Avslutning …

Under gårdagen lämnade vi asfalt, betong och stadsbebyggelse och åkte till ett "vildmarksområde" strax utanför samhället Fredrikshåb. En medeldistanstävling stod på programmet i det flacka men bitvis detaljrika området. Solen gassade på så vi sökte snabbt upp skugga i väntan på start.

Som vanligt fina arrangemang och denna dag var terrängen huvudsakligen fri från stora bestånd av brännässlor och annat "bröt". Lätta sträckor men luriga kontroller är en sammanfattande recension av banorna.

Under sen eftermiddag och kväll var det bara så skönt att slappa på hotellets gräsytor med fokus på korthanden.

Idag vaknade vi upp till strålande solsken vilket bådar gott inför VM-avslutningen som blir en lång dag i staden Vejle. Först publiktävling i samma stadsdelar där världseliten kvalade inför kvällens individuella sprint. Sedan väntar målupploppet och förhoppningsvis blågula framgångar.

Gulddag igen …

En dag med stor mening är en dag med mycket orientering. Gårdagen var en sådan dag. Under tidig förmiddag drog jag och Jonas till de centrala av Fredericia. Där väntade VM-löparnas kval till knock-out-sprinten. Det blev bara en plump i protokollet för de blågula. Färgstarka Karolin Ohlsson felstämplade och så var dagen och VM förstört för hennes del.

Kvalet var snabbt överstökat, vi återvände till hotellet och hämtade upp de tre som valde att ha långfrukost. Tillbaka till platsen för kvalracet och uppladdning för publiktävling i samma kvarter och parkområden där världseliten haft sina drabbningar.

Hög klass på banor och arrangemang och det passade mor och son bra. Både Emelie och Gabriel kom tvåa.

Under eftermiddagen kickade så knock-out-sprinten igång med kvarts- och semifinaler och framåt kvällen finalen. Det var många heat som genomfördes och detta följdes vid start- och målupploppet. Arrangemangen var perfekta och hela evenemanget mycket välregisserat. Vi var många i publikhavet och det underbart sköna sommarvädret bidrog till härlig stämning. Som blågul kändes det extra skönt med först silver och brons till de svenska killarna innan Tove Alexandersson äntrade arenan och fullständigt utklassade motståndet. Man blir totalt mållös inför hennes makalösa prestationer gång på gång!

Idag är det vilodag för världseliten men vi "hangarounds" drar inåt landet för en medeldistanstävling i omväxlande terräng: Varied plantation with many details. Inland dunes with many contour details. Diffuse boundaries between dense forest, semi-open areas and open areas as well as open for- est with good runnability. Lately there has been some works in the terrain resulting in some paths that are not marked on the map.

  

Så blött …

Igår valde vädergudarna att släppa ut sanslösa mängder nederbörd över VM-orterna i Danmark. Vilken enorm kontrast till dagen innnan då graderna var nästan 30 och solen eldade på. Därför kändes det lite snopet att behöva gräva fram regnattiraljer som låg förpassade djupt ner i klädbagen.

Idag pustade världseliten ut efter stafettuppgörelsen i söndags. Eftermälet och kommentarerna var naturligtvis mycket positiva om man var svensk. Dock initierades en diskussion om diskning eller inte för några nationer som tydligen varit inne på eller passerat förbjudet område typ tomtmark. Juryn valde att fria och detta ledde både till glädje för somliga och ilska från andra. 

Nu är det inte första gången sprinttävlingar ger upphov till vad som är regelöverträdelser och inte. Emellanåt är det inte helt lätt avgöra vad kartan anger och hur verkligheten ter sig. Blev medveten om detta när publiktävlingen denna regniga dag avgjordes i samma område som VM-stafetten. Kartritarens sätt att återge detaljer som stenmurar, staket, gränder och parkeringsdäck kan ibland tyckas vara godtyckliga och tvetydiga.

