Ordspråket “tiden går fort när man har roligt” verkar stämma. Kan konstatera detta när vi nu har kommit hem efter nästan två veckor i Danmark. Tillsammans med Jonas, Emelie och Gabbe har vi sprungit åtta tävlingar, kollat in tre VM-tävlingar, badat i saltvatten varje dag, väntat på att klungan ska passera i Tour-de-France, spelat kort, ätit, skrattat och slappat. Dagarna har susat iväg och plötsligt är det bara över. Men rikare har vi blivit, rikare på upplevelser!
Hemkomst handlar om återställning. Tvätthögen är stor och består huvudsakligen av orienteringsutrustning, det blir många plagg efter åtta tävlingar även om provisorisk tvätt har genomförts. Men rutinen med att "återställa" är stor och välbekant, det sker allt som oftast.
Tillbakablicken mot VM och publiktävlingarna andas många plus. Det var suveränt välarrangerat och jag vet att både de som kämpade om VM-medaljer och vi andra "hangarounds" tycker detsamma. Oj vilka spännande timmar det var längs med målupploppet när världseliten rusade förbi. Kul också med alla möten med gamla bekanta och kompisar man mött genom åren.
Kollen på Tour-de-France var en mycket speciell upplevelse, denna långa väntan innan den stora klungan svischade förbi under någon minut. Plötsligt var det bara slut, avklarat, överstökat! "Det är väntan som är mödan värd" hade förmodligen Karin Boye utttyckt det hela.
Nu blir det några dagar hemmavid innan Blekinge väntar och helgen därpå Tivden innan Stockholm står på tur och sedan O-Ringen i Uppsala i slutet på månaden.
