Idag stod sprintorientering på programmet och detta i de centrala delarna av Stenungsund. Det var till och med två etapper med långlång vila emellan. Som tur var visade en blå himmel och en värmande sol upp sig. Alltså, skönt att sitta utomhus lutad mot en vindskyddad vägg under "vilan". Banläggaren var snäll denna dag och bjöd på mycket löpbetonade banor utan några tekniska utmaningar. Inte min melodi precis men lyckades ändå vara med i tätkampen.
Även om det blev lång väntan mellan varven gavs fina möjligheter att chilla och småsnacka om både det ena och andra. Hamnade i en liten gruppering med en del skolfolk. Man längtade inte tillbaka till åren som lärare när det vittnades om hur det var idag.
Ett intressant tema dök upp som engagerat våra folkvalda så till den milda grad den senaste tiden. Det handlade om elever med kurrande magar, som går hungriga om dagarna och lever på gränsen till svält.
Någon som var initierad ställde frågan: Var finns de hungrande barnen? Jag jobbar på en skola i ett utsatt område men den är inte så utsatt att någon form av "hungersnöd" förekommer. Det finns inte den minsta tendens till detta. Nej, inga hungrande barn men däremot familjer som lever under knapra förhållanden!
Efter att ha överhört samtalet undrar man så där med ett utifrånperspektiv: är det bara en myt och en falsk sanning som politiska företrädare använder för skaffa sig billiga sympatipoäng?
När "världsgåtorna" var lösta och etapperna avverkade var det bara att bege sig hemåt igen, kolla nästa veckas tävlingsutbud och anmäla sig till Kinnekullesprinten och Sommarlandssprinten.
