Pensionärsåren blir fler och fler. I dagarna är det nio år sedan jag lämnade yrkeslivet. Många, många år tillbringades inom idrotten. Minnesbilderna är starkt positiva. Hade toppenjobb dels som förbundskapten för orienteringslandslaget men också de sista åren 17 åren på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Visst var det långa arbetsdagar med många uppdrag på kvällstid och helger runt om i landet men även utanför Svea Rike. Det var dock slitsamt med pendeltillvaron från västsverige till Stockholm och idag fattar jag inte riktigt hur jag orkade. Det blev många timmar på järnvägen och många timmars väntan på försenade tåg runt om i landet.
Undrar emellanåt hur jag egentligen hade tid att jobba. Pensionärstillvaron fylls med mycket innehåll särskilt nu under sommarmånaderna. Det allra skönaste är friheten att själv kunna styra det mesta, att välja när saker ska göras och att välja vad som ska göras.
Har aldrig längtat tillbaka till yrkeslivet trots stimulerande och kul innehåll med många härliga kollegor och arbetskamrater.
Det var inte så dumt att i augusti för nio år sedan stiga av yrkeslivet ... var sak har sin tid!
