Fångad i slottet ...

Efter de två inledande etapperna passade det bra att under tisdagseftermiddagen bli knådad av hotellets massös. Det blev en "helkropps" fast inte alls i samma klass som på hemmaplan hos Viola Karlsson.

Det blev tidig uppgång idag. Frukost innan klockan slagit sex. Sedan buss till färjeläget där båten till ön Elba låg förtöjd. Där väntade en heldag och det började med en sprintorientering.

Sprintorientering i gamla slott och borgar brukar oftast vara förknippat med svårtolkad karta och underliga bansträckningar. Det gällde även denna dag och misstagen som gjordes var många. Man måste ha lite tur och flax när man bestämt sig för ett vägval. Lite slumpartat i dessa miljöer brukar vara ett givet signum.

Men en etapp som denna skapar innehållsrikt och upplevelserikt eftersnack.

Etapp 2 ...

Efter stormen dånar dyningarna. Medelhavet hade inte stillat sig efter gårdagens storm och skyfall. Men idag sken solen och graderna var 17-18 vilket betydde härligt löpväder i strandskogen.

En detaljerad kurvbild, många stigar och naturligtvis "grönt" i olika kulörer kännetecknade terrängen. Kul orientering var de flesta överens om.

På denna andra etapp noterades fyra klassegrar för Hogedals. Återvinnare blev Gabriel, Liam och Martin.

Skyfall ...

Ett sanslöst åskregn inledde första tävlingsetappen på Toscanas femdagars. Har aldrig tidigare varit med om att så mycket vatten kunde komma från himlen. Dessutom blev det halvmörkt och svårt att läsa kartan i pinjeskogen. Nu varade inte skyfallet så länge så sedan gick det lättare. 

Skogen strax intill det mullrande medelhavet var flack och grönområdena var många och synnerligen täta.

Det var medeldistans och banan med 22 kontroller var avklarad på dryga halvtimmen.

Sex klassegrare från Hogedalsklanen denna dag 👍🏻

Pisa ...

Färden har burit till Italien. Idag var det besök i Pisa på programmet efter att ha värmt upp (!?!) i hotellets pool.

Naturligtvis kollades det lutande tornet in. Retaurangerna är många och vi hedrade ett par med vår närvaro.

Färden från Cecina till Pisa företogs med lokaltåg. Alltid kul att utnyttja den typen av färdmedel. Mörkret kommer tidigt nu och snart väntar middag.

Gårdagens buffé var en höjdare och förmodligen väntar en repris idag - det kommer att sitta gott!

Lov-OL ...

Kommande vecka, nummer 44, är det höstlov. Förr hette det potatislov då det vid denna tidpunkt i många länder, däribland Sverige, var så att skolbarn kunde vara hemma och hjälpa till med att ta upp potatis.

Nuförtiden plockar kidsen knappast potatis. För många blir det istället ytterligare en semestervecka tillsammans med föräldrar och kompisar.

För de orienteringsfrälsta dyker det upp fler och fler specialarrangemang i södra Europa. I många år har exempelvis Istanbul haft en femdagarstävling. Även Italien med entreprenören Gabriele Viale i täten har de senaste åren satsat på OL-paket som passar nordbor. 

Årets arrangemang är förlagt till Toscana med både sprint och medeldistans på programmet. Det är tre dagar i skogsterräng och två i stadsmiljö. En etapp avgörs på ön Elba dit Napoleon en gång i tiden blev förvisad.

DM-guld ...

Så här i slutet av tävlingssäsongen görs sammanställningar och summeringar av vad som hänt. DM har alltid haft hög status inom skogssporten och uppmärksammas då lite extra. Den egna klubbens löpare sprang sammantaget hem 14 guld. Detta räknat på lång, medel, sprint, stafett och sprintstafett. Det blev inget natt-DM detta år. Tävlingen fick ställas in då orkanen Knud härjade som värst.

Äldsta barnbarnet härjade rejält i H12-klassen och plockade hem fem DM-titlar. Tre individuella samt stafett och sprintstafett. Det senare tillsammans med lillbrorsan. 

Nästa år byter han tävlingsklass och då blir både konkurrensen och banorna tuffare och svårare. 