Dock var banorna generellt högklassiga med många tekniska utmaningar. Fyra av fem möjliga blir betyget. Hade man undvikit kontrollplaceringar där man inte direkt kunde avgöra på kartan den exakta positionen hade det blivit en klar femma. Har alltid tyckt att man inte ska behöva lösa "rebusen" på kontrollbeskrivningen för att på så sätt få klara besked. Har vid många tillfällen föreslagit att när tveksamhet råder ska en liten röd punkt i kontrollringen ange den exakta placeringen. Gissar att det tar några år innan det blir verklighet, förlegade principer och sedvänjor tar tid att göra sig av med!

Innevarande dag blir intensiv. Kval för VM-löparna under tidig förmiddag, publikrace mitt på dagen och framåt kvällen VM-knock-out-sprint med alla sina heat som kvarts, semi och final. Upplagt för spännande underhållning och väderprognosen pekar på hyggliga förhållanden, härligt!

VM-guld …

Första VM-dagen med sprintstafetten inleddes för oss påhejare med en publiktävling. Arrangörerna hade valt ett riktigt vidrigt terrängområde för denna medeldistans. Bushigt, brännnässlor i mängd och överhuvudtaget svårforcerad terräng. Dessutom var det bitvis rejält kuperat så det blev en utmaning i den 26-27-gradiga värmen. Gunilla lyckades bäst och blev tvåa. Vi andra hade det både tyngre och "bommigare".

Efter uppladdning med en "Stjerneskud" och en stor kall stark väntade VM-stafetten med start och mål vid Koldinghus, ett gammalt kungaslott från 1200-talet. Det blev en rafflande timma och naturligtvis extra roligt då det gick bra för de blågula. Mycket jubel och blågula fanor kantade upploppet när Tove Alexandersson i ensamt majestät sprang på röda mattan som ledde till målet. Härligt med VM-guld!!!

Vi firade detta med ett sent kvällsdopp men i jämförelse med gårdagen kändes vattnet något kallare. Det blev en pizzaslice till kvällsvard för att fylla på näringsförrådet inför morgondagens publiksprint i samma stadsdelar där Lina, Max-Peter, Gustav och Tove ångade på.

Söderut …

Tidig, tidig uppstigning på midsommardagen. På väg till Göteborg och Danmarksfärjan hämtade vi upp tre trötta och inte särskilt utsövda midsommarfirare. Efter ankomsten till Fredrikshavn bar det raka vägen på motorvägen de 30 milen till Fredericia. Det var tyst i bilen större delen av resan och det kunde konstateras att det var varmt denna dag i Danmark. Instrumentpanelen signalerade att det var 28-29 grader.

Det blev incheckning på "Medio" som blir vår hemvist under en knapp vecka. Sedan väntade bad i salt vatten vid den mycket speciella rundformade bryggan. Det var "dejligt"!

Tidigt sänggående som uppladdning inför kommande dagar med orienteringslopp varje dag som uppvärmning inför VM-bataljerna. Bålgula flaggor finns med och naturligtvis ansiktsfärg! Heja Sverige!

Skön afton …

Det blev ett midsommarfirande under eftermiddagen vid Västra Tunhems hembygdsgård. Många hade samlats på gräsytorna där kampen om skuggiga platser var stor. Solen hettade på rejält från en totalblå himmel.

Ett traditionellt upplägg med dans runt stången ... små grodorna ... musikanterna ... åsså lotterier och allsång.

Vi cyklade dit längs vägar med mycket blomster i vägrenen och väl på plats mötte broder upp. Det blev ett par timmar under ekarna och midsommarfika innan färden ställdes hemåt igen och dagens obligatoriska bad.

Det fina vädret hade också värmt upp Vänerns böljor med någon grad eller två, alltså något varmare än dagen innan då det kändes så där äckligt kyligt. Dessutom hade vinden mojnat så vi dröjde oss kvar medan solen sakta gömde sig bakom Dalbobergen - en underbart härlig midsommarafton kan noteras för året 2022!

Glad midsommar …

Midsommarafton igen, det har blivit ett antal genom åren! Visst har det blivit några med dans runt midsommarstången och allt det där. Men de allra flesta midsommarhelger har haft någon koppling till orientering och vid flera tillfällen utomlands.

