Usch, usch och trist, trist var känslan efter damernas 10-kilometerslopp i OS. Medaljförhoppningarna förvandlades ganska tidigt under loppet till något som får omdömet "mediokert".
Lite OS-depp behövde bli tillrättat så därför blev det en tur till Göteborg ända till södra kanten av Stora Delsjön vid motorvägen till Borås. Närmare 130 veteraner och andra daglediga mötte upp för veckans orientering.
Där väntade tuffa banor i ett mycket begränsat terrängområde. Oj, vad brant det var bitvis. Andhämtningen och pulsfrekvensen var hög, riktigt hög. Nedan framgår banan samt höjdprofilen ... uppför och nerför hela tiden! GPS-klockan signalerar att totalt 178 höjdmetrar avverkades. Tur att det också var denna tid på året för efter några frodiga sommarmånader är det sannolikt mycket bushigt och svårframkomligt.
Men ... det var en riktigt kul bana som verkligen krävde skärpa och fokus. Löpvädret var perfekt med 5-6 grader i luften och solstrålarna bröt igenom.
Eftersnacket handlade om eventuella/möjliga utlandsresor. Förhoppningsvis blir det en realitet när coronan släpper sitt grepp. Prognosen är dock att det förmodligen tidigast blir till hösten.
