Igår kväll sprang vi den första etappen av Österlens 3-kvällars i kuperad bokskogsterräng. Kartan var schematisk med klara brister vilket ledde till bommar hos många.
Konstaterar än en gång att det är så betydelsefullt och värdefullt att få känna på terräng och kartstandard innan en tävling eller ett mästerskap. Även om orienteringskartans färger och symboler är lika över hela världen är ändå skillnaderna stora vad gäller terrängens karaktär/utseende beroende på var man befinner sig och hur kartan är rekognoscerad.
Gårdagens stora grej var dock att barnbarn #4 sprang sin livs första tävling helt själv i klassen D10. Kul!