Pandemin satte stopp för allt vad firande hette de senaste två åren men 2019 var det Venedig som gällde. Graderna var då över 30 dock fanns inte sill och potatis på menyn. Istället havets läckerheter på en pastabädd och tiramisu till efterrätt. Efter den helgen väntade vandring i Dolomiterna och veckan därpå Italienska 5-dagars i orientering. 

Det mest exotiska midsommarfirandet var för precis 20 år sedan på Grönland. Vi hade fått tips om en orienteringstävling där och det handlade om öppna Grönlandsmästerskapen. Minns att det inte var helt lätt att ta sig dit och det var ett pusslande för att hitta flygförbindelser och riktigt dyrt var det!

 

Det blev närmare två veckor på den stora ön med många och långa vandringsturer, helikoptertur över det eviga istäcket och orientering i sanslöst häftig terräng. Förutom Grönlandsmästerskapen deltog vi också i Artic Midnight Run, en långdistansorientering med start vid midnatt. Dock var det inte mörkt, det var ljust dygnet runt denna årstid.

Denna tävling är förmodligen bland det häftigaste jag upplevt i orienteringsväg. Efter målgång väntade en helt sanslös festmiddag med grönländska läckerheter på bordet!

Årets midsommar blir lite lugnare. Tidigt, tidigt på midsommardagen blir det uppstigning för färd till Göteborg där Danmarksfärjan väntar. Sedan ett 30-tal mil söderut i bilen till Fredericia/Kolding där en VM-vecka väntar.      

Så bra …

Så bra, så viktigt och så betydelsefullt det är med olika orienteringsläger för ungdomar under sommarmånaderna. Nu i dagarna har tre olika aktiviteter engagerat medlemmar i den egna klubben; O-camp i Vårgårda, konfaläger i Eksjö och riksläger i Idre. Läger av olika längd och med en anpassning till olika kategorier i åldersspannet 13-25 år.

Vittnesmålen från de som tidigare år deltagit brukar vara översvallande. Mixen av bra träningar, samvaro och kul kringaktiviteter är uppenbarligen mycket lyckat. Många knyter naturligtvis kontakter och får nya kompisar. 

Alltså många plus och hejarop till arrangörerna både på distrikts- som central nivå!

VM på gång …

Kommande vecka är det premiär för VM på sprintdistanser. Disciplinen har dock förekommit tidigare i många år och detta i samband med "skogsdistanserna". Men nu handlar det om ett renodlat VM med sprint, knockout-sprint och mixedstafett. Mästerskapet avgörs i Danmark i Kolding, Vejle och Fredericia. 

Vi ska vara på plats tillsammans med äldsta barnfamiljen och detta som åskådare/påhejare men dessutom ska ett antal publiktävlingar genomföras.

VM i orientering avgjordes för första gången i Finland 1966 och då handlade det bara om en individuell distans och en stafett. Under de första decennierna var det VM bara vartannat år.

Har följt många VM dels i åskådarrollen men också som förbundskapten. Första gången var 1974 i Danmark. Majoriteten av mästerskapstävlingarna har genomförts i Europa men det har också varit några långväga resor som till Australien 1986, USA 1993 och Japan 2005. I starkt minne finns också VM-veckan i Ukraina 2007. 

Senast det begav sig var VM i Strömstad för sju år sedan. Då hade jag och Gunilla ledarrollen för ett 10-tal små nationer som saknade denna resurs. Det var en kul vecka med deltagare från bland annat Egypten, Argentina, Cypern, Chile, Sydkorea och Barbados.

Hela 42 nationer ställer upp i Danmark och kan man inte följa tävlingarna på plats är det bara att kolla på SVT:s sändningar.

Dans- och sångshow …

Idag var det en sång- och dansföreställning på teatern i Vänersborg. Det var en TACK-konsert av Ukrainaflyktningar som nu fått en hemvist i Sverige. Under drygt två timmar blev vi underhållna och efter showen var det mingelfika. 

Allt-i-allo var Olga som är ukrainska men kom till Sverige för fem-sex år sedan. Gunilla hjälpte henne på olika sätt under några år och idag blev det ett glatt återseende.

Vi imponerades av danserna och inte minst kostymeringen som knåpats ihop och sytts de senaste veckorna. Vid minglet kom vi i kontakt med en tidigare elitidrottare som varit framgångsrik skidskytt. Hon jobbade som idrottslärare när ryssarna invaderade, flydde från landet och hoppas nu på en framtid i Sverige.

Ny karta …

 Idag har det varit "besiktning" av en ny sprintkarta i de södra delarna av Vänersborg. Kartritaren har gjort klart sitt jobb och det var väl utfört, mycket väl! Sprintkartor är alltid utmanande att ta fram. Det handlar om många överväganden som ska göras både i stort som i smått. En annan utmaning eller snarare risk är att karterade områden kan förändras över en natt. En häck tas bort, ett staket sätts upp eller ett buskage jämnas med marken. 

En reflektion från dagens genomgång är att växtligheten är frodigare och yppigare än fjolåret. Högt gräs och extra mycket löv på träd och buskar. Det påverkar naturligtvis kartan och redovisning av framkomligheten. En karta som rekognoseras under tidig vår stämmer därför dåligt i jämförelse hur naturen ser ut under sommarmånaderna. Alltså är sprintkartor mycket av karaktären "färskvara".

Den nyframtagna kartan ska användas vid en sprinttävling i början på september. Banläggarna kan nu sätta igång med arbetet att lägga ett trettiotal banor för de olika klasserna. 

Final i regn …

Under tidig förmiddag avverkades den återstående "skåningen" i tävlingen "Tre skåningar och en dansk". Vi vaknade upp till trist och pissigt väder så det var bara att krypa in i regnattributen. Dock var det härligt löpväder i villakvarteren och parkområden i Välaområdet beläget i Helsingborgs utkant. Det blev ett snabbt uppbrott när alla kommit i mål och vi drog norrut. Efterhand lättade molnen och lagom till lunch i Laxbutiken utanför Falkenberg sken solen. Vi var inte de enda som valt detta lunchställe, kön var söndagslång och detta spädde på aptiten.

Nu skingras skaran de närmaste veckorna. Barnbarn #2 drog under sen eftermiddag till Vårgårda där O-camp väntar - ett träningsläger för tonåringar i Västgötadistriktet. Äldsta barnbarnet drar till Eksjö på tisdag för ett nästan månadslångt konfaläger specialdesignat för orienterande konfirmander. Detta tillsammans med bland andra tre klubbkompisar.

Yngsta barnfamiljen ska förbereda sig för en sol- och badresa till Kreta under månadsskiftet. De(t) rör verkligen på sig!

Löp i söder …

Två skåningar och en dansk är nu avverkade. Återstår en skåning imorgon som är finaletappen av de fyra tävlingar som ingår i paketet. Första etappen avgjordes  i Helsingborg, den andra rätt över sundet strax utanför Helsingör och de två återstående  i Helsingborg. Sammantaget handlar det om tre sprintdistanser och en medel varav två skogspräglade och två i bebyggelse. Korta banor med snabba löptider kännetecknar upplägget.

Mellan etapperna tar vi igen oss med havsbad och törsten släcks med en "Carlsberg". Båda barnfamiljerna är med samt broder Bengt. Vädergudarna har varit snälla  och idag bjöds det på riktigt gott väder. Ikväll väntar uppladdning inför morgondagen på "Pinchos". Då kommer också minsta barnbarnet att födelsedagsfiras.

Återträffar …

Genom åren möter man många människor i skolan, under lumpen, på arbetsplatser, i föreningslivet, på semesterresor osv. Vissa lär man känna väl, man samverkar, är tillsammans och har nära kontakt. Men så skiljs vägarna av olika skäl. Nära vänner blir bekanta, bekantskapen ebbar ut och blir genom åren kanske bara ett "hej" när och om man råkar synas. Förmodligen är det ett antal som bara "försvunnit" och som helt glömts av.

Under den gångna veckan har jag vid två tillfällen mött "bekantskaper" från förr. Dels Bernt från tonåren i OK Gipen samt Per-Arne som fanns i ledarstaben när jag var förbundskapten.

Bernt och jag möttes av en tillfällighet i tisdags när OK Gipen hade sitt klubbmästerskap. Han hade fixat till ett besök med världsmästaren i sprintorientering, Isac von Krusenstierna, i samband med tävlingen. För många år sedan la han löpskorna på hyllan och satsade på en framgångsrik affärskarriär. Men orienteringsengagemanget finns fortfarande kvar. Nu ska hans företag sponsra von Krusenstierna i hans satsning och när Isac var på besök fixade han till en träff och inte bara det, han stod för suveränt god förtäring efter loppet. Vi hann ventilera ett och annat minne och kunde konstatera att senast våra spår korsade varandra var i Riga för några decennier sedan.

Sent en kväll klingade messengersignalen i mobilen. Det var Per-Arne som snappat upp att hans son och vår Martin numera var arbetskamrater. Dessutom hade våra barnbarn sprungit i samma stafettlag vid någon tävling. Han hörde alltså av sig och vi uppdaterade varandra om nuläget. Han springer inte lika många tävlingar nuförtiden i jämförelse med förr men kapaciteten att toppa resultatlistan har han kvar. Förhoppningsvis syns vi på riktigt vid någon kommande tävling. 

Så häftigt det var med dessa två "återseenden"!

Vårfinal …

Under gårdagen var det "våravslutning" för 3-stads-veteranerna. Tillställningen avhölls vid Skidstugan i Trollhättan med ett 80-tal deltagare. Först naturligtvis orientering och sedan samling runt sill- och potatisfaten. Så följde sedvanlig genomgång av vårsäsongen och vad som väntar till hösten. 

Ragnar som är några år och 90 tog till orda. Av hälsoskäl har han inte kunnat delta de senaste tre-fyra åren men mötte upp denna dag. Han har många strängar på sin lyra,  skriver och diktar gärna. Med nedanstående rader beskrev han veteranorienterarens vedermödor:

Jag snubblar mej fram över risiga hyggen,

och surrar kring skärmar likt försommarmyggen.

I tallmossen känns vildmarkens dofter av skvattran och pors

när jag på gammelmansben haltar mot stigarnas kors.

Jag stämplar med pinnen och känner mej glad och förnöjd

Och fortsätter med karta och kompass till en höjd.

som jag finner ganska lätt. Men aj ,aj –kodsiffran är inte rätt.

Jag frågar: var kan jag vara? Men ingen har tid att mig svara.

Då kommer en dam som är rund och go. Kan hon säga var jag är måntro?

Ja hon vet precis var hon är. Pekar på kartan och säger: Du är här.

Jag mumlar ett tack och fortsätter på tunga ben,

och finner att punkthöjden jag sökte var en sten.

Ja det är inte lätt att bli gammal och stel. 

Få imma på glaset och läsa fel.

Nu har jag bara sista kontrollen kvar att finna 

skall jag behöva hjälp av ytterligare en kvinna?

Nej jag finner den skärmen vid vattenhålet,

Sen på med pinne och full rulle till målet.

Jag flämtar och stämplar ut med hjälp av en funktionär,

men att hitta ryggsäcken får jag en del besvär.

Tittar på klockan och suckar: Å, så mycket. 

Tar min ryggsäck och gör sista rycket.

Till duschen jag går med ben som känns tunga,

Och möter andra som ännu är pigga och unga.

Tyvärr är varmvattnet slut för dom sista

Jag står där i duschen och kroppen börjar rista.

Sen när jag till resultatskärmen kommer fram,

Å, du milde, FELSTÄMPLAT; jag får stå där med skam.

Jag drar mej undan, jag är ensam från klubben.

Jag dricker sedan mitt the på stubben.

Åker sen hem till ”Inga” i Tjärtakan. 

Och säger det är ju själva fan.

Att de inte kan hänga kontrollerna rätt. 

Banläggarn var väl en ung sprätt.

Lugna dej nu, ät nu den mat som du själv har dukat. 

Var glad att du inte fötterna stukat.

Sen tar jag fram min karta och säger som så. 

Tänk om jag tagit den vägen ändå!

Så häftigt …

Idag bar det av till Lysebergen väster om Lilla Edet. Där avverkade OK Gipen sina klubbmästerskap. När vi flyttade från Lilla Edet för över tre decennier sedan bytte vi tävlingsklubb men sedan dess har vi fortsatt att vara medlemmar. Vi håller kontakt med flera jämnåriga och vi deltar då och då i deras klubbaktiviteter.

Igår var en sådan dag med klubbmästerskap på en alldeles ny karta och ett möte med sprintvärldsmästaren Isac von Krusenstierna som var på besök. Vi tog också med de två äldsta barnbarnen denna underbart härliga sommarkväll.

Det blev några riktiga höjdartimmar. Först orientering på högklassig karta och detta med banor av superklass. Häftigt med vägvalsbetonade stråk i den kraftigt kuperade terrängen. Senast jag var i terrängen var för 40-45 år sedan.

Det bjöds på korv och som efterrätt jordgubbar innan världsmästaren kom i fokus. Han berättade om sig själv och fick massor av frågor om träning, tävlingsförberedelser och annat som leder fram till ett VM-guld. En mycket sympatisk kille var intrycket och jag gissar att en och annan kommer att hålla tummarna extra hårt för honom om två veckor när VM avgörs i Danmark.

Det var en nöjd kvartett som vände tillbaka till Vänersborg för det obligatoriska dagliga badet innan det blev "avlämning" av juniorerna. Wow vilken höjdarkväll och så bra det är att vara medlem i flera klubbar!

Avklarat för den här gången …

Igår var det återställardag. All material som använts vid arrangemang som veteranorientering och Veckans banor hämtades in från skogen, iordningställdes och sattes på plats i Skidstugans förrådsutrymmen. Över för den här gången ... nästa motsvarande arrangemang väntar om drygt två månader.

Noterade att det växer och knakar som bara den i skogen. Oj vad det har blivit högt och tätt både bland träd och undervegetation. Kanske är det en synvilla men känslan är ändå att växtligheten är frodigare i jämförelse med fjolåret och året innan.

Gårdagen var en härlig försommardag framförallt under kvällen. Dock var vänervattnet fortfarande kyligt, kanske 15 grader. Men bad i solnedgång känns bara så gött!

Kulturdag …

En dag i kulturens spår då det inte fanns någon orienteringstävling. Det blev en färd västerut till Pilane på Tjörn med sina konstverk utomhus. Varje år är det nya föremål och vi brukar försöka kolla in dessa. I år var det inget verk som orsakade någon större pulshöjning och inte heller några upphissade ögonbryn. Lagom till att vi kröp in i bilen för vidare färd började det regna och det intensivt.

Nästa mål var Skärhamn med sitt akvarellmuseum. Denna sommar ställer man ut verk av den belgiske konstnären René Magritte. Han var målare, tecknare, grafiker och skulptör och är en av de mest kända namnen inom surrealismen. Han är känd för lekfulla målningar som ifrågasätter givna sanningar. Utställningen var klart spännande och mycket sevärd!

25 % …

Barnbarn #2 har i dagarna avverkat 50 av 200 dagar med bad i hav eller sjö. Han dokumenterar dagligen sina dopp på Instagram. Han har utmanat sina farföräldrar och vi hänger på. Det har blivit en daglig rutin att passa in och få till ett bad. Lätt när vi är på hemmaplan med närheten till Vänern, lite mera utmanande när vi är på resa.

Vattentemperaturen närmar sig nu beskedliga grader och varmare lär det bli ... frampå höstkanten blir det dock kyligare igen. 150 dagar återstår vilket innebär finaldag i november!

Bemärkelsedag …

Idag är det 44 sedan äldste sonen slog upp sina ljusblå ögon på BB i Vänersborg. En stor och fantastisk dag. Vi bodde då i Lilla Edet och hade precis köpt en villa. De första dagarna i sitt liv vaggades han till sömns framför TV:n. VM i fotboll pågick i Argentina. Kanske var det då idrottsintresset tog fart. Ett intresse som fortfarande lever starkt.

Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och mycket har hänt. Tillsammans med Emelie har han fixat till två söner som även dessa har fått idrottsengagemanget genom modersmjölken.

Som lärare väntar nu sommarlov för Jonas och familjen. Vi kommer då att tillbringa många veckor tillsammans och detta på en "roadtrip" kors och tvärs genom Danmark och Sverige på väg till och från olika orienteringstävlingar - ska bli riktigt kul!

Snabblöp …

Efter att ha roddat två OL-arrangemang under tisdagskvällen och onsdagsförmiddagen fanns en längtan att själv springa ett lopp. Det blev en tur till Partille där göteborgsdistriktet avverkade sitt sprint-DM. Regelverket tillåter att man kan delta även om man inte tillhör en klubb i det aktuella distriktet. Dock tilldelas man inte något DM-tecken ifall man skulle vinna.

Över 500 löpare fanns på plats vid Björndammsskolan där arenan var förlagd. Banorna sträckte sig bland hyreslängor och villabebyggelse. Det fanns ett och annat skogsparti i området men det gick smidigt att undvika dessa. Sprintlopp kräver extra stor skärpa och noggrannhet samt mycket snabba beslut. Det gäller också att passera på "rätt" sida om träd och buskage, detta för att snåla in på löpmetrarna.

Gillar denna löpbetonade disciplin även om den egna löpstyrkan inte matchar de bästa i åldersklassen. Dock bör det finnas orienteringstekniska utmaningar på banan typ många riktningsförändringar och vägval i smått. Gårdagens bana får betyget tre av fem möjliga.

Regn i repris …

Regnet det bara öser ner ... och detta även under onsdagsförmiddagen. Tillbringade ett antal timmar under den skyddande tältduken framför datorn. Detta för att administrera 3-stads-veteranernas onsdagsorientering. Start och mål var beläget precis vid Brinkebergskulles sluss som är den första för alla flytetyg på väg från Vänern via Göta älv söderut. Inga större skepp slussades denna dag men däremot flera fritidsbåtar. Som landkrabba kändes inte den minsta längtan efter att finnas ombord.

Allt fungerade väl och vid 13.30-tiden kunde vi plocka ner och lasta in det mesta av material och hjälpmedel. Dock kommer kontrollerna finnas kvar som "Veckans bana" till kommande helg. 

Nästa vecka avslutas veteranernas vårsäsong. Det blir ett uppehåll till mitten av augusti. Men det innebär inte frånvaro av orientering. Istället handlar det om många så kallade semestertävlingar bland annat O-Ringen i Uppsala.

Regn i massor …

Helgens härliga sommarväder byttes idag ut mot en svensk klassiker när det närmar sig skolavslutningar och andra festligheter ... alltså regn i stora mängder!

Vårt orienteringsarrangemang för klubbarna i närområdet blev ett blött lopp. Som arrangörer satt vi i alla fall med torra plagg under en tältduk och skötte administrationen.

När alla kommit i mål och vi kände oss så där småfrusna drog vi till "Jacoben" för dagens bad men ... det var inte så kallt i böljorna utan det kändes upplivande på något förunderligt sätt. 

Efter doppet var det bara att dra hemåt och hänga upp tält och annat tygmaterial på tork. Allt ska användes under onsdagsförmiddagen när nästa arrangemang väntar; 3-stads-veteranernas sedvanliga onsdagslöp. Får man lite snällt och ödmjukt vädja till vädergudarna att försöka vara lite återhållsamma då.

Toppenhelg …

En intensiv pingst- och nationaldagshelg är över. En höjdarhelg med kanonväder, orientering och mycket umgänge med barn, barnbarn och klubbkompisar.

Det började med sprinttävlingar i Hällekis. Det var snabblöpt på gator, parkområden och bebyggelse i samhället. Men en etapp i bevuxet dagbrott utmanade verkligen orienteringsförmågan.

Just nu blommar ramslöken för fullt och efter loppen besiktigades naturligtvis skogen med de vita blommorna som täckte marken.

Framåt kvällen bar det av till Konsthotellet i Skara för övernattning. Väggarna i matsalen pryds av kända konstnärers verk. Det är inte varje dag man äter vid en tavla målad av Anders Zorn, Carl Larsson, Bruno Liljefors eller Bengt Lindström.

På nationaldagen väntade Sommarlandssprinten med närmare 3000 deltagare. Det är inte första gången vi tävlat bland vattenpooler, karuseller och lekplatser. Det ska tillstås att "terrängkännedomen" är god och det har man nytta av! Loppet är snabbt överstökat och sedan väntar en lång dag där attraktioner prövas om man nu inte föredrar ryggläge på gräsmatta. Vistelsen avslutas med sedvanlig piratshow där det dyks och hoppas från höga höjder.

Vilken fasa …

Förmiddagen inleddes med några timmar framför datorn och iordningställande av applikationer för att kunna genomföra kommande veckas orienteringsarrangemang. Inget strul som tur var, nedladdningar och uppladdningar fungerade perfekt. Så brukar det inte alltid vara 🤨.

Under förmiddagen kom också meddelandet att skaraklubben IK Gandviks klubbstuga hade brunnit ner till grunden. Eldens lågor slukade bland annat tävlingsmaterial samt närmare 4000 kartor som skulle användas på Nationaldagens sprinttävling på Skara Sommarland. Snacka om skräckupplevelse för klubben och alla funktionärer.

Efter några timmar kom beskedet att trots omständigheterna genomförs tävlingen. Nya kartor trycks upp under lördagen och nödvändig material lånas in. Man imponeras verkligen av klubben som såg möjligheterna och agerade offensivt!

Pingst på intåg …

Nästa vecka arrangerar vi både kretsens veckoorientering och onsdagslöpet för 3-stad-veteranerna. Pingsthelgen är fulltecknad med sprintorientering i Hällekis och på Skara Sommarland så därför måste alla förberedelser vara avklarade innan dess. Alltså har ett antal timmar under fredagen ägnats åt utsättning av kontroller. Detta i samma terrängområde där SM-stafetten avgjordes för drygt tio år sedan. 

Noterar att växtligheten har haft turbofart de senaste veckorna, oj så mycket löv och grönt det har växt fram. Det försvårar orienteringen. Har försökt att ha bansträckningar där de värsta pinniga och slyiga områdena undviks. Det är inte helt lätt då dagens strategi i skogsbruket är att låta allt ligga kvar när man tagit det attraktiva virket. 

Lagom till pingsten har nu försommarvärmen äntligen kommit. Högtrycket lär hålla sig kvar några dagar så förhoppningarna/förväntningarna/önskningarna är stora att tävlingarna kan genomföras utan trist regn och isiga vindar.

Aha-upplevelse …

När man är utomlands och kommer till exotiska ställen och kanske möter säregen och utmanande orientering kan man berätta om och skriva om detta hur mycket som helst. Om exempelvis Käringön hade legat bland alla andra öar i Karibien hade omdömet förmodligen blivit sanslöst häftigt. Men bara för att den ligger utslängd utanför Tjörn i Bohuskusten så blir det inte lika översvallande. Märkligt, märkligt för gårdagens orientering på Käringön var verkligen upplevelserik - på många sätt!

Detta bekräftades vid ett samtal igår med ett engelskt orienterarpar som hade fått tipset att söka sig till ön; det var "magnificent and extremely beautiful" och "the orienteering was really challenging - what an experience"!

Lärdomen är att man emellanåt inte ser/upptäcker det fantastiska eller märkliga eller unika eller exklusiva eller ovanliga som finns i närområdet och på näravstånd.

Ö-lopp …

Det blev årets första bad i saltvatten efter onsdagens sedvanliga veteranorientering. Denna dag hade banläggaren valt Käringön. Det var inte första besöket där. Genom åren har det blivit åtskilliga nedslag där även när det inte varit orientering. 

Försommaren presenterade sig med härligt väder, solsken, blå himmel och behagliga löpgrader. Även vattentemperaturen var klart behaglig.

Ett 70-tal "vets" äntrade under tidig förmiddag båten till Käringön från Tuvesvik på Orust. Efter dryga 40 minuter gick vi i land och begav oss till öns fotbollsplan där start och mål var beläget. Banorna sträckte sig dels inom det bebyggda området på ön men också över klipporna i söder.

Det är en speciell tjusning att orientera i Bohusläns skärgård. Upplevelsen i det öppna landskapet är säregen och verkligen annorlunda. Detta även om det inte var första gången vi orienterade på ön.