På dagen för 70 år sedan föddes jag strax före lunchtid på Betania-sjukhuset i Dundee, Sydafrika. Det var en svensk missionär som byggde anläggningen under 1930-talet.
I ett brev från min far till min farfar, som jag hittat i gömmorna, berättas mer om dagen. Tydligen var förlossningen kritisk. Doktor Lloyd som kom från England lär ha sagt att det gällde livet för antingen modern eller barnet. Båda överlevde.
I mitt pass står det dock att jag är född i Uppsala. Här har den svenska byråkratin inte hängt med. Mina föräldrar arbetade för SKM som hade sitt huvudkontor i Uppsala och därför angavs detta som födelseort.
Det dröjde ett drygt decennium innan familjens flytt till Sverige. Det var en stor omställning för en yngling som visserligen kunde prata svenska men hade engelska som vardagsspråk och var präglad av vit sydafrikansk kultur. Omställningen var också stor från tysk/engelsk internatskola med kadaverdisciplin till svensk grundskola och en mera avslappnad attityd.
När myndighetsåldern inträffade kunde ett val göras mellan att bli svensk eller sydafrikansk medborgare. Då fanns inte möjligheten att ha dubbla medborgarskap. Nu var det aldrig aktuellt med att bli sydafrikan på grund av den då rådande apartheidpolitiken.
När jag var yngre betraktades en 70-åring som sanslöst gammalt. När orienteringskarriären inleddes i mitten på 60-talet var det väldigt få "gamlingar" som var med. Vilken kontrast det är i jämförelse med idag!
Har lite skräckfyllda minnesbilder av hur farföräldrar och andra jubilarer fotograferades sittande mitt i en hög av blombuketter. Oj, vad det andades gammalt, åldersstiget och till åren kommet.
Nu är jag själv där och det blir absolut inget sittande med blombuketter framför fötterna. Är överhuvudtaget inte så road av "jubileumsfödelsedagsfirande". När 50- och 60-årsdagarna uppmärksammades var det utomlands på en semesterort tillsammans med de allra närmaste. Så blir det inte i år. Det fanns planer men "coronan" satte stopp.
Så det har istället blivit digitala hej-, hurr- och hyllningar via mess, mejl och facetime. Tiderna förändras!
Som 70-åring har man också samlat på sig prylar och attiraljer så ett presentflöde har undanbetts förutom t-shirten ovan som Gunilla tycker är träffande/passande!