Outgrundliga äro Migrationsverkets vägar vill man uttrycka med jämna mellanrum. Denna statliga förvaltningsmyndighet sorterar under Justitiedepartementet och ansvarar för verksamhetsområdena asyl, bosättning och medborgarskap.
Jag är införstådd med deras uppgift och ansvar men har svårt att förstå agerande och bevekelsegrunder. Har haft en viss, men ändå begränsad insyn, som dock är förknippad med stora frågetecken. Hur tänker man egentligen?
Sedan sex-sju år tillbaka har vi mycket nära kontakt med en flykting. Tillsammans med några andra har vi fungerat som understödjare och uppbackare. Det har handlat om att fixa tak över huvudet och annat som krävs för att ha en någorlunda dräglig bastillvaro.
Hans ansökningar och vädjanden om att få uppehållstillstånd har dock alltid avslagits av Migrationsverket och hans ärende har hamnat i någon form av långbänk. Vår juridiska expertis som fixar alla formulär och kontakter ruskar bara på huvudet om han inte emellanåt sliter sitt hår i förtvivlan.
NN var asylsökande i fyra år, sedan ”papperslös” i fyra år och nu har han stämpeln asylsökande igen. Detta innebär bland annat att han inte får jobba. Han är inte ensam om denna situation. Det sägs att det finns massor av andra som lever i en form av parallellsamhälle. Vad händer med alla som inte har en stöttande omgivning?
I dagarna har vi tillsammans med andra hjälpt honom att fixa en ny uppställningsplats för husvagnen. En husvagn som välvilligt ställts till förfogande och plats på en tomt som blir hans "hemvist" tills vidare.