Efter decennier i Lilla Edet har broder Bengt valt att bryta upp och flytta till Vänersborg. Om bara en månad går flyttlasset till en nyinköpt bostadsrätt mitt i stan, bara ett stenkast från vårt eget boende.
Jag tror inte han kommer att ångra sig. Vänersborg har ett helt annat utbud och en något "högre" puls jämfört med den lilla bruksorten vid Göta älv.
Nu är han i full gång med flyttbestyren. Bara ordet i sig kan få det att krypa i skinnet. Det är en period av uppbrott. Flyttkartonger införskaffas och sorteringen av skrymslen och vrår påbörjas. Vad ska slängas, skänkas till välgörenhet eller sparas?
Vi har själva flyttat en del genom åren, och det är en minst sagt stökig period. Men det positiva är möjligheten att rensa ut saker som slentrianmässigt har sparats. Varje gång blir vi lika förvånade över mängden prylar vi samlar på oss. Men ... det är inte alltid lätt att göra sig av med saker som man har en känslomässig koppling till – en urtvättad t-shirt, en porslinsfigur som föräldragenerationen vårdat eller hederspriset i form av en kantstött glasskål från en idrottstävling.
I en ny bostad väntar utmaningar: möbler ska bäras in, porslin ska packas upp och tavlor ska hitta sina platser, kanske inte bara en gång. Men efter en tid av uppackning, när man äntligen hittat fjärrkontrollen, kan man sjunka ner i favoritfåtöljen. Lättnaden sköljer över en. Då är man hemma igen!
För ett år sedan flyttade svägerskan till Vänersborg och nu är brorsan på gång. Vem/vilka i familjekretsen står näst på tur?
