Växlande …

När rullgardinen åkte upp igår morse och världen visade sig handlade det om snöflingor som dalade ner mot marken. Gunilla krävde omförhandling vad gällde den planerade trippen till Lidköping och veteranorientering. Dock var argumenten vaga och hon vek ner sig ganska snart. Halvannan timma senare när vi passerade Grästorp stack gradantalet upp till fem-sex sådär och på himlen trängde det blåa igenom. Vid Rådåsgården hade ett 150-tal "vets" samlats och i det någorlunda anständiga vårvädret blev det ombyte utomhus. 
Det bjöds på kul banor i huvudsakligen flack terräng förutom den branta stigningen till sista kontrollen. Arrangörerna varslade om svårframkomliga områden: det förekommer många stormfällda träd i tävlingsområdet! Men ... det visade sig inte vara så mycket.



Dusch, fika och många eftersnack blev det inomhus i motionsanläggningen. Många olika spörsmål behandlades men på "Snakketoppen" handlade det om orienteringklubbars benägenhet att lägga energi, kraft och pengar på icke orienteringsrelaterade aktiviteter typ drift och underhåll av klubbstugor och anläggningar. 
Vän av ordning ska nu inte tro att detta inte är viktigt. Det är en viktig biaktivitet men det får/bör aldrig bli en kärnaktivitet. Här och nu är orienteringsklubbarnas viktigaste och för framtiden mest avgörande utmaning att fokusera på tränings- och tävlingsarrangemang. 

Vi bröt upp bland de sista och på hemvägen började det tokregna. Jag skickade en tacksamhetens tanke till vädergudarna som hade vänligheten att inte stöka till tillvaron under timmarna i Lidköping!