Gårdagen innehöll tre spännande timmar framför TV:n med stavhoppsfinalen i OS. Det blev en härlig uppvisning av Duplantis som hade en enorm press på sig. Han infriade alla förväntningar och var helt enkelt i en klass för sig. Det var nära till ett nytt världsrekord men han lyckades inte denna gång men det kommer snart. Världsrekorden kommer att komma som ett löpande band i stavhoppet dels för hopparnas skicklighet men också beroende på den ständiga utvecklingen av stavarna. Det finns väl knappast någon friidrottsgren som konkurrerar vad gäller att nya rekord slås.
Efter inomhustimmarna var det bara så skönt att ge sig ut i skogen. På programmet stod lägeskontroll av kontroller som ska användas på den egna klubbens stafettarrangemang om en dryg månad. Assisterar bankontrollanten från grannklubben i det omfattande arbetet. Banläggaren har valt att ha många, många kontroller och det kräver mycket kolljobb. Koll på rätt placering, koll på lämplig placering, koll på rätt kontrollbeskivning och koll på rätt kodsiffra. Dessutom koll på om kartan måste uppdateras här och där. Det kan vara nytillkomna hyggen eller nya stigstråk som tillkommit den senaste tiden.
Gårdagens inspektionsrunda visade också att blåbärsriset och undervegetationen är riktigt hög denna sommar vilket försvårar framkomligheten.
Allt detta för att skapa så goda sportsliga förutsättningar som möjligt när kampen om DM-tecken ska avgöras den 5:e september.
Trots att det inte var supervarmt i skogen var det ändå skönt att efteråt kunna kasta sig i Vänerns böljor och bli av mad barr och andra småkvistar som klibbat sig fast på kroppen.
