobbar med VM-sändningen från Strömstad senare i år vågar vara selektiva och sovrande.
Trots allt, himla kul och lyxigt att kunna följa värdetävlingar på detta sätt och det blev spännande på slutsträckan när Helena Jansson närmade sig Schweiz sekund för sekund och kampen om segern. Hennes avancemang räckte dock bara till silverplatsen.