Stadens stolta bandylag har det tufft. Pengaflödet har man haft nollkoll på och skulderna är flera miljoner. Nu väntar en ackordsuppgörelse med företag och andra för att rädda existensen. Kommunen har dock sagt nej och föreslår istället någon form av avbetalningsplan. Man tycker inte att skattebetalarna ska behöva stå för klubbens förlustaffärer. Men åsikterna är delade, några tycker si och andra så.
VM-arrangemanget blev en förlustaffär. Kan till viss del ha förståelse för detta. Det var sannolikt många intressenter som tyckte till. "Det måste ni satsa på" och "skapa nu det där lilla extra" var säkert några goda råd man fick och som man realiserade. Men allt har en prislapp oavsett hur vällovligt och klokt det kan vara. Men det kan vara svårt att säga nej när man hör väloljade käftar och skickliga retoriker.
Drar mig till minnes den egna klubbens SM-arrangemang 2011. Från centralt håll (läs Orienteringsförbundets kansli) kom tidigt propåer och påstötningar om att ha storbildsskärm på arenan. "Så blir det i framtiden och nu gäller att vara med" sa den pratglade konsulenten.
Jag la ner mycket tid på att kolla upp med leverantörer och producenter. Förstod tidigt att det var förknippat med höga kostnader. Insåg också att det inte handlade om en liten pickup med bildskärm på flaket utan om en stor och t-u-n-g långtradare som skulle köras ut på målgärdet. Markägaren var bekymrad, skulle vägtrummorna hålla för den stora belastningen och han var tveksam överhuvudtaget till markens bärighet. En annan problematik var placeringen så att man undvek direkt solsken på bildskärm. Gjorde flertalet besök på målplatsen ett år innan arrangemanget för att kolla hur solstrålarna föll.
Så kom då "point of no return" alltså dagen då ett beslut måste fattas. Vi som SM-arrangörer sa nej. Ett nej som upprörde tjänstemannen och vi fick stå ut med spott och spe. "Ni är inte seriösa och tar det här arrangemanget med en klackspark" var ett av många omdömen.
Med facit i hand var beslutet helt rätt. Hade vi lyssnat på det centrala kansliet hade det blivit en ekonomisk brakförlust. Det har inte heller blivit så att storbildsskärmar har funnits på framtida SM-tävlingar. Det finns helt enkelt inte förutsättningar och ekonomi för detta.
Lärdomen är och blev att man alltid ska lyssna på goda råd och idéer men samtidigt vara skeptisk, realist och inte svälja allt.
