När kvinnodagen randades igår hade snöovädret dragit österut. Solen sken och himlen var blå men snöhögarna var meterhöga och gatorna isiga. Det var bara att plocka fram dubbskorna innan utgång.
Dagens vandring/promenad gick förbi Fridastatyn. Den får symbolisera alla kvinnor/tjejer och "uppvaktas" naturligtvis den 8:e mars. Dock skrudas hon inte med mimosablommor som är brukligt i Sydeuropa utan det var rosor som gällde.
Verklighetens Frida som Birger Sjöberg diktade om var hans ungdomskärlek Karin Lustine. Hon bodde i närheten av oss och nästan varje dag passerar vi den röda träbyggnaden.
Hennes far försörjde sig och familjen som trumslagare. Detta på regementet som en gång i tiden fanns i Vänersborg. Själv var Karin anställd som kontorist på Eskilstunaboden som var beläget vid torget.
Idag, dagen efter kvinnodagen, har det "vidriga vita" återvänt ... oj vad det snöar!
