Någon har sagt att ”det enda som är beständigt är förändringen". Vad vi gör i dag kommer av tankar från igår ... och våra tankar i dag bygger vårt liv i morgon. Konstaterandet leder till nya konstateranden i stil med att ”varje organisation måste, åtminstone tankemässigt, börja om från början med jämna mellanrum för att bibehålla sin vitalitet och fortsätta hålla sig i rörelse”.
All förändring leder inte med automatik till förbättring och utveckling, men all utveckling förutsätter förändring. Kanske är det detta som gör att man som individ eller organisation hatälskar förändringar. Saker och ting ska vara som de är men ändå bli bättre. Förändring kan vara förknippat med både olust och välbehag. En känsla av osäkerhet och att man tappar fotfästet, men också föreställningar om något som är gott och eftertraktat.
Förändringar är svåra. Man måste i större eller mindre omfattning ge upp något som man är van vid och har trott på. Det är inte lätt att ta till sig nya argument och insikter när man är trygg med det man har och vet hur det fungerar.
Rörelse skapas och ett förändringstryck uppstår när:
- man är missnöjd med hur nuläget är
- man längtar efter något nytt och konkret
- man är övertygad om att det finns möjligheter att nå det nya
- det finns eldsjälar som driver på och tar de första stegen.
Kraften och tempot i rörelsen eller förändringen är avhängigt av hur många av dessa variabler som är påtagliga och verkliga. Även om man har en stark längtan efter en ny tillvaro, så ebbar kraften ut om man inte ser vägarna dit eller om ett ledarskap saknas. Det räcker inte bara att fly från något utan man måste också ha något att fly till.