Avslut ...

Idag var det final för onsdagarnas veteranorienteringar. OK Gipen svarade för ett perfekt arrangemang med tuffa banor i den kuperade terrängen öster om samhället. Det var både fysiskt och orienteringstekniskt utmanande. En kul avslutningsbana i ett soligt och kylslaget väder.

Efter loppet var det samling i klubbhuset Kompassen där de 90 deltagarna intog ärtsoppa och pannkakor. Det satt gott efter loppet och passade bra till eftersnacket.

Sedan följde en liten utvärdering där statistikern Leif Johansson, Trollhättans SOK, presenterade årets utfall utifrån både individ- som klubbperspektiv. Kul sammanställningar som avrundades med utdelning av vandringspriset till den klubb som haft flest starter i jämförelse med föregående år. Uddevalla OK fick årets inteckning.

Nu blir det vinteride för Trestadsorienterarna och om ett knappt halvår kör verksamheten igång igen.

Vilka morsor ...

Så stor beundran jag har för idrottsmorsor i allmänhet och orienteringsmorsor i synnerhet. Förutom att de många gånger tränar och tävlar själva säkerställer de juniorernas idrottande och "överlevnad". De packar, de snyter näsor, de knyter skor, de håller ordning, de tröstar, de har överseende, de tar hand om, de letar efter borttappade prylar, de hejar och de finns tillhands.

Senaste exemplet är tre morsor som i fredags packade minibussen full med ungar och väskor. De rattade upp till Dalarna där klockan blev sen innan man var framme. Tidig uppgång både på lördag och söndag för att coacha och vara morsa på Daladubbeln. Efter prisutdelning lång hemresa och sen hemkomst.

Hur orkar dom och hur hinner dom? Vad vore tillvaron utan dessa morsor?

Svårt ...

Idag bjöds det på en riktigt svår orientering för de mer än 800 löparna som kom till Hjällbo norr om Göteborg. Skogspartierna mellan höghus och bostadsområden är kuperade, branta och synnerligen detaljrika. Det gällde verkligen att vara med på kartan hela tiden. 

Hösten kom till Göteborg med småbistert väder och regnet hängde i luften. Det blev inget längre kvardröjande på arenan efter målgång. Nu är detta inte helt ovanligt på västkusten när månaden heter oktober.

Barnbarnen var inte på plats utan befann sig i Falun där de deltog i den stora ungdomstävlingen Daladubbeln. Den består av en inledande tvåmannastafett och dagen efter patrulltävling. Tävlingarna räknas samman och det var riktigt kul att ta del av resultatlistan där placeringarna blev totalt trea och fyra i klasserna H10 och H12. Gissar att det är go stämning i minibussen hela vägen hem.

Axvall x 2 ...

Två lopp inom 16 timmar i Axvall och på den berömda heden. Inledning med nattlopp i både skogsmark som hedlandskap. Hade dragit spiken och fick då det otacksamma nöjet att springa rätt in i hjorden av kor och ungdjur. Oj, vilken fart det blev och oj vad det dundrade i marken när de skrämdes upp och bort. Har faktiskt stor respekt för lösgående kreatur så det blev halvannan minuts stillastående och långsam gång innan de var på behörigt avstånd. Det var första nattorienteringen och förmodligen den enda detta år.

Efter vila och övernattning i Skara väntade ett sprintrace med samma start- och målplats som på nattävlingen. En mycket löpbetonad bana som passade snabblöparna. Även om det inte var så mycket utmanande orientering så är det alltid kul med sprint.

Imorgon väntar något helt annorlunda. Höga berg och branta sluttningar i Hjällbo norr om Göteborg.

Blågult ...

Två landslagsstjärnor har den senaste månaden bestämt sig för att sluta med satsningen. Inte konstigt, har man vunnit många medaljer så infinner sig naturligtvis en viss mättnad. Dessutom kostar det mycket tid, kraft och energi att ligga på topp. Värdetävlingarna har blivit fler vilket kräver fler förberedelseläger osv. Det är åtskilliga veckor och helger som måste tillbringas i landslagsmiljön.

