Uttrycket kommer från förra årets VM-tävlingar i orientering. Duktiga danskan Emma Klingenberg följdes då och då i TV. Noterades att hon vid flera kontroller gjorde ett mikrostopp, sannolikt för att säkra riktningen till nästa. Äldsta barnbarnet såg på och vi mera garvade (!?!) orienterare förstärkte beteendet och sa att man bör "göra en emma" vid varje kontroll.
Nämnda barnbarn har vid ett antal tillfällen under året rusat iväg utan att ha koll på riktningen till nästa kontroll och tappat tid och placeringar trots ständiga uppmaningar. Trist, trist! Detta hände senast på O- Ringen och på Tibrotrippeln. Inför sista tävlingen hade far och son en genomgång och satte upp en plan; ett stopp vid varenda kontroll, kolla riktningen med kompassen och sedan iväg.
Ord omsattes till handling och det sagda blev gjort. Grabben sprang i mål. Det hade gått bra men han hade enligt egen utsago tappat alldeles för mycket tid genom att göra dessa stopp vid varje kontroll. Fadern nickade, tog fram sin mobil och gick in på liveresultaten. Visade upp utfallet och sa; ja så här går det när man gör ett kort stopp vid varje kontroll. Displayen visade tätplacering och när alla kommit i mål var segermarginalen nästan en hel minut trots att "det tog alldeles för mycket tid genom att göra dessa stopp".
Farfar spädde på det hela genom att konstatera: du hade kunnat stå still vid varje kontroll ytterligare 5-6 sekunder och ändå ha vunnit!
Nu är det bara att hoppas att uttrycket "Gör en Emma" har etsat sig fast och blivit ett mantra!