tisdag 31 mars 2020

Till skogs ...

Idag bar det iväg till nordöstra delen av Hunneberg. Utsikten österut är verkligen mäktig. Men nu handlade det inte om att bara kolla in jordbruksmark och vindkraftverk. Grannklubben Skogsvargarna hade premiär för årets Naturpass i den flacka vildmarksterrängen. Spåren efter vildsvin var många med vi spanade också in en älgko med kalv samt några hjortar. Under dryga två timmar "plockades" arton kontroller. Årets upplaga är en klar utmaning vad gäller det orienteringstekniska. Nybörjare och noviser göre sig icke besvär för att uttrycka sig klart och distinkt. Dock var det riktigt kul med svåra kontroller!

Framkomligheten varierade, bitvis var det gudomligt härligt men det fanns också riktig bushiga partier. Några av sankmarkerna var vidrigt kalla med ett tunt islager här och där. Trots våtsockar av neopren nöp kylan till rejält om tårna. Hoppas nu att våren är i antågande. Det har varit lite väl mycket småkyla, blåst och väta.

måndag 30 mars 2020

Planer ...

Det är mycket som förändrats de senaste veckorna och alla tvingas vi tänka och agera annorlunda. Det som varit självklart tidigare typ möten, träffar och sammankomster måste nu ske i andra former - och det går! Under gårdagskvällen hade delar av den egna klubbens orienteringskommitté ett virtuellt möte för att forma och planera orienteringsaktiviteter den närmaste månaden. 

Aktiviteterna präglas av stor flexibilitet och en ledstjärna är att undvika samlingar i grupp. Varje vecka erbjuds dels Veckans bana av lite svårare karaktär dels Vårpasset som är en enklare variant. Påsken är ju traditionellt en stor och lång tävlingshelg. För att i viss mån kunna leva upp till detta ska vi fixa ett påskpaket med tre alternativ: Påsknatten, Påsksprinten och Påskmedeln. Upplägget blir som Veckans bana och kommer att finnas tillgängligt från lunchtid på skärtorsdagen till eftermiddagen på annandag påsk. På nattalternativet är kontrollerna markerade med reflexer. Alla hugade får ladda ner sin egen karta från hemsidan och ambitionen är att de som vill kan ladda upp sina gps-spår och löptiden på Livelox ... nästan som på en vanlig tävling!

söndag 29 mars 2020

Hopp ...

I dessa vidriga coronatider måste jag travestera Vaclav Havel, den tjeckiske poeten och statsmannen. Han skrev ungefär så här: Jag kan inte vara optimist för jag är inte säker på att allt slutar lyckligt, inte heller pessimist för jag är inte säker på att allt slutar illa men jag har hopp!




Känner på samma sätt när man diskuterar och funderar fram och tillbaka vart epidemin ska ta vägen. Jag tror inget. Jag antar inget. Jag är inte övertygad om något. Jag gissar inget. Jag bara hoppas! Jag hoppas att det ska dra över. Jag hoppas att läkarvetenskapen hittar ett motmedel. Jag hoppas att viruset självdör lika snabbt som det växte till. Jag hoppas att beslutsfattare och myndigheter agerar rätt. Jag hoppas att alla inom sjukvården har kraft och uthållighet. Ja, man kan bara hoppas!


Men att hoppas känns så passivt på något sätt. Man vill på något sätt agera, handla, ta itu och vara företagsam. Detta på samma sätt man gör när något strular, krånglar eller trasslar till sig. 

Men passiviteten är viktig just nu: res inte, minimera fysisk kontakt, inga biobesök, inga släktbesök, inga orienteringstävlingar osv. 


Dock känns det bara så skönt att man trots allt kan dra till skogs med kartan i handen!

lördag 28 mars 2020

På cykeln ...

I dessa vidriga coronatider känns det bara så skönt att kunna dra iväg på cykeln. En bra omväxling till skogslöp och vandringar. Idag avverkade Gunilla och jag närmare fyra mil, varav nästan två handlade om rejäl motvind. Det var bara att gneta på och bita ihop! Nu brukar oftast vindarna ligga på här strax söder om Vänern så det var inget överraskande och inget ovanligt!

Normala år brukar vårmånaderna och helgerna vara fullt upptecknade med tävlingar och många resor men inte nu. Plötsligt blir det tid över då också umgänge, träffar, möten, biobesök etc inte längre är aktuellt. Man upptäcker då att det finns en hel del att spåra upp i närområdet. Noterade att det är många som utnyttjar cykeln och promenerar på skogsstigar. Förmodligen kommer en och annan också att så småningom upptäcka "Hitta ut" och "Naturpass" och då kanske få smak för orientering. Det är aktiviteter som även tävlingsorienterare nu uppskattar. 


fredag 27 mars 2020

Pust ...

Grannklubben TSOK bjöd in till Veckans bana:  


Skogssprint 4,5 km svart på sydvästra delen av Brandsbokartan i 1:5000 del. Skärmar hänger ute (ej vid mål).


Naturligtvis tog vi en tur dit under fredagen med kartor nedladdade från nätet. Praktiskt, enkelt och bara så bra. En förhandstitt på kartan födde en inte så liten skepsis med tanke på benämningen "sprint". Man associerar begreppet med snabblöpt och lättforcerat men kännedomen om terrängen handlar om något helt annat: brutal kupering, tunglöpt och överlånga kilometertider ... och så var det!


