Idag besöktes en ridskola tillsammans med barnbarn #4. Det var ett studiebesök då hon enligt egen utsago vill börja rida. Vi följde ridlektioner med både små barn och lite större barn.
Måste uttrycka min beundran för dessa tjejer som lär ut ridningens grunder. Det är mycket att tänka på när det är både människor och djur inblandade. Inte minst säkerhetsaspekten är en viktig faktor. Oj, vilket tålamod och vilken uthållighet de har, lektion efter lektion.
Nu är det inte bara att sätta igång. Många står på kö och därför är det en plats på väntelistan som gäller. Frågan är också när man åldersmässigt ska börja. Visst är det mysigt på alla sätt när 3-4-åringar sitter på hästryggen men det är inte mer än just "sitter". Har lite svårt att förstå varför och om det är någon mening med att låta små barn bli förflyttade runt manegen av som det verkar uttråkade hästar. Men, men det är alltid svårt att bedöma och avgöra vad som är den tändande gnistan. Det märks kanske inte utåt men inne i den lilla flickan hände det kanske något denna tidiga eftermiddag. Det får framtiden utvisa!