Orienteringssäsongen avslutades som vanligt med tre sprintevenemang i Borås den gångna helgen. I många år har det varit en självklarhet att delta men 2017 blev det ingen start. Orsaken är att man har blivit lite kräsen. Kräsen vad gäller orienteringsutmaningen. Tävlingsområdena brukar vara desamma så man känner till det mesta. Alltså, lite för enkel orientering och för mycket löpning.
Det är inte längre så kul att springa fram och tillbaka med pannlampa på tomma parkeringsytor i anslutning till alla Knallelands köpcentra. Det är inte heller så kul att jaga upp och ner på kända stråk i Borås djurpark.
Därmed inte sagt att tävlingarna är passé. Det är ett fantastiskt arrangemang för de yngre årgångarna och det är mäktigt med de stora ungdomsklasserna. Kanon!
Men ... hur korta ska banorna egentligen vara i ungdomsklasserna. Äldsta barnbarnet kom trea i sin klass på Zoosprinten med en löptid på knappt sex minuter, besegrad av ettan med 19 sekunder. Sprintnormen säger att segrartiden bör/ska vara 12-15 minuter. Vet inte hur banläggarna egentligen tänkte och resonerade då man valde att ha så korta banor. Men, det var definitivt en sprint!
