Första marsdagen blev också dagen för första cykelturen detta år. Härligt, härligt att rulla fram på snö- och isfria cykelvägar och andra stråk. Tidig vår kändes och låg i luften.
Under tidig kväll var det videomöte för tävlingsarrangörer i västgötadistriktet. Fortfarande råder stor (läs: riktigt stor) tvekan om det överhuvudtaget blir möjligt att arrangera någon form av orienteringstävling kommande halvår. Sannolikheten i dagsläget är att det inte blir några tävlingar innan den första juli. Läget är dystert med tanke på smittspridning och försenade vaccinationer.
En del nya propåer vad gäller tävlingsupplägget presenterades. Det som var mest intressant var ändringen av kartskala för åldersgrupperna upp till 14 år. Nu lämnar man "10 000-delen" och i fortsättningen gäller 1:7500.
Läsaren av denna blogg och de som känner mig vet att jag under de senaste åren ständigt har påpekat det absurda och tokiga i att barn och ungdomar inte får ha storskaliga kartor:
Även yngre årgångar borde få storskaliga kartor. Jag har aldrig förstått varför de under 60 ska ha 10000-del eller 15000-del. De gäller då främst ungdomar.
Ta som jämförelse textstorleken i en barnbok. Den skiljer sig rejält från en vuxenbok. Sannolikt bygger det på någon form av forskning och erfarenhet som pekar på att barn lättare tar till sig, fattar och förstår större symboler och tecken.
Ja, det här med fasta kartskalor är ytterligare en av orienteringssportens mysterier som av hävd och tradition levandehålls.
Äntligen behöver jag och andra inte längre fortsätta med att prata och tjata om att barn ska få ha kartor i större skala än 1: 10 000!
