Idag är det på dagen sju år sedan jag slutade att yrkesarbeta. Även om jag hade ett toppenjobb på alla sätt har jag aldrig, inte en endaste gång, längtat tillbaka. Var sak har sin tid och tillvaron har fyllts med en massa andra saker.
Har fortfarande kontakt med en del gamla kollegor och är också med i Riksidrottens vänner som är en "kamratförening" för pensionerade idrottsanställda.
Under förberedelser och städning inför förestående renovering av lägenheten dyker det upp papper, dokument, etc som påminner om och friskar upp minnet kring det man höll på med under ett antal decennier. Det var mycket som hände, många resor, många konferenser, många möten och många arbetstimmar ... att man orkade!
Vad är ditt drömyrke frågade en affärstidning för ett antal år sedan. Vet att jag då svarade journalist och så var också tanken efter gymnasieåren. Ville kombinera detta med idrottsintresset men på den tiden betraktades inte sportjournalister som "riktiga" journalister. Statusen var inte särskilt hög. Det blev inget med skrivaryrket. Men om jag fick chansen att göra ett yrkesval idag så skulle det utan tvekan bli journalistens!
