Igår kom dödsbudet. Det var inte oväntat men ändå känns det så oerhört tungt. Jag tror att alla människor under sin livscykel har en eller flera personer som på något sätt betytt något alldeles extra. För min del är en av dessa min farbror Åke. Min pappas yngste bror var den som drog med mig till orienteringssporten som ung tonåring. Han inspirerade, stimulerade, uppmuntrade, underlättade och öppnade dörrar. Jag blev helt såld och hängiven och detta har inte avtagit det minsta genom åren.
Orienteringsengagemanget har format och präglat hela mitt liv. Träffade Gunilla genom en tjejkompis som orienterade och så blev också hon heltänd på skogssporten. Våra barn präglades naturligtvis av orienteringsintresset vilket förts vidare till barnbarn. Oj, vilken lavin Åke satte igång!
Under sin livsbana var han också idrottslärare under en period. Under min livsbana har jag också varit idrottslärare. Åke har även jobbat på Riksidrottsförbundet ett antal år och det har jag också.
Min stora inspiratör och förebild har nu lämnat jordelivet. Av hälsoskäl kunde han de senaste åren inte längre utöva världens underbaraste idrott. Dock följde han med stort engagemang allt som hände via Winsplits, Livelox och allt vad det heter. Han hade järnkoll!
Gårdagskvällen var dyster men samtidigt fanns det glädje när alla minnen och upplevelser uppdaterades. Vilken tur att min pappa hade en orienterande lillebror! Vilken tur jag hade som hade Åke!