Men Sverige har en bred elittopp så det finns säkert efterträdare som även i framtiden säkrar medaljer till blågult.

Ibland undrar jag om orienteringsidrotten gynnas av mängden mästerskapstävlingar. Tiden är begränsad vilket innebär att man måste prioritera och välja bort. Tror att flera landslagslöpare efter en tid saknar den vardagliga idrottstillvaron som umgänge med familj och klubbkompisar. 

Tror därför det är klokt med separerade sprint- och skogsmästerskap. Alltså, att man kör respektive discipliner vartannat år. Kanske borde man också ha World Cup med ett upplägg där man bara har skogsdistanser när det är Sprint-VM och tvärtom. 

 

Helgens begivenheter ...

Kommande helg drar klubbens yngre förmågor inklusive två barnbarn till Dalarna. På programmet den populära ungdomstävlingen Daladubbeln som består av en tvåmannastafett och ett patrullrace. En tävling som initierades 1980 och sedan dess är ett "måste" för yngre orienterare. Man springer antingen tillsammans med en klubbkompis eller som många gör tillsammans med någon kamrat från en annan klubb. Naturligtvis är det ungdomsfokus på hela upplägget. ’

Den äldre generationen får nöja sig med Axvalla natt. Det är en klassisk tävling där man år efter år tävlar i samma område. Alla vet vad som väntar. Det blir en blandad kompott av gatlopp i samhället Axvall, kontroller i "trekantsskogen" samt en kortare eller längre tur på Axvalla hed. Trots god kännedom brukar det ändå bli en hel del misstag och tidstapp när tävlingsmomentet hetsar. 

Märkligt vad en del arrangemang år efter år lyckas locka startande trots att det inte handlar om jungfrulig terräng eller magiskt vacker skog. 

Terränglopp ...

Igår kväll ställdes kosan till Dammekärrs motionsanläggning öster om Nödinge. På programmet terränglöpning under rubriken Kvantum-serien. Nu handlade det inte om ett eget race utan påhejare till barnbarn # 3 och 4.

Först ut var Lova på knappa kilometern utan tidtagning men ändå mycket fart och intensitet.

Sedan var det storebror Alvin i 8-9-årsklassen. Två kilometer ... tidtagning ... tävling!

Han har ärvt sin pappas löptalang och dessutom har han fått smaka på segerns sötma några gånger så det var full sula.  Det blev ytterligare en vinst denna brittsommarkväll efter en hård spurtduell. Kul!

Höstkoll ...

Idag blev det en tvåmilatur på cykeln längs skogsstigar och grusvägar för att kolla in hösten. Jo, den är definitivt här. De gröna löven är nu i minoritet. Istället är det rött, orange och gult som dominerar. 

Passerade Ursands Camping Resort där det bara för någon dryg månad sprudlade av liv. Nu var det så gott som folktomt förutom att några höll på att ”vinterställa” anläggningen.

Undrar emellanåt hur man får det att ekonomiskt gå ihop. Det är bara under några sommarmånader som verksamheten är igång. Kommer man få tillbaka alla investeringar som gjorts och görs?

Brittsommaren verkar gå mot sitt slut. Snart dags för handskar och mössa under hjälmen samt vindtät jacka. Mötte några som vandrade och det blev några minuters snack om allemansrätt och möjligheten att fritt få vara i skog och mark. Det tar man som självklart men det är definitivt ingen rättighet i många andra länder konstaterade vi.

Efter halvannan timma tillbaka utanför garageporten. Skitig cykel spolades av och rengjordes. Förhoppningsvis blir det ytterligare några cykelturer innan is, snö och kyla sätter stopp.

Måndag igen ...

Måndag förmiddag och "same procedure" som varje måndag; sammanställa reportage + foton + resultat från helgens orienteringar till lokaltidningen TTELA.

Lite extra intressant denna oktoberdag då den egna klubben svarade för arrangemanget Vänersborgsmedeln. 

Eftermälet blev gott av alla uppskattningar och kommentarer att döma. Många gjorde stora insatser och sammantaget krävdes en hel del arbete. Dock var mycket "gratis" i och med att tävlingen arrangerades vid den egna klubbanläggningen.

Ska dock någon framhållas får det bli banläggaren Tomas. Han gjorde ett gigantiskt jobb och ett bra sådant. Oj, vad tid och energi det åtgår för att uppfylla alla anvisningar och ta till vara mer eller mindre kloka synpunkter och goda råd. Gissar att han nu pustar ut och gör det med mycket nöjdhetskänsla.

Dilemma ...

En fågel viskade idag i mitt öra att distriktsförbunden nu ska påbörja samtal och diskussioner kring ungdomsklasser. Utgångspunkten är ett förslag från centrala SOFT att ta bort tävlingsmomentet för åldersklasserna HD10 och HD12. Bevekelsegrunden är något oklar. Dock finns det grundantaganden om att barn inte ska tävla då detta på något sätt är hämmande/skadligt/menligt/vådligt. Jag har inte lyckats fånga vad som egentligen är det negativa.

’

Tycker dock det är bra att alltid samtala och diskutera kring klassindelningar, svårighetsgrader, banlängder etc. Är också helt övertygad om skillnader mellan olika  barn och även äldre vad gäller lusten att tävla. Några gillar det, andra ogillar det och vissa bryr sig inte.

Det som stör mig är det kategoriska förhållningssättet av karaktären "antingen eller". Tycker att utgångspunkten bör vara "både och". Skapa klasser med bägge alternativen; tävling men också klasser utan tidtagning. Låt barn själva få välja.

Hoppas att diskussionerna som nu initieras kommer fram till detta.

Höjdardag ...

Över 500 löpare kom till start i det vackra brittsommarvädret denna lördagsförmiddag i Vänersborg. Kommentarerna var mycket positiva dels vad gäller terräng, karta och banor men också vad gäller olika servicefunktioner. Ett 60-tal funktionärer var inblandade som på olika sätt bidrog till en välfungerande helhet. Många av deltagarna dröjde sig kvar i det sköna vädret för fika och eftersnack. 

Extra stort fokus las på pristagarna i ungdomsklasserna. Prisutdelare var äldsta barnbarnet som idag fick avstå det egna tävlandet. Men imorgon är det ny tävling som väntar. Ljungskile FK arrangerar då sin traditionella Fräknefejd i skogarna öster om samhället. Väderprognosen pekar mot ytterligare en härlig oktoberdag.

Nix ...

Blir det något OS i Sverige? Undrar vem som egentligen vill ha det? Entusiasmen verkar inte vara särskilt hög. Inom den Svenska Olympiska kommittén finns naturligtvis förespråkare men hur angelägna är dom. Av kommentarer och synpunkter att döma saknas den där glöden och hängivenheten. Idag har också Stockholms politiker sagt nej.

Är själv tveksam, mycket tveksam om det fördelaktiga med ett OS-arrangemang. Däremot mycket mera positiv till VM, EM och allt vad det heter inom olika enskilda idrotter. Det brukar vara hanterbart, överskådligt och kontrollerbart på ett helt annat sätt än OS-satsningar.

Genom åren har jag haft förmånen att resa runt i världen och även besökt tidigare OS-städer och platser. Har sett övergivna, outnyttjade och sönderfallande anläggningar, byggnader och backar. Ett trist och dystert eftermäle!

Överhuvudtaget har jag en jordnära och pragmatisk attityd till OS-arrangemang. Så länge det finns länder och platser som krigar om att få arrangemanget så behöver inte Sverige vara med och kämpa. Använd istället pengarna till att fostra och skapa idrottsmiljöer som utvecklar elitidrottare. Alltså, nej från mig vad gäller OS.

Brittsommar ...

Oj, vilken dag med nästan 20 grader och kanonfint väder. Detta firades med deltagande i skaraborgarnas veteranorientering. Detta i ett mycket flackt område strax utanför Lidköping utan en enda höjdkurva på kartan.

Närmare 160 veteraner plus några yngre daglediga var på plats.

Terrängen var huvudsakligen lättlöpt men det fanns bitvis sly och grönt som hindrade framfarten och sikten. Har aldrig tidigare sprungit i denna skog och det var lite annorlunda. Vanligtvis handlar det om betydligt mera kuperad och detaljrik terräng.

Många var tidigt på plats för att säkra sig om en tidig starttid. Därför blev det start bland de absolut sista. Skönt, för då blir det inte någon klunglöpning vilket lätt händer i den här typen av terräng. Väl i mål var det som vanligt fika och plötsligt var det hela avklarat. Arrangörerna packade ihop och skaraborgarna åkte åt öster och söder. Kvar satt vi där i stort sett ensamma innan påtåren var urdrucken.

Spår på gång ...

Hösten gjorde halt, graderna steg och solen värmde denna onsdag när löven börjar bli gulröda. Som vanligt stod veteranorientering på programmet och denna gång vid Skidstugan i Trollhättans västra delar. En kul och omväxlande bana bjöd arrangörerna de 100 deltagarna på.

Vissa delar av terrängen var avstängd på grund av arbeten med att anlägga ett kontsnöspår. Det lär gå på 5-6 mille. Sedan tillkommer driftskostnader etc. Det är en stor investering för knappa två kilometer spår. Dock efterlängtat av skidåkare som blir frustrerade nästan varje vinter i den här delen av landet.

Natutligtvis finns det några ideella eldsjälar som driver på och skapar förutsättningar. Man har lyckats få med sig Trollhättans kommun på satsningen. Bra jobbat! 

Medeltävling ...

Deadline för tävlingsanmälningar till kommande veckohelg brukar vara 23.59 på söndagskvällen. Tävlingsledningar brukar naturligtvis vara nyfikna på hur många som anmäler sig. Att dra igång ett arrangemang är en utmaning och förhoppningar finns om stora startfält.

Vänersborgsmedeln kommande lördag fick 375 föranmälda. Det kan bli ett hundratal till om höstvädret blir vackert. 

Det är alltid vanskligt med sena hösttävlingar då många trappar ner sitt tävlande denna tid på året. Vidare är det bara de mest inbitna som väljer att dubbeltävla under en helg. Gissar också att en och annan väljer att ta det lugnt efter en hektisk 25-mannahelg i Stockholm.

Tävlingsledaren Anette har många funktionärer till sitt förfogande. Ett 60-tal personer är involverade i mindre eller större omfattning. Arenan är uppbyggd kring Skidstugan i Vänersborg vilket underlättar det mesta. Det kommer att bli en bra tävling dels orienteringsmässigt men också vad gäller kringarrangemangen.

Hemmaplan ...

Mycket orientering denna dag trots att det var tävlingsfritt. Under tidig förmiddag kollades det via internet på den avslutande sprinttävlingen i Världscupen. En bra sändning från Prag i Tjeckien. Har genom åren varit där många gångar och kände igen vyerna. Himla kul med blågult i topp både bland herrar som damer. Det kostade 6 € för att kolla men det är det värt. Men det handlar också om att ”stödja” den här typen av sändningar för att det ska bli en fortsättning.

Parallellt kollades resultaten från 25-mannakorten. Efter gårdagens topplopp av äldsta barnbarnet på den 23:e sträckan av 25-manna blev det idag platt fall. Han inledde med över tio minuters bom på första kontrollen. Inga trän får växa till himlen lär någon ha sagt. Kan ana att han redan nu vill ha revansch på Ljungskiles tävling nästa söndag. Seger blev det dock för yngste sonen som med god marginal vann H35.

Vid lunchtid bar det iväg till skogs i underbart härligt höstväder. Sprang i tävlingsterrängen för Vänersborgsdubbeln som arrangeras nästa lördag. Det blir riktigt fint och utmanande. Hoppas nu bara att vädergudarna inte ställer till det.

Tävlingsfritt ...

Kommande helg avgörs 25-mannastafetten med 368 lag och sammantaget 9200 löpare. Tävlingen avgörs på Järvafältet nordväst om Stockholm och storfavoriter är finska Tampereen Pyrintö samt IFK Göteborg. 

Från de lokala klubbarna deltar Trollhättans SOK med två lag och Vänersborgs SK samt OK Gipen med vardera ett. 

Tiderna förändras. För några år sedan hade den egna klubben tre lag på startlinjen. Det var häftigt och även häftigt det år vi hamnade bland de 30 bästa.

Nu är det en ny generation som tar över. Det dröjer förmodligen några år innan man kan konkurrera om att vara bland de 25-30 bästa. Men inskolningen börjar nu. 

För egen del har det blivit många, många starter genom åren men det är inte en tävling för "gammfolk". Alltså blir det bevakning via liveresultat på hemmaplan. Det blir också den första tävlingsfria helgen på länge. På grund av 25-manna arrangeras inga andra tävlingar denna helg. Istället får det bli förberedelser inför Vänersborgsmedeln som genomförs nästa helg.

Ny disciplin ...

Några eftermiddagstimmar tillbringades för att spana in Världscupens avslutning i Prag. Detta via en streamingtjänst. 2020 gör det nya sprintformatet knockout-sprint premiär på VM-programmet. I dag arrangerades en tävling i tävlingsformen som påminner om längdåkningens sprint. Detta med kval, följt av kvartsfinal, semifinal och final.

Det var inte helt lätt att hänga med. Man testade olika spridningsmetoder och den form som känns mest märklig är "löparens val". Vid starten fick man 20 sekunder på sig att välja en av tre banor och sedan bar det iväg utan att man hade koll på vilken bana konkurrenterna hade. Slumpen avgjorde ifall alla hade samma bana eller olika. Det kunde innebära att man inte hade samma kontroller på banan. Detta känns faktiskt märkligt och lite orättvist. 

Nu testas olika modeller och efter ett antal arrangemang lär man nog komma fram till ett acceptabelt och spännande format.

Husmanskost ...

Nu börjar hösten smälla på. Sommarens hetta och torka faller i glömska. Gillar man värme så är det ingen höjdare att ta på sig en extra tröja eller handskar på cykelturen. 

Det blir fler gymbesök på höstkanten. Två så kallade Core-pass har avverkats och då straffas man om man fuskat med träning av mag- och ryggmuskler de senaste månaderna. Egentligen är det inte klokt hur snabbt inaktivitet sätter sina spår.

Det var 5-6 plusgrader denna morgon när kosan ställdes till Alingsås och onsdagarnas traditionella veteranorientering. Terrängen runt Hjortgården varierar så det blev både klättring, mosslöpning och framfart på stigar. Ett skönt pass i behagligt löpväder och det kändes att hösten är här.

På väg hem intogs lunch på anrika Sollebrunns Gästgifveri. På menyn denna dag: klassisk husmanskost i form av rimmad bog med rotmos och ärtor! Det är definitivt inte så ofta denna rätt inmundigas ... och det smakade verkligen gott. Fler hemvändande veteraner fanns på plats så det blev en del nostalgi- och eftersnack. Det har förmodligen pratats en hel del under takbjälkarna i detta hus genom decennierna.

Stafettvinst x 2 ...

Sedvanlig förmiddagsrutin på måndagsmorgnar under orienteringssäsongen innebär sammanställning av helgens begivenheter med text, foton och resultat. Research och faktainsamling börjar vid respektive tävling alternativt mobil- eller mejlkontakt med någon som varit där. Resultatlistorna bearbetas och redigeras genom att löpare från de lokala klubbar plockas fram. Framåt lunchtid brukar det mesta vara klart och mejlas till TTELA:s sportredaktion. Publicering sker oftast på tisdagar.

Denna helg kom angenäma rapporter från Lidköping där Bahco Cup avgjordes. Det är en ungdomstävling med individuell långdistans samt stafett. Årets upplaga avgjordes i den flacka och detaljfattiga terrängen runt Rådåsgården. Vänersborgs SK firade stora triumfer på stafetten. Klubben vann både klasserna HD10 och HD12. I den yngsta klassen var det en hård spurtuppgörelse och VSK vann med bara en sekund tillgodo på Sävedalen efter de tre sträckorna.

Det var jämnt även i den äldre klassen. VSK växlade som etta efter både den första som andra sträckan men marginalen var knappa tio sekunder till nästa lag. På den avgörande slutsträckan drygades ledningen ut och VSK kunde defilera i mål med en marginal på 31 sekunder. Extra roligt att det var barnbarn #1 och #2 som sprang slutsträckorna i respektive lag.