Så himla kul med VM-guld till skrinnaren Nils van der Poel från grannstaden Trollhättan. Han vann igår 5000-metersloppet i nederländska Heerenveen.
Det triggade igång gamla minnen frän tonåren. Då var skridskosporten riktigt stor. Besöken på Nya Ullevi var flera. Läktarna var överfyllda och det var verkligen hög stämning och dramatik. Tävlingarna tog tid att genomföra och som publik gällde det att vara aktiv. Det fanns inga ljustavlor med varv- eller sluttider utan det meddelades en bra stund efter målgång. Alltså, satt man där själv med sitt tidtagarur och följde loppen. Extra dramatiskt var det under det avslutande 10000-metersloppet. Då gällde det att hålla koll på tiden och dessutom ha matematikkunskaperna uppdaterade. Världsmästare blev den som sammantaget hade den lägsta poängen utifrån tiden på 500 meter i respektive gren; 500 meter, 1500 meter, 5000 meter och 10000 meter. Tiden på 1500 delades med tre, 5000 delades med 10 och 10000 med 20. Det var alltså ett väldigt räknande och vi som satt på läktaren visste slutställningen långt innan speakern. Denne vågade inte komma med slutställningen förrän alla löpares poäng både dubbel- och trippelkollats.
Jag satt inte bara på läktaren utan testade naturligtvis. De första tagen på långrören var inte lätta. Man var van vid hockeyrör med kortare och mera intensiva frånskjut. Så småningom förfinades tekniken och man lärde sig att åka med "labbarna på ryggen" och göra så kallade översteg. Dock blev det lite ensidigt, det var alltid höger fot över vänster då skridskovalen åks motsols.
Så härligt för skrinnarsporten med van det Poels guld, kanske triggar det igång intresset till samma nivå som för ett antal decennier sedan.
