måndag 26 augusti 2019

Man blir bara så trött ...

Arrangörerna av helgens tävlingar, Göteborg O-meeting, hade bråda dagar med tre etapper. Men det som stökade till det hela och orsakade mycket extra ideellt arbete var Länsstyrelsens agerande. 

På grund av ett mycket sent beslut från Länsstyrelsen får inte hedområdet användas i den omfattning som planerats. Detta har inneburit omläggning av alla banor på mycket kort tid i ett mindre skogsområde vilket leder till att de flesta banorna blir kortare än SOFT:s rekommendation. Vi är naturligtvis väldigt ledsna för detta, men hoppas att banorna ändå ska ge löparna en fin upplevelse i skogen.



Pratade med några av arrangörerna som berättade att man i mycket god tid begärde tillstånd att använda området och detta beviljades av Länsstyrelsen. Men så trädde tydligen en ny handläggare/tjänsteman in och rev upp sina kollegors tidigare beslut. 
Motiveringen, som oftast i dessa sammanhang, var vad jag uppfattade både kryptisk och märklig.
Det är inte första gången orienteringssporten blir måltavla för övernitiska tjänstemän i statlig eller regional tjänst. I många år har man begränsat/förbjudit/nekat/förhindrat orienteringsarrangemang. Det så kallade datumstoppet är det tydligaste exemplet. Ställningstagande och beslut är oftast baserade på okunskap samt ytlig och inte särskilt vederhäftig fakta. Få är de studier eller relevant forskning som stöder ståndpunkter och dekret.

Man undrar så där i förbigående vad det är som drivit fram tjänstemännens ofta kompromisslösa agerande och inskränkhet. Är det trista upplevelser tidigare i livet som stökar till själslivet och som man nu på något sätt vill ha revansch för. Kan det ha varit så att man ständigt förlorade barndomens fajter i sandlådan eller alltid torskade när man i familjekretsen spelade fia eller att man aldrig hittade en kontroll när man på skolans friluftsdagar hade orientering. Ja, vem vet vad som e-g-e-n-t-l-i-g-e-n är grunden till att säga "nej" eller "stopp och belägg".