Favorit i repris …

Dagen idag blev en kopia av förra veckans måndag. Solen sken, graderna var över tjugo och himlen var blå. Lika bra att göra en repris, alltså blev det en tur till kustbandet för salt bad och sköna timmar på bohusgraniten. Ljudbok i öronen och fikakorgen inom räckhåll passade bara så bra som återhämtning efter en intensiv helg. 

Tankar fanns på att under kvällen delta i GKN:s "korporientering" men terrängområdet var välkänt sedan många löp där tidigare och dessutom är det bitvis väl bushigt och svårframkomligt. Ingen höjdare med andra ord.

Väderprognosen pekar mot fler dagar med sensommarväder så det blir förmodligen ytterligare någon dag vid kusten.

Skaraborgshelg …

Inför helgen packades bilen full (vem var det som tyckte att vi inte behövde så stor bil?). Färden ställdes till Mullsjö för deltagande i Stråketdubbeln bestående av en medeldistans och en lång variant.

Under lördagen var vädret höstvidrigt med massor av nederbörd. Efter målgång blev det därför snabbt ombyte vid bilen och sedan bar det till Mullsjö Friluftshotell. Där har vi genom åren tillbringat många nätter i samband med träningsläger, kurser och konferenser. Ett klassiskt ställe med skön atmosfär. Hotellet rekonstrueras nu efter att ha "kånkat" under pandemin. Nya ägare hoppas nu kunna blåsa nytt liv i verksamheten.

Ett suveränt god middag intogs på kvällen tillsammans med klubbkompisar av olika ålder. Mellan rätterna var det ett engagerat samtal om dagens tävling. Den fina terrängen och de utmanande banorna fick klart godkänt.

Omdömena var inte lika positiva efter söndagens långdistans som bjöd på en hel del "skitterräng" i form av pinniga och svårframkomliga partier. Som tur var hade lördagens ihållande regn dragit bort, graderna var omkring 17-18 och då och då syntes en blå himmel.

Nu väntar förberedelser inför nästa helgs tävlingsarrangemang; DM i stafett. En så där lagom rolig uppgift eftersom stafetter inte längre har samma drag och puls som tidigare. 

OL-introduktion …

Genom åren har jag varit med och introducerat många, många i orienteringens mysterier. Det brukar generellt vara mellan 10-20 % som fortsätter efter en nybörjarkurs. Bortfallet är med andra ord stort. Orsaken är naturligtvis svår att härleda. Det kan bero på fel pedagogik eller trist upplägg eller upplevelser att det är för krångligt eller ja vad då? Nu är skogssporten svår att lära ut och det är en utmaning att fortsätta med den då det är tufft, krävande och obekvämt emellanåt. Erfarenheten visar också att det krävs "support" av den närmaste omgivningen typ familj och kompisar.

Har de senaste åren varit avvaktande till att åta mig att vara instruktör/handledare. Tycker inte att "gamlingar" ska instruera och leda däremot kan de serva och fixa till banor och arrangemang.

Nåväl i veckan var det trots allt ytterligare en uppstart med nybörjare. Det handlade om föräldrar till barn i nybörjarkursen. Dessa ville också lära sig grunderna och då har vi fixat till en introduktion som omfattar tre tillfällen. Första träffen är avverkad och utfallet var klart positivt. Ska bli intressant med fortsättningen nästa vecka!

Personporträtt …

Genom åren har jag varit medlem i flera föreningar, intressegrupper och organisationer. Detta utifrån olika engagemang och sysselsättningar. Efter yrkeslivet var det ganska naturligt att bli medlem i Riksidrottens vänner, en form av kamratförening där man håller kontakt med tidigare kollegor och medarbetare inom idrottsrörelsen. Några gånger om året presenteras RV-profilen och i dagarna var det min tur. Du kan ta del av intervjun genom att klicka på länken: 

RV-profilen

Inställt …

Igår kom beskedet att Göteborgsvarvet ställs in ytterligare ett år. Trist, trist att detta jättearrangemang inte kan genomföras. När årsringarna inte var lika många som nu sprang jag loppet ett flertal gånger. Det var kul, utmanande och en upplevelse. Förstår därför att många av de 35000 anmälda känner sig något besvikna.

