Två etapper av O-Ringen är avverkade. Precis som väntat har det handlat om mycket gå, stå och vänta. Idag, den andra dagen, hade vi hela 3700 meter till start. Det kändes som om man aldrig kom fram. Det var också "trångt" i skogen och många som frågar kan-du-visa-mig-var-jag-är . Är det kanske så att banorna är något för svåra?
Terrängen dessa första dagar har varit så där, med bitvis grötiga och pinniga områden. Men ... utmanande orientering där det gäller att hålla koll på alla detaljer.
Nu väntar en vilodag då planerna är att "göra" Uppsala. Bodde där en tid när vi kom från Sydafrika under tidigt 60-tal. Det blir bland annat ett besök vid huslängan där vi bodde och skolan där jag lärde mig stava och utöka det svenska ordförrådet.
Men innevarande kväll är avsatt för EM-koll på TV. Hoppas verkligen att de svenska tjejerna kan rå på England och fixa en finalplats.