Terrängen i området är också mycket detaljrikt och trots en karta i skala 1:5 000 var det bitvis svårt att få en uppfattning av terrängen. Sammantaget var det en bana för mycket garvade och erfarna. 





Vi fick oss alltså en rejäl utmaning av både det fysiska som orienteringstekniska slaget. Som tur är skogen den här tiden på året inte så bushig som den brukar vara när växtligheten tagit fart. Därför blev det trots allt ett skönt träningspass i soligt väder och med en temperatur på över tio grader ... fast det var inte med någon sprintfart.

torsdag 26 mars 2020

Soldag ...

Solsken och plusgrader som var tvåsiffriga så denna dag bar det iväg till Bohuskusten. Målet var Skaftö där naturreservatet Vägeröds dalar finns. Det är ett välbesökt vandringsmål med många blå- och vitsippor inramade av bokskog.




Området är kuperat med gott om block och lodräta stup. På höjderna dominerar kala hällmarker med spridda träd huvudsakligen av ek och tall. Ett spännande område där de djupa dalgångarna påminner om platser i sydeuropa.

Evert Taube har i visan "Inbjudan till Bohuslän" på ett målande sätt beskrivit landskapet med sju verser. Nedan den första av dessa.

 

Som blågrå dyning bohusbergen rullar

i ödsligt majestät mot havets rand.

Men mellan dess kala urtidskullar

är bördig jord och gammalt bondeland.

Dit tränger Skagerack med blåa kilar,

och strida strömmar klara som kristall. 

Och lummig lövlund står med björk och pilar

och ask och ek vid ladugård och stall.


Visan var min nyligen bortgångne farbror Åkes favorit. Oj, med vilken inlevelse han trakterade dragspelet och framförde sången. Det kändes alldeles speciellt denna dag att lyssna på Öbarna och deras tolkning via Spotify när förmiddagsfikat intogs vid havets rand.


onsdag 25 mars 2020

Lugnt ...

Två dagar med ett minimum av fysiska kontakter men desto mer via sociala medier. Jag och Gunilla försöker strikt följa de råd och rekommendationer myndigheter ger vad gäller agerande och förhållningssätt. Som tur är finns skogarna på näravstånd som möjliggör löpturer eller promenader. Nu utforskas en del områden som inte besökts tidigare. Men tiden finns också för lite mer målinriktade aktiviteter. Idag har en närbelägen karta inventerats och reviderats. Tanken är att en orienteringsaktivitet ska genomföras i detta terrängavsnitt om några veckor. Det är viktigt att hålla igång skogssporten och möjliggöra aktiviteter för ungdomar och alla fantaster även om det mycket handlar om enskild träning.



Naturligtvis har tankarna de senaste dagarna handlat om min farbror Åke som avled efter en längre tids sjukdom i början på veckan i en ålder av nästan 85. Oj, så många minnen jag har av honom och oj så jag är honom evigt tacksam för att han öppnade portarna till världens häftigaste idrott. Har kollat igenom gamla foton och tidningsklipp ihopsamlade genom åren ... vilka sköna minnen!




tisdag 24 mars 2020

Tungt ...

Igår kom dödsbudet. Det var inte oväntat men ändå känns det så oerhört tungt. Jag tror att alla människor under sin livscykel har en eller flera personer som på något sätt betytt något alldeles extra. För min del är en av dessa min farbror Åke. Min pappas yngste bror var den som drog med mig till orienteringssporten som ung tonåring. Han inspirerade, stimulerade, uppmuntrade, underlättade och öppnade dörrar. Jag blev helt såld och hängiven och detta har inte avtagit det minsta genom åren.




Orienteringsengagemanget har format och präglat hela mitt liv. Träffade Gunilla genom en tjejkompis som orienterade och så blev också hon heltänd på skogssporten. Våra barn präglades naturligtvis av orienteringsintresset vilket förts vidare till barnbarn. Oj, vilken lavin Åke satte igång!

Under sin livsbana var han också idrottslärare under en period. Under min livsbana har jag också varit idrottslärare. Åke har även jobbat på Riksidrottsförbundet ett antal år och det har jag också.


Min stora inspiratör och förebild har nu lämnat jordelivet. Av hälsoskäl kunde han de senaste åren inte längre utöva världens underbaraste idrott.  Dock följde han med stort engagemang allt som hände via Winsplits, Livelox och allt vad det heter. Han hade järnkoll!


Gårdagskvällen var dyster men samtidigt fanns det glädje när alla minnen och upplevelser uppdaterades. Vilken tur att min pappa hade en orienterande lillebror! Vilken tur jag hade som hade Åke!

måndag 23 mars 2020

KKK ...

Gårdagen var härligt solig men plusgraderna kunde räknas på ena handens fingrar. Yngste sonen fyllde 40. Portugalresan var inställd och han förväntade sig en dag i lugnets tecken med familjen. Men så blev det inte. Vi överraskade honom med en "friluftsdag" som innehöll aktiviteter utomhus och tillsammans med den allra närmaste familjekretsen. Vädergudarna var som sagt snälla denna dag och det var bara så behagligt att fika i det fria och njuta av "catering" från den lokala livsmedelsbutiken.



Vi testade honom med olika fysiska aktiviteter och även tankekluriga saker. Han klarade proven och är nu mogen att ta steget in i 40+. Ett av inslagen handlade om ombyte och kan lyckades på knappa två minuter rigga om till sjörövardräkt. Dock var han inte lika skicklig på att hålla masken, att inte dra på smilbanden eller skratta till. Alvin överraskade sin far och oss andra genom att säga en mening enbart med ord som började på "K".  Han sa: kan kaninen knulla? Det blev omedelbart ett gapskratt!



Timmarna gick snabbt, solen började gå ner och vi bröt den lite annorlunda födelsedagsfesten. En fest som förhoppningsvis blir ett kul minne i ett tidevarv som annars andas oro och olust.

söndag 22 mars 2020

Höjdardag ...

Idag är det 14608 dagar sedan yngste sonen kom till världen på Vänersborgs BB som bara ligger något stenkast från platsen där vi nu bor. Vilken lycko- och höjdardag det var - en son till! Nu har 40 år gått. Tiden går rasande snabbt. Minns det som igår. 




Sedan dess har mycket hänt och nu är han "gubbe" och familjefar. Han hade tur att få en så underbar tjej som Anni och deras två barn Alvin och Lova är bara så härliga. 

I gömmorna hittar vi ett skrivblock där Martin i början av sin skolkarriär beskrev sig själv med dessa rader:




Dock blir det en annorlunda födelsedag detta år. Ursprungligen var tanken att han skulle vara i Portugal och fira både födelsedag och 10-årig bröllopsdag. Detta med att springa Lissabons halvmara, chilla i gamla stan och äta riktigt gott. Men, men coronaviruset stoppade allt. Det får bli ett firande som skjuts upp.


fredag 20 mars 2020

Veckans bana ...

En vecka har gått sedan vi återupplivade Veckans bana som en träningsaktivitet. Ett träningspass som kan genomföras när som helst på dygnet. Kartor hämtas vid klubbstugan eller så hämtar man en fil från hemsidan och skriver ut det antal kartor man behöver. Även kommande vecka utnyttjar vi ett nyreviderat område av toppklass. Carl-Henry Andersson är precis färdig med uppdateringen.



Förhoppningsvis fixar fler klubbar i närområdet ett liknande upplägg så att alla hugade orienterare möter olika terrängtyper och nya utmaningar.

torsdag 19 mars 2020

Bergstur ...



Idag blev det en dryg enmilavandring på Halleberg. Oftast är det tvillingberget i söder, Hunneberg, som besöks. Det mäktiga Skäktefallet eller "brudslöjan" brukar ofta spanas in från "bottennivån" men denna dag blev det tvärtom. Vi följde bäcken som blev allt vidare och vattnet allt vildare innan kaskaderna kastar sig brutalt utför bergskanten ett trettiotal meter ner. Det var mäktigt och likaså utsikten bort mot Vänersborg. På slingrig stig gick vi så vidare till norra delen av berget. Tillbaka igen för att passera Stenmonumentet. Ett stenupplag som mäter 50x20 meter och är två-tre meter högt. Ett minne från hårda tider under 30-talet då Statens Arbetslöshetskommission fixade så kallat nödhjälpsarbete. Stenarna skulle fungera som bärlager i vägar och som grundsten i byggnader. Ingen vet idag varför detta upplag aldrig kom till användning. Man kan bara ana vilket tungt och deprimerande jobb det handlade om. 

Vi passade också på att hedra de tre kungarna som ristat in sina namn på stenblock i samband med älgjakt. Berget var kylslaget denna dag trots att solen visade sig. 


Väl tillbaka i bebyggda områden plingade notiserna för fullt i mobilen med nya nyheter om coronavirusets framfart. Usch, usch!


onsdag 18 mars 2020

Hopp ...

Idag har det blivit 30-35 kilometer på cykelsadeln och detta fördelat på en förmiddagsetapp och en sen eftermiddagstur. Trots det kyliga vädret blev det ändå härliga turer vilket jag och hustrun var rörande överens om. Coronaepidemin förändrar naturligtvis även pensionärstillvaron en del fast naturligvis inte på långa vägar så som för många yngre och yrkesaktiva. Vi är noga med att följa de riktlinjer och råd myndigheterna ger ... alltså att minimera möten och umgänge med andra. Det blir exempelvis inga besök hos svärmor och vi har helt avstått från de annars nästan dagliga gymbesöken. 

Men som framgått handlar det inte om innesittande och stillasittande. Löpning, skogspromenader eller turer på cykeln passar riktigt bra och är nödvändiga!




Med smartphonen eller paddan i handen är det också så praktiskt och enkelt att umgås via bild och ljud. Utbudet är också så stort vad gäller film, musik, poddar och allt vad det heter.

Men självklart finns en oro där för hur det ska bli och framförallt för vilken framtid barnbarnen kommer att möta. Men hoppet är naturligtvis stort att skickliga forskare kommer att hitta coronas motmedel och att skickliga politiker kommer hantera samhällsapparaten. 

tisdag 17 mars 2020

Livslust ...

Man blir något matt men också mätt på att följa olika medier dessa dagar. Det råder knappast någon brist på information om coronaviruset. Frågan är dock vad som är rätt och vederhäftigt. Det är upplagt för villrådighet även om det finns en gemensam nämnare för alla upprop och påbud: minimera de sociala kontakterna! 




Därför är det bara så skönt att ha möjligheten att dra till skogs. Detta trots att vädret är grått, pissigt, blåsigt och kallt. Idag handlade det om utsättning av kontroller till en kommande orienteringsaktivitet. Man är bara så glad över orienteringens karaktär som bedrivs utomhus, är individuell och kan utövas dygnet runt. Kartor med banor kan laddas ner från internet och risken att möta "corona" är minimal. 

Ser också att det just nu är extra viktigt att erbjuda aktiviteter när så mycket stängs ned. Detta gäller inte minst för ungdomar för det är lätt att dras in i håglöshet, apati och likgiltighet. Därför får det bli både en uppmaning och utmaning till oss veteraner och gamlingar att fixa till alternativa arrangemang när vanliga tävlingar ställs in på löpande band. Nu är detta inte någon större uppoffring för precis som det står i skogssportens devis är skogen och naturen källan för livslust och levnadskraft!

måndag 16 mars 2020

Skratt ...



Dystra tider dessa dagar när coronaviruset eskalerar. Därför känns det skönt att kunna dra på smilbanden emellanåt. På olika sociala medier skojas det friskt. Uppfinningsrikedomen och kreativiteten är stor. Några axplock från dagens utbud:


 - Nu vet jag varför folk hamstrar toapapper ... om en nyser så är det hundra som skiter på sig 🤣


- Idag håller matbutikerna stängt på grund av skadedjur ... flera tusen hamstrar 😅


- Det sägs att Ali Baba köper alla toarullar ... han med de fyrtio rövarna 😂


- Dom där knäppa personerna man läste om i matteböckerna som köpte 37 limpor, 23 meloner och 150 toarullar ... dom finns alltså på riktigt 😆

söndag 15 mars 2020

Ödelagt ...

Man undrar vad som ska bli eftermälet i framtida tillbakablickar och årskrönikor om vecka 11 anno 2020 i Svea rike. Oj så många larmrapporter, inskränkningar, restriktioner, begränsningar, inskränkningar och undantag det har införts den gångna veckan. Nu väntar några veckor när man ska leva med detta ... att vara disciplinerad och visa respekt för de förhållningssätt och förordningar som vi uppmanats och utmanats till.




Uppenbarligen har väldigt många tagit till sig med vad som beslutats. Medier rapporterar om tomma varuhus, öde torg, stängda restauranger, tomma läktare och inställda flyg. Förhoppningsvis blir effekten verkligen den att coronavirusets framfart stagnerar och ebbar ut.

Generellt tycks merparten acceptera detta och förlika sig med tanken att man under några veckor ska/bör/måste ändra på vardagliga rutiner. Men emellanåt kan jag höja något på ögonbrynen när en del inte tycks bry sig eller mer eller mindre uttrycker att förändrat beteende bara gäller för "nån annan". Alltså ... att man själv kan fortsätta med sina vardagliga vanor, rutiner och bara köra på i de gamla vanliga hjulspåren. Lite märkligt kan tyckas ... beror det på trots eller bristande förståelse eller vet man något som vi andra inte har insikt om?


Just för dagen så är förhoppningen att några orienteringskompisar och andra orienterare ska hitta transport hem. Rolf och Majbritt befinner sig i Grekland och skulle ha deltagit i Medelhavsmästerskapen (MOC) som avbrutits abrupt. Nu är fokus inställt på att sig hem på något sätt. 

Ulf och Annelie befinner sig på Cypern där de idag springer sista etappen av en femdagarstävling. Imorgon hoppas de kunna komma på ett flyg till Stockholm. 

Bara att hålla tummarna och det hårt för att hemresan ska lösa sig.

lördag 14 mars 2020

Om tillit ...

Vem ska man tro på och vem ska man lita på? Inte helt lätt när man kollar av tidningarnas löpsedlar. Två helt olika budskap skriks ut och bägge verkar vederhäftiga.

Naturligtvis är det väldigt svårt att veta vad som är rätt eller fel. Det lär väl visa sig så småningom ... efterklokheten är ju den exakta vetenskapen!
Nåväl, vem ska man då luta sig mot. Själv känner jag stort förtroende för ansvariga myndigheter. Jag tror faktiskt, eller rättare sagt, är övertygad om att det är kloka, insiktsfulla, sakkunniga och omdömesgilla personer i ledningarna.
Dessutom tror jag att man måste ha ett stort egensvar och självdisciplin. Om nu uppmaningen är att agera på det ena eller andra sättet så är det bara att rätta in sig i ledet även om det smärtar och blir krångligt för en själv. Man kan inte och ska inte göra eftergifter  eller undantag även om det handlar om nära kompisar, släktingar eller klubbkamrater.

Som orienterare tror jag det är viktigt att hålla igång och erbjuda alternativ för alla som just nu skulle vara fullt igång med tävlingsverksamheten. Det gäller inte minst ungdomsgenerationen som annars skulle klättra på väggarna (det gäller också för gammgubbar hävdar hustrun). I den egna klubben har vi dammat av en gammal aktivitet - Veckans bana! 



Förhoppningsvis ska det bara vara aktuellt några veckor ...

fredag 13 mars 2020

Inskränkningar ...

 Igår beslutade Svenska Orienteringsförbundets styrelse att införa nedanstående restriktioner i spåren av coronautbrottet.

- Ingen tävling, det gäller arrangemang på alla nivåer, bör ha fler än 300 tävlingsdeltagare. Tävlingarna är tills vidare endast öppna för aktiva boende i aktuellt distrikt och aktiva som representerar en klubb från aktuellt distrikt.

- SM-tävlingar kommer inte att arrangeras så länge regeringens nuvarande restriktioner om sammankomster gäller.

- Om träningar och träffar i klubbstugan: föreningar och aktiva i landet ska utöver tävlandet även tänka igenom hur träningar och träffar i klubbstugan arrangeras.
Även på träningar och klubbträffar gäller det att hålla avstånd, hålla god hygien och att följa de allmänna råden från Folkhälsomyndigheten.

- Om utbildningar och mötesplatser: håll möten och utbildningar i digital form så långt det är möjligt. De fysiska möten som ändå måste hållas hålls nere gällande deltagarantalet. Få mötesdeltagare, kort mötestid och stora möteslokaler är faktorer som minskar smittrisken.

Det är i stunden kloka beslut men man måste ha beredskap för justeringar och förändringar. Det kan bli ännu tuffare förhållningssätt!

Man kan alltid ha synpunkter på vad som är rätt och klokt. Många gånger fäller man omdömen utifrån sina egna agendor, önskemål och/eller farhågor.
Dock har jag en fundering kring ett av SOFT:s beslut. Det gäller att bara deltagare från ett arrangerande distrikt får delta i ett arrangemang. Distrikten följer i stort landsskapsgränserna som inrättades för flera sekel sedan. En indelning som verkligen inte är tillämplig längre utifrån många olika perspektiv.
I sina skrivningar och motiveringar poängterar SOFT: "Resande bör generellt hållas nere". I konsekvensens namn borde det i så fall bara vara de som bor inom en viss radie från tävlingsområdet som fick delta typ en timmas restid eller sju-åtta mils avstånd. Nu kan det absurda uppstå att om exempelvis Vänersborgs SK har ett arrangemang så får bara västgötar delta. Landskapet är stort, det är exempelvis dryga två timmars bilresa från Vänerstaden till den norra Vätternbygden. Men ... orienterarna i Uddevalla skulle portas eftersom de bor i ett annat landskap men med bara en knapp halvtimmas resväg.

Nu är detta marginaliteter. Det viktiga just nu är helt klart att man ska minimera fysiska sociala kontakter i största möjliga mån ... så enkelt eller så svårt är budskapet!

torsdag 12 mars 2020

Bemärkelsedag ...



Idag firar vi hustrun på hennes 67-årsdag med favoritblomman. Åren går och nu är det dryga 45 år sedan vi träffades. Nu blir det inget större firande på denna som det sägs "ojämna" födelsedag. Det är ett skäl men naturligtvis följs alla råd och rekommendationer i dessa "coronadagar". Man ska minimera närkontakter så mycket som möjligt. Men redan i arla morgonstund kom gratulationer via sociala medier. Många är de som grattar. Det plingar till i form av mailsignaler, sms, whatsapp och allt vad det heter.

Alla hennes engagemang genererar detta. De senaste sex åren som pensionär har inte minskat mängden åtagande och uppdrag. Agendan är välfylld så gott som dagligen. Enda skillnaden är att nu handlar det bara om ideellt arbete. 

Jag imponeras så av hennes energi, engagemang och uthållighet vare sig det handlar om exempelvis flyktingåtagande, deltagande i olika orienteringssammanhang eller omhändertagande av åldrig mor. Hon är värd ett jätteknippe tulpaner denna dag!

onsdag 11 mars 2020

Inställt ...

Tanken var att kommande helg skulle tillbringas på toppen av Danmark för deltagande i orienteringstävlingen Nordjysk 2-dages .. men under förmiddagen landade nedanstående meddelande i mailkorgen:





Situationen med spredning af Corona virus er eskaleret voldsomt de seneste dage, og vi tør ikke at gennemføre Nordjysk 2-Dages 2020.

Vores arrangement i sig selv er nærmest risikofrit, idet vi har truffet alle foranstaltninger for at undgå smittespredning. Problemet er, at vi beder jer rejser langvejs fra for at deltage. På rejsen møder i mange andre mennesker i busser, tog og færger. Dermed vil gennemførelse af Nordjysk 2-Dages indirekte medføre smittespredning. Det kan og vil vi ikke lægge navn til.


Ett klokt beslut av arrangören. Ett omtänksamt sådant. Problemet är inte själva tävlingarnas genomförande utan allt som är kopplat till resande och boende. Över 1500 deltagare från huvudsakligen Norge och Sverige var anmälda.


Nu får vi försöka avbeställa färja och boende utan att detta ska medföra en massa kostnader för saker som inte kan utnyttjas. 

tisdag 10 mars 2020

Usch, usch ...



Coronavirusets spridning runt om i världen ställer verkligen till det. Det som man läst om i romaner och sett på bioduken har plötsligt blivit en mycket påtaglig verklighet. Konsekvenserna är både stora som små. Träffade under helgen några orienteringsvänner som var klart bekymrade. Vad ska det bli av alla resor till sydligare breddgrader de närmaste veckorna? Ett klart besked kom från Italien där MOC (Medelhavsmästerskapen) årligen arrangeras denna tid på året: INSTÄLLT!

Under många år har vi rest till detta evenemang men vi valde att avstå från årets arrangemang redan för något halvår sedan. Men oj så trist för alla som bokat in sig. Nu blir det ett alternativt arrangemang i Grekland och på Balkan ... om nu inte epidemin eskalerar och tar fart även där.

Vad jag uppsnappade är farhågan/rädslan inte så stor för att man ska bli smittad utan mera om kommunikationerna typ flyg kommer att fungera. Dessutom känns det förmodligen inte så roligt att åka runt till olika platser där det råder restriktioner av olika slag. Det är inga lätta  beslut som måste fattas! Usch så trist och det är bara att hoppas att alla åtgärder som initieras runt om i världen och Europa leder till att det hela ebbar ut. 

måndag 9 mars 2020

Restriktioner ...

Kommande helg avverkas en stor tävling i Danmark med närmare 1500 deltagare. Coronaviruset kullkastar det mesta dessa dagar och inför helgen meddelade arrangörerna att det inte blir riktigt som vanligt:


- Der vil ikke være stævneplads med kiosk, klubtelte og sportsbutikker, og dermed ingen samling af mennesker. Der tilbydes ikke børnepasning.
- Ingen resultattavler, men online resultatformidling
- Der vil ikke være væskeposter på banerne
- Der vil ikke være væske i mål – deltagerne må medbringe egen væske
- Starttiden vil lørdag og søndag blive spredt over 6 timer for at begrænse samling af mennesker ved start og mål.
- Lørdag startes mellem 10.00 og 16.00
- Søndag startes mellem 08.30 og 14.30
- Klubberne vil blive tildelt startintervaller, som skal respekteres.
- Det forudsættes, at deltagere, som er ankommet i samme bil, forlader målområdet straks efter sidste løbers målgang.
- Der opsættes håndspritstationer, som skal benyttes.

Man undrar hur det kommer att bli med kommande svenska arrangemang ???

söndag 8 mars 2020

Jämställt ...

Internationella kvinnodagen infaller 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Beroende på olika länder och kulturer är skillnaderna stora inom en rad olika områden. 

Om man nu begränsar perspektivet och enbart tittar på orienteringssporten i Sverige har det hänt mycket de senaste decennierna. Tycker att skogssporten idag är jämställd och förutsättningarna desamma för både män och kvinnor vad gäller tävlingsutbud, tävlingsklasser och klubbars satsningar. 

Men ... vid dagens långdistanstävling i Halland var arrangörerna inte särskilt snälla mot de äldsta damerna. Av någon fullständigt obegriplig anledning fick exempelvis klasserna D65, D75 och D80 vänta oerhört länge innan första klasstart. Det handlade om över två timmar efter de flesta övriga klasser. När väl de äldre damerna började komma i mål hade det stora flertalet deltagare dragit hem och arrangörerna började plocka ner arenan. Ett makalöst dåligt beteende.

Nu är detta inte en engångshändelse och det är inte heller alltid damklasser som råkar ut för ett liknande agerande. Det tycks som om en del arrangörer vill dra ut på startfälten av någon anledning. Dock leder det bara till irritation och ilska. Ingen, absolut ingen vill gå och vänta i timmar innan start när samtidigt andra familjemedlemmar och klubbkamrater har klarat av sin bana och helst vill dra hemåt. 
Lösningen är enkel och uppmaningen till arrangörerna är: SLUTA MED OFOGET ATT HA UTDRAGNA STARTFÄLT!

Det finns dock en annan mycket bättre lösning: inför fri intervallstart för alla åldersklasser över 35 år. Då slipper man en massa obehag när deltagarna själva kan välja starttid vilket underlättar exempelvis samåkning och samordning inom familjer och klubbar osv. Rent praktiskt och tekniskt är det inga problem, det har visat sig vid arrangemang som tillämpat metoden. 
Dock vet jag att det oftast är män som är tveksamma. Man tror/hävdar/påstår att det kan uppstå orättvisor och oförrätter ifall tävlande själva får/kan välja starttid. Jag brukar be om en förklaring om vad man menar men svaren är oftast svävande och kryptiska. Får känslan av att det ligger en hund begraven. Det är något som inte står rätt till, något man försöker dölja - vad?

lördag 7 mars 2020

Premiär ...

Denna lördag blev det tävlingspremiär för året i Sverige. Dock tjuvstartade vi redan i mitten på januari med tre tävlingar på Madeira. Hallandspremiären avgjordes strax nordväst om Halmstad i flack strandskogsterräng. Bitvis var det detaljfattigt fast då var det ingen brist på snåriga och svårframkomliga partier. 



Närmare 1500 löpare fanns på plats vid stranden av Västerhavet där solen sken och graderna var löpvänliga. Dock blev det kyligare framåt eftermiddagen och även regndroppar behagade att falla. Därför blev det snabb transport till hotellet efter loppet där skön varmdusch väntade. Barn och barnbarn finns på plats och under kvällen väntar gemensam middag och sedan ska mellofestivalen kollas in. 
I många samtal idag var utgångspunkten coronavirusets framfart globalt men också i Sverige. Hur ska det bli, var en stående fråga. 
I det korta perspektivet väntar dock ytterligare en tävling imorgon och då handlar det om långdistans i en terräng som är snarlik den vi upplevde idag.

fredag 6 mars 2020

Vilken höjdare ...



Oj vilken film! Har genom åren sett många krigsrelaterade filmer både på bioduken och TV-skärmen. Många har snabbt fallit i glömska men The Search som visas just nu på SVT-play var helt otroligt bra, bland det bästa jag sett. Den handlar om det andra Tjetjenienkriget, 1999. En nioårig tjetjensk pojke ser sina föräldrar skjutas. En fransk kvinna som arbetar för EU försöker få sina överordnade att förstå att det är en humanitär katastrof. En ung rysk man tvingas ta värvning i ryska armén. Dessa personers öden vävs samman i ett drama som både skrämmer men också innehåller mycket värme. Skådespelarprestationerna är bara så bra. En film som inte kommer att glömmas bort i brådrasket - se den!

torsdag 5 mars 2020

Nästan brutalt ...

Det bjöds på en rejält tuff bana på dagens veteranrace nästan mitt i Göteborg. Änggårdsbergen är kuperade. Ekvidistansen är verkligen fem meter. Dessutom var kontroller och sträckningar riktigt utmanande. Själv ägnade jag lång tid åt att hitta första kontrollen. Den var rejält gömd i ett tätt enebuskasnår. Vägen upp för bergshällen strax innan kontrollen var inte heller den lättaste. Till råga på allt var det rejält halt på grund av den senaste tidens nederbörd. Den knappt fyra kilometer långa banan tog nästan en timma att genomföra.



Vid eftersnacket över fikakoppen konstaterade vi trots allt att både fysiken, orienteringstekniken och psyket utsattes för förhoppningsvis härdande utmaningar denna lite kylslagna ”fössta tossdan i mass” för att citera en med småländsk påbrå.
Kommande helg smäller tävlingssäsongen igång med Hallandspremiären strax nordväst om Halmstad. Där väntar en terräng som blir en rejäl kontrast till dagens: kustterräng med skogspartier av varierande karaktär och detaljrikedom. Övervägande mycket god framkomlighet och svag kupering.




onsdag 4 mars 2020

Suck och pust ...

Klubbstugor är både på gott och ont. Den trogne läsaren av denna blogg vet att jag med jämna mellanrum brukar vädra min skepsis vad gäller klubbhus, klubbstugor, skidstugor och allt vad det heter. Det goda med dylika anläggningar är uppenbart; för idrottsliga klubbsamlingar, träningskvällar, materialförvaring, duschutrymmen och så vidare. 

Men jag vet också vad det kräver i form av vård, skötsel, reparationer, underhåll och förvaltning. Allt detta kräver också medlemmar som administrerar, skriver regler och PM, övervakar och håller ordning. Har också noterat från ett antal klubbars styrelsemöten att en hel del tid måste avsättas för samtal, diskussioner och överläggningar för att fatta beslut om fastighetsförvaltning, finansiering, städning, reparationer och renovering. Allt mer tid och fokus tenderar att åtgå till att hantera anläggningar och detta på bekostnad av det som är basen och kärnaktiviteten i föreningen - det idrottsliga!

Den egna föreningen och dess Skidstuga är ett tydligt exempel på detta. Just nu ägnas mycket tid åt två "problem"; uthyrning av anläggningen samt medlemmars utnyttjande av duschar och bastu. Det senare kan tyckas vara ett angenämt problem men det har visat sig att en del huvudsakligen blir medlemmar för att utnyttja dusch och bastu och detta framförallt beroende på att man till en förhållandevis mycket låg kostnad har tillträde till anläggningen dygnet runt och året om. Det är ju naturligtvis väldigt lyxigt och bekvämt om man jämför med inträdeskostnaden och tillträdestider till exempelvis stadens bad- och simanläggningar.
Till råga på allt blir man också kravställare. Man suckar över att städningen inte är tillräcklig och ropar på att en anställd ska/borde göra detta. På årsmötet där naturligtvis alla medlemmar är med och fattar beslut kommer förslag och motioner på stora kostnadshöjningar och avgifter för idrottsaktiva familjer och andra som exempelvis tävlingsorienterar för att klara finansieringen. Mycket sällan reflekteras det över att det huvudsakligen är dessa idrottsaktiva som svarar för städning och iordninghållande och detta helt ideellt! Det är också dessa som frivilligt ställer upp som funktionärer och ledare på alla arrangemang och andra aktiviteter som genererar pengar och resurser till klubben. 

Tyvärr, tyvärr skapar detta spänningar och konflikter. Tid, energi, kraft och fokus måste inriktas på annat än kärnaktiviteten. Oj, så viktigt det därför är att ständigt och oförtrutet levandehålla och upplysa om vad som är klubbens inriktning. Som framgår nedan står det inget om att vara en "bastuklubb".


Vi som är med i Vänersborgs SK sysslar i huvudsak med orientering men även skidåkning och långlöpning ingår i vår verksamhet. Vårt huvudsakliga mål är att skapa förutsättningar för att kunna utöva orientering på alla nivåer och för alla kategorier. Vi arbetar för att skapa bred aktivitet i alla åldersgrupper. Vi har som målsättning att vara en etablerad elitklubb. Grunden för verksamheten skall vara att förena tävling och träning med trivsel och samvaro. Detta förutsätter att vi satsar på både junior- och seniorverksamhet samtidigt som det är viktigt att utveckla aktiviteter för barn och ungdomar. All verksamhet drivs och leds av klubbens medlemmar på ideell basis. Vår verksamhet utgår från vad våra medlemmar vill med föreningen.

tisdag 3 mars 2020

Iskonst ...

Naturen bjuder på sina egna konstverk vid Vänerstranden. Isiga kastvindar ser till att nederbörden formas och fryser till på grenar, kvistar och vasstrån. Häftigt!



måndag 2 mars 2020

Lureri ...

Sedan några dagar tillbaka kostar plastbärkassarna i affärerna extra mycket. Regeringen har beslutat att lägga en extraskatt på tre kronor per kasse. Detta under förespeglingen att man vill minska användandet av plastpåsar. Den första tanken är att det verkar ju vettigt men så gör man en tankevända till och plötsligt undrar man hur regeringen och deras tjänstemän har tänkt.

Jag tror att det i den absoluta majoriteten av svenska hushåll beter man sig precis som jag själv gör. Plastbärkassarna man bär hem varor i återvänds. De fungerar i nästa steg som soppåsar där man slänger hushållsavfall som i nästa steg hamnar i soptunnan som sedan eldas upp i ett värmeverk. Mycket få påsar hamnar i vägdiken, vattendrag eller ute i skogen. Själv vistas jag mycket i skog och mark runt om i vårt avlånga land. Måste tillstå att det är mycket sällan jag ser drivor av plastrester i den svenska naturen. Detta i jämförelse med situationen i östeuropeiska stater för att inte tala om hur det är i flertalet asiatiska länder.

Vad händer sannolikt nu? Ja, konsumtionen av plastpåsar kommer inte att minska. Tvivlar på att jag och många andra väljer att slänga hushållsavfall, pissiga blöjor och flytande rester i papperspåsar eller vad det nu kan vara. Istället kommer man köpa ännu mer av andra typer av avfallspåsar i plast, sådana där gröna och röda varianter i rulle. Alltså, istället för att förse sig med skattedyra plastbärkassar som finns i butikernas kassor fixar man plastpåsar på ett annat sätt.

Ju mer man funderar och tänker till desto mera uppenbart blir det att den nya plastpåseskatten har ett helt annat syfte än det miljömässiga. Det är ett sätt för regeringen att fixa extra skatteintäkter. Det behövs för att täcka kostnaderna för olika former av subventioner som framförallt Miljöpartiet drivit på; rejäla rabatter för de som köper resurskrävande elcyklar eller stora bonusar för de som väljer att investera i SUV-fordon av mastodontformat.
Så där i förbigående undrar man emellanåt när Miljöpartiet ska leva upp till sitt namn.

söndag 1 mars 2020

Skidor i fokus ...

Har idag hedrat skidsporten genom att under många timmar följa Vasaloppet. Är så imponerad av alla som kämpar på trots taskigt väder och sladdriga spår. Att man står ut rent mentalt med att hasa sig fram skidlängd för skidlängd är mig en gåta. Det kräver mycket "pannben" betydligt mer än vad jag skulle kunna uppbåda ståendes på ett par skidor.




Det egna orienteringsklubben, VSK, benämns skidklubb fast den verksamheten är av det perifera slaget. Det handlar definitivt inte om tränings- och tävlingsverksamhet i stil med orienterarnas. Visst åks det en del skidor när vädergudarna är på det humöret men då är det huvudsakligen av motionskaraktär eller som en alternativ träningsform.

I Vasaloppets startlista återfinns dock en oktett VSK-åkare. Sju av dessa har jag har aldrig hört talas om än mindre träffat, sett eller hejat på. Bevekelsegrunden för deras medlemsskap är sannolikt kravet för deltagande i loppet mellan Sälen och Mora att man tillhör en klubb som är ansluten till Skidförbundet.

Dock känner jag en av deltagarna. Idag klipper hon till med sitt 33:e lopp på raken. Antin syns emellanåt i orienteringsdressen men skidor är hennes stora passion. Hon imponerar verkligen!


Under förmiddagen snöade det oroväckande mycket i Vänersborg. Efterhand förvandlades dock snöflingorna till vattendroppar. Det vita och fluffiga som hade börjat lägga sig försvann dock snabbt. Det kändes befriande och lättnaden var påtaglig. Vasaloppet är nu överstökat och förhoppningsvis också snöfall.