Hemmafixandet som påbörjades för en dryg vecka sedan närmar sig slutet ... för den här gången! Det har huvudsakligen handlat om att identifiera och slänga saker/prylar/ting som inte längre tillför någon nytta eller nöje samt saknar affektionsvärde. Fixandet har också inneburit förflyttningar och rockader vad gäller möblemanget. Det har varit en del att ta itu med men nu räcker det. En viss trötthet och matthet har smugit sig på och nöjdhetskänslan är ett faktum. Trots några kubik som ska till återvinningen känns det ändå som att mängden saker/prylar/ting fortfarande är stor.
"Ute ur öga, ute ur sinne" säger ett gammalt klokