Som lokaltidningsskribent var årets 10-mila en stor flopp och ett rejält fiasko. Det var några decennier sedan något liknande bottennapp. Förhoppningar ställdes till Trollhättans SOK och deras lag i alla tre klasserna men utfallet blev dåligt, om inte riktigt dåligt. Några förhoppningar för den egna klubben fanns överhuvudtaget inte då inget lag var anmält. Jag har uttryckt det tidigare men understryker det ytterligare en gång: riktigt trist! Dock en tydlig konsekvens och följd av de nedprioriteringar som gjordes för några år sedan. Usch och fy!
Dock blev det ytterligare en härlig orienteringsdag i Skinnskatteberg med långdistans på menyn. Betydligt finare terräng än gårdagens medeldistans även om det var rejält tunglöpt i de vattensjuka sankmarker som passerades. Djärvt av banläggarna att dra banorna genom dessa partier. Hade själv aldrig gjort det. Tur att omständigheterna var så fina med härligt vårväder, solsken och nästan 18-20 grader i luften.
Konstaterar den stora orienteringstekniska skillnaden mellan terräng och banor när man jämför västsverige och bergslagsterräng. I den senare handlar det mycket om att köra kompass och det märks att man inte tillfullo behärskar detta.
Ytterligare en kul och utmanande OL-helg kan läggas till handlingarna men redan på onsdag väntar något nytt och en kontrast. OK Gipens tävling Götaälvdalsträffen arrangeras öster om samhället i riktigt tuff, kuperad, gnetig och detaljrik terräng.