Är dock förvånad över att arrangörerna så okritiskt tuffade på med sina förberedelser utan att dra något i handbromsen. Vi har en pågående pandemi som nu eskalerar och som fått andra arrangörer av liknande evenemang att visserligen genomföra sina lopp men med "avskalade" former. Bara för några dagar sedan kom exempelvis propåer om att det fortfarande gick att anmäla sig och att loppet skulle genomföras "som vanligt". Märkligt ... och man undrar om det inte fanns någon visselblåsare eller "djävulens advokat" i ledningsorganisationen som hissade varningsflagg. Gissar att en och annan beteendevetare ser att fenomenet "groupthink" tagit överhanden. Ett tankesätt där en sammanhållen grupp tenderar att acceptera ett tillstånd, en synpunkt eller slutsats och detta oavsett om gruppmedlemmarna tror att det är giltigt eller riktigt.

I sociala medier har jag sett ett antal "onda tungor" som har en annan förklaring; det handlar enbart om girighet, man vill fixa in så många startavgifter som möjligt innan det hela blir avblåst.

När tävlingen avlystes kom också beskedet att man inte betalar tillbaka en enda krona av startavgiften och man kan inte heller överföra den till ett kommande år. Åtgärden har naturligtvis retat upp en och annan. Det handlar om stora belopp när det handlar omkring tusenlappen för var och en.

Skälet eller motiveringen är att hela organisationen skulle krascha och friidrottsklubbarna i Göteborg skulle få det ekonomiskt tungt. Helt förståeligt och sannolikt en riktig slutsats. Men ... vilka blir konsekvenserna på sikt och hur blir det med tilliten och förtroendet mellan arrangör och löpare i framtiden ... det återstår att se. En kritisk tänkare hade förmodligen föreslagit att åtminstone halva avgiften skulle betalas tillbaka ...

Rött i sikte …

Härliga höstdagar ger möjlighet till ytterligare bärplockarturer. Nu är det lingon som är i blickfånget men inte alls i den mängd som gällde förra året. Det finns fortfarande blåbär men de ser finare ut än vad de är typ lite övermogna och något vattniga.

Konstaterar att det är väldigt sällan man ser andra plockare. Då och då syns spår i riset så en och annan bärjägare drar ändå fram. Inte så många trots att allemansrätten i Sverige möjliggör att plocka överallt. Men det äts mycket, skandinaver lär konsumera mest lingon per person i världen. Jag är en av dem ...

Solbad …

Gårdagen blev en "chilladag" på bohusgraniten och detta bara några meter från saltvattnet. Solen flödade, vindarna var stilla och vattentempen var mycket behaglig. Det var skönt att sitta tillbakalutad i campingstolen med airpods i öronen och boklyssna. Detta inte bara under någon timma utan istället många sådana. Badstället låg i stort sett öde. Det märks mycket påtagligt att skolorna inlett höstterminen och att mångas sommarsemester är över.

På orienteringsfronten väntar snart DM-tävlingar. Distriktsmästerskap har fortfarande en stark ställning inom orienteringssporten i motsats till många andra idrotter.

Den egna inställningen till DM-tävlingar är synnerligen neutral eller kanske likgiltig. Det blir ingen extra pulshöjning med en DM-etikett. Det är tävlingstillfället som är det intressanta och lockande. 

Sedan några år tillbaka är DM-arrangemang "öppna" även för löpare som inte tillhör distriktet i fråga. Dock tävlar man då inte om DM-tecken. Detta är bra. Då kan man välja vilket distrikts DM man deltar i beroende på exempelvis kul terräng, högkvalitativ karta eller bra arrangemang.

Den egna klubben arrangerar om drygt två veckor DM-stafett för Västergötland. Strikta regelskrivningar styr upplägg och genomförande. I Västergötland har man exempelvis frångått de traditionella åldersklasserna och istället infört klasser där de tre löparna ska ha uppnått en viss sammanlagd ålder exempelvis 180. Då kan en klubb ställa upp med en 75-åringar en 70-åring och en 35-åring i laget eller tre 60-åringar eller en 68-åring, en 57-åring och en 55-åring. Det blir inte så tajta och spännande stafetter när en 75:a och 35:a springer samma sträcka eller en 68:a och en 55:a.

Generellt har intresset för DM-stafetter minskat de senaste åren. I vissa distrikt har man dessutom minskat antalet sträckor från tre till två och på så sätt kommit till vägs ände. 

Det är med spänning anmälningsläget kollas av dag för dag. Känslan av stagnation och ljumt intresse ligger i luften. Trist för samtidigt är det mycket, mycket jobb som måste göras för att uppfylla alla anvisningar och föreskrifter.

Soligt i Götet …

En tajt tävlingshelg i rikets andra stad avverkades under helgen. Många ungdomar från Götaland var på plats och dessutom publiktävlingar för äldre. Solen flödade under dagarna tre och arrangemangen var av absolut högsta klass.

Själva bodde vi på ett pittoreskt litet hotell bara några stenkast från Götaplatsen. Där fick vi på nära håll uppleva storstadens utmaningar och betingelser. Många bilvarv runt kvarteren för att hitta en plats. Ett ständigt petande på mobilens appar för att aktivera p-avgifter. Extra uppmärksamhet för att hålla ett vakande öga på den stora mängden elsparkcyklar. "Fordon" som emellanåt förs fram med riktigt hög fart och sedan parkeras/placeras på alla möjliga ställen.

Någon längtan att åter bo i en storstad finns absolut inte trots utbudet av många kulturaktiviteter, mysiga restauranger och den där speciella "pulsen" som präglar Göteborg. 

Tufft i GBG …

Götalandsmästerskapen för ungdomar samt påhängd publiktävling har nu avverkat sprintdistansen och lången. Tufft på bägge disciplinerna och särskilt då långdistansen som avgjordes i terrängen nordost om Kviberg i Göteborg. Det gällde verkligen att bita i och hålla i. Sprintterrängen varierade och på alla banor var det passage förbi Poseidon längst upp på Avenyn - häftigt!

Äldsta barnbarnet noterade placeringarna 5 respektive 4 efter inte helt felfria lopp. Nu återstår en fyrmannastafett på söndagsförmiddagen för distriktslag med två killar och två tjejer. Hård konkurrens om platserna i de olika lagen och konkurrensen är också hård bland de deltagande distrikten. Ska bli spännande att följa uppgörelserna innan en medeldistans väntar för de äldre generationerna.

6147 skärmar …

6147 skärmar lyckades klubbens ungdomsgäng, som var 26 till antalet, samla ihop under tio sommarveckor. Aktiviteten Skärmjakten genomfördes för andra året som ett alternativ och komplement till alla sommartävlingar som annars brukar prägla juni och juli. 

Varje vecka utlottades ett pris. För varje ”skärm” fick man en lott. Ju fler lotter man hade desto större vinstchans!

Alla som under de tio veckorna samlade minst 200 ”skärmar” får en "OL-goodie-bag" med bra-ha prylar för träning och tävling. Det blev till slut 19 "kids", två fler ån förra året, som nådde upp till poängnivån.

Hela aktiviteten låg i linje med de uppmaningar och utmaningar som Riksidrottsförbundet kom med i dystra coronatider. 

"Tack för ännu ett år med denna utmaning. Utan denna aktivitet hade vårt barn aldrig hållit igång orienteringen."

Ja så skrev ett föräldrapar och andra har uttryckt samma sak. De flesta i ungdomsgänget har gått "all-in" och prövat olika orienteringsaktiviteter som exempelvis:

- Veckans banor

- Fasta kontroller och banor 

- Hitta ut

- Naturpass

- Cykelorientering

- Vanliga tävlingar

- Femdagars på hemmaplan

Det har handlat om arrangemang i närområdet men också i fjällvärlden och på andra platser i landet. Utbudet har varit riktigt stort när nu de flesta vanliga tävlingar varit inställda. Helt klart är att Skärmjakten har hållit orienteringsintresset och engagemanget vid liv!

Skördetid …

Årets första skörd av lingon har transformerats till sylt. Skörden var inte så stor, det är klart färre lingon i jämförelse med fjolåret. Dessutom var de ännu inte helt mogna. Det får bli någon veckas väntan innan nästa jakt på skogens röda guld genomförs.

Traditionellt serveras lingon till bland annat vilt, köttbullar, gröt, yogurt, blodpudding, kroppkakor och fläskpannkaka. Lingon passar också bra till stekt strömming och plattfisk och kan också ingå i olika kakor och bröd samt såser och desserter. Med andra ord, lingon kan anvjutas tillsammans med allt och det är min absoluta övertygelse.

Sicket väder …

Det tokregnade under tisdagen, hela långa dagen. Jag fick känna på det och det var länge sedan jag varit så genomblöt trots regnkläder som enligt tillverkaren "står emot det mesta". 

Nu var utevistelsen självvald. Det handlade om utsättning av kontroller inför en träningstävling senare på dagen. En förberedelse för klubbens ungdomar som ska delta i Götalandsmästerskapen kommande helg. 

Ett tappert gäng mötte upp och trots skyfall var det ändå behagliga grader i luften. Alltså inga sura miner eller hängande axlar!

Efter genomförd träning var det bara att ge sig ut och hämta in kontrollmarkeringarna. Detta säkerställde att alla klädesplagg jag bar var totalt vattensjuka. Får nog inventera och kanske investera i nya regnplagg som då bör "stå emot allt"!

GM-förberedelser …

Söndagen gestaltade sig som lördagen. Orientering på förmiddagen och djupt nedsjunken i TV-soffan under många timmar under eftermiddagen. Det var spännande värre att följa WC-stafetterna i Idre. Vilka dramatiska bilder som levererades, vilka omkastningar och vilka uppgörelser. Det var bra TV-produktion även om GPS-inslagen kan och bör utvecklas för att bli tydligare och mera åskådarvänliga.

Tre barnbarn var på plats och efter TV-sändningen kändes det skönt att dra till Vänerkanten för dagens bad. Det var kallt i vattnet och kanske en förvarning och aning om att hösten är på ingång. 

Höstvardagen har infunnit sig men det blir ingen lugn lunk. Orienteringsutbudet är stort och med det också arrangemang av olika slag. Imorgon väntar en sprintträning för ungdomarna som ska springa Götalandsmästerskapen till helgen. Vi har ambitionen att skapa en träningsorientering som till stora delar påminner om den information arrangörerna meddelat inför tävlingen typ korsande banor i bitvis stigrik skogsterräng samt vägvalsrika stråk på asfalt i bebyggelse. Självfallet med snarlik banlängd och kartskala som väntar i Göteborg under fredagskvällen.

Mycket OL …

Orientering hela dagen lång. Det började på morgonen med resa till Bollebygd och deltagande i Orintos tävling. Detta i rejält kuperad och orienteringskrävande terräng. Som vanligt bjöds det på en suveränt bra karta och utmanande banor. Det förväntades bli tufft och så var det. Det var mycket "gåing", från parkering till samlingsplats, från samlingsplats till start, från mål till samlingsplats och slutligen tillbaka till parkeringen ... pust! Det blev bad i en liten närbelägen sjö eller var det kanske en pöl innan färden ställdes till hotellet i Borås. 

Där var det bara så skönt att fixa till kuddarna i sängen och hitta en bra ställning för att kolla in World Cup i orientering på TV. Det blev fyra spänningsfyllda timmar och det var så kul och så härligt att se 19-åriga Hanna Lundberg vinna damklassen. Oj vilken lycka hon utstrålade och oj vilken glädje hon bjöd på.

Efter detta var det nyheter på TV 4 och naturligtvis förväntades att sportblocket skulle innehålla något om Hanna Lundbergs överraskande seger i Idre. Men inte ... istället var det bara den olidligt ointressanta presentationen av fotbollens serielunk plus en del annat fotbollstjafs. Jag har alltid haft en ambivalent inställning till reklamkanaler som TV 4. Jag litar helt enkelt inte på att exempelvis deras nyhetsblock är allsidiga och mångsidiga. Det gäller även sportinslagen. Min skepsis fick påfyllning denna kväll.

Imorgon väntar ytterligare en tävling och då i det gamla militära övningsområdet runt I15-regementet. Där tillbringade jag många fullständigt meningslösa timmar för drygt 50 år sedan när jag gjorde lumpen. Minnena kan än idag trigga igång kräkreflexer!

Halvtid …

Nu har vi badat i hav eller sjö för 75:e dagen i sträck. Detta för att hänga med barnbarn #2 och hans utmaning att uppnå 150 dagar. Dagen till ära hedrade vi Surtesjön och detta tillsammans med barn #3 och #4.

Vi var så gott som ensamma vid badplatsen trots att vattnet hade behagliga grader. 

Bemärkelsedagen firades efter doppet på kafé med glass och princessbakelse.

Halva betinget är nu uppnått och en och annan fundering handlar om hur vattentemperaturen kommer att vara i oktober.

OL på TV …

Hela torsdagseftermiddagen tillbringades framför TV:n för koll på World Cup i orientering. Tävlingen avgjordes i Idre där vi i början på juli tillbringade en vecka med orienteringslöp och vandring. Då fick vi inte springa i området där dagens tävling gick av stapeln. Dock var inte området obekant på något sätt. För 10-15 år sedan sprang vi ett antal tävlingar och där målet var beläget på samma ställe.

Terrängen är riktigt utmanande både vad gäller fysik som orienteringsteknik. Bitvis är det toksvårt och vi fick se en och annan ur världseliten som var riktigt "lost". Favoritskapet låg hos de blågula men utdelningen blev klen. Skogens drottning Tove Alexandersson mäktade bara med att springa in på bronsplats medan ingen av herrarna kom upp på pallen. Men kanske blir det revansch på lördag då medeldistansen avgörs.

Veteranlöp …

Idag var det höstpremiär för 3-stadsveteranernas sedvanliga onsdagslöp. Drygt 85 löpare mötte upp och bland dem även en del yngre förmågor som "pryade" i terrängen strax nordost om Uddevalla. Upplägget har nu i stort återgått till hur det var innan pandemin. Det absoluta flertalet av deltagarna är nu vaccinerade men man är fortsatt noggrann med att hålla avstånd och undvika trängsel.

Barnbarn #2 hängde på och han passade på att spöa alla veteranerna på den långa banan. Trots ett så gott som felfritt lopp för egen del blev det ändå pisk med dryga fyra minuter. På kartan nedan framgår 13-åringens gps-spår med grön färg medan 71-åringens är rött. Tidspasseringarna tyder generellt på att när det är lättlöpt som på stigar och vägar har den gamle inte en suck. 

Start och mål var förlagt till Bjursjön och på samma plats var jag på mitt första orienteringsläger som pojkklassare för så där 55 år sedan. Även då gick det att bada i sjön fast idag är det lyxigt värre med badbryggor i olika former. Efter loppet bar det iväg till juniorens favoritmatställe just nu, My Wok!

Förvirrande …

Emellanåt brukar det vara svårt att hänga med i våra makthavares tankegånger. Konstaterar då och då att vi uppenbarligen har olika uppfattning om innebörden av begreppet logik eller konsekvens. Jag brukar få mest myror i huvudet när statsrådet Morgan Johansson gör sina utspel. Ett färskt exempel:

Det finns ett antal människor som begått allvarliga brott och dömts till utvisning ur landet. Men, men domen kan inte verkställas eftersom de i sitt hemland riskerar att tas tillfånga och då bli torterade och kanske avrättade. Alltså får de tills vidare vara kvar i Sverige.

Samtidigt finns det i Afghanistan ett antal människor som under lång tid fungerat som tolkar för svenska myndigheter och militären. Nu ligger de illa till när talibanerna är på väg att ta över landet. De riskerar att bli tillfångatagna, torterade och avrättade. En majoritet i riksdagen tycker att Sverige har ett ansvar att skydda dessa och ge dem en fristad i Sverige. Men inte Morgan som hävdar att Sverige inte kan ta emot dem trots att de riskerar, ja just det: tillfångatagande, tortyr och avrättning.

Men Morgan hur tänkte du där, skulle man vilja säga. Hur står det till med logiken? Varför skydda de som dömts för allvarliga brott och varför inte bry sig om de som uppträtt anständigt och tjänat den svenska staten?

Just i detta nu kommer beskedet att Morgan ändrat sig. Uppenbarligen är det inflytelserika krafter som påtalat tankevurpan och det ologiska. Gott så och nu är det bara att hoppas att ministerns underhuggare och assistenter i fortsättningen och i ett tidigt skede säger till på skarpen när tankarna drar iväg åt fel håll. 

Allt är inte över …

Det är mycket som är "över" nu. OS är avklarat. Sommarmånader med mycket idrott på TV som fotbolls-EM, orienterings-VM och naturligtvis Olympiska spelen är över. Semestern är över för många. Härlig sommarhetta och många soldagar verkar vara över. Svägerskans arbetssejour här i väst är också över. Hon har bott hos under sommarmånaderna och det har vekligen varit trivsamt men nu är det över. Ett drygt år med tävlingsrestriktioner verkar också vara över. Under sensommaren har verksamheten tagit fart igen och det lär bli hektiskt under hösten.

Det som inte verkar vara riktigt över är pandemin. Trots många vaccinerade verkar det som om att en ny våg är på väg. Förhoppningsvis är det bara en chimär. Men utvecklingen runt om i världen oroar och det lär förmodligen inte bli någon utlandstripp detta år.

Det som inte heller är över är konflikter, tvister och strider runt om i världen. Utvecklingen i bland annat Afghanistan är milt sagt mycket oroande.

Nu återgår det mesta sakta men säkert till någon form av normaltillstånd typ veteranorienteringar på onsdagar, bärplockning, regelbunden gymträning men också fortsatta dagliga bad i hav eller sjö. Barnbarn #2 har satt upp målet 150-dagar-i-ett-sträck och vi har hängt på. På fredag är halva betinget avklarat!

Dramatik …

Gårdagens resa till andra etappen av Tibrotrippeln blev dramatisk. Bilradion var högt uppskruvad. Detta för att inte missa OS-rapporter. Det handlade om uppgörelser av herrarnas 1500 meter och lagtävlingen i ridsportens hoppning. Oj, oj, oj vilken dramatik och spänning och vilka nagelbitare. Norrmannen Ingebrigtsens guld och guldet för de tre svenska ryttarna. Vilken dramatik idrott bjuder på!

Med denna uppladdning var det härligt att bege sig ut på banorna i gropterrängen väster om Tibro. Omkring 1000 deltagare på en tävling som liknade en tävling som den var förr, innan pandemin. Detta dock utan att ge avkall på pandemirestriktioner; utspridda startfält, stora ytor att vistas på, handsprit både här och där, inga resultattavlor och ingen dusch.

Äldsta barnbarnet har varit framgångsrik de båda första tävlingsdagarna och detta i hård konkurrens. Han fick till det och noterade en vinst och en andraplats. Emellan loppen sprang han också under fredags-lördagsnatten Ungdomens tiomila. Detta är möjligt när markservicen fungerar men som gamling fattar man inte hur han orkar.

Idag blir det ytterligare ett lopp i den utmanande terrängen som avslutning på helgen.

Tibrorace …

Första etappen av Tibrotrippeln avgjordes i klassisk gropterräng öster om Tibro. Parallellt, några kilometer därifrån, inleddes också årets upplaga av Ungdomens 10-mila. Förutsättningarna var de allra bästa med skönt löpvänligt sommarväder och efter loppet härligt bad i sjön Örlen. När vi bodde i Tibro för drygt 20 år sedan besöktes ofta badplatsen.

Under helgen huserar vi på Hotell Billingehus där vi genom åren tillbringat många nätter. Utsikten från restaurangen är magnifik och kvällsvarden satt extra gott. Imorgon blir det sovmorgon då den andra etappen avgörs först under sen lördagseftermiddag.

Koll på kontroller …

Ytterligare en antal timmar med koll av kontroller som ska användas på stafett-DM för Västergötland om en månad. Efter timmarna bland barr och blåbärsris väntade som vanligt bad. Dock störde vädergudarna tillvaron med en rejäl åskskur. Men det klarnade strax upp och eftermälet blev en gigantisk regnbåge.

Helgen närmar sig och då drar vi till Tibro för tre tävlingar och detta tillsammans med äldsta barnfamiljen.

Guld och kontrollkoll …

Gårdagen innehöll tre spännande timmar framför TV:n med stavhoppsfinalen i OS. Det blev en härlig uppvisning av Duplantis som hade en enorm press på sig. Han infriade alla förväntningar och var helt enkelt i en klass för sig. Det var nära till ett nytt världsrekord men han lyckades inte denna gång men det kommer snart. Världsrekorden kommer att komma som ett löpande band i stavhoppet dels för hopparnas skicklighet men också beroende på den ständiga utvecklingen av stavarna. Det finns väl knappast någon friidrottsgren som konkurrerar vad gäller att nya rekord slås.

Efter inomhustimmarna var det bara så skönt att ge sig ut i skogen. På programmet stod lägeskontroll av kontroller som ska användas på den egna klubbens stafettarrangemang om en dryg månad. Assisterar bankontrollanten från grannklubben i det omfattande arbetet. Banläggaren har valt att ha många, många kontroller och det kräver mycket kolljobb. Koll på rätt placering, koll på lämplig placering, koll på rätt kontrollbeskivning och koll på rätt kodsiffra. Dessutom koll på om kartan måste uppdateras här och där. Det kan vara nytillkomna hyggen eller nya stigstråk som tillkommit den senaste tiden.

Gårdagens inspektionsrunda visade också att blåbärsriset och undervegetationen är riktigt hög denna sommar vilket försvårar framkomligheten.

Allt detta för att skapa så goda sportsliga förutsättningar som möjligt när kampen om DM-tecken ska avgöras den 5:e september.

Trots att det inte var supervarmt i skogen var det ändå skönt att efteråt kunna kasta sig i Vänerns böljor och bli av mad barr och andra småkvistar som klibbat sig fast på kroppen.

Nio år nu …

Pensionärsåren blir fler och fler. I dagarna är det nio år sedan jag lämnade yrkeslivet. Många, många år tillbringades inom idrotten. Minnesbilderna är starkt positiva. Hade toppenjobb dels som förbundskapten för orienteringslandslaget men också de sista åren 17 åren på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Visst var det långa arbetsdagar med många uppdrag på kvällstid och helger runt om i landet men även utanför Svea Rike. Det var dock slitsamt med pendeltillvaron från västsverige till Stockholm och idag fattar jag inte riktigt hur jag orkade. Det blev många timmar på järnvägen och många timmars väntan på försenade tåg runt om i landet. 

Undrar emellanåt hur jag egentligen hade tid att jobba. Pensionärstillvaron fylls med mycket innehåll särskilt nu under sommarmånaderna. Det allra skönaste är friheten att själv kunna styra det mesta, att välja när saker ska göras och att välja vad som ska göras. 

Har aldrig längtat tillbaka till yrkeslivet trots stimulerande och kul innehåll med många härliga kollegor och arbetskamrater.

Det var inte så dumt att i augusti för nio år sedan stiga av yrkeslivet ... var sak har sin tid!

Skoj-på-hoj igen …

En dag återigen på cykelsadeln för orienteringsaktiviteten Skoj-på-hoj. Utgångspunkten var Nossebro och efter fyra timmar var vi tillbaka igen efter knappa fem mil och 19 besökta kontroller. Bitvis var det motvind och vi fick några regndroppar på oss men annars var det som vanligt härlig cykling på små och grusiga vägar. Vi tangerade vattendraget Nossan flera gånger och det fanns flera möjligheter till bad men vi kom överens om att vi väntar med detta till senare under dagen. Fikastund blev det på Fåglums IF:s fotbollsplan Holmavallen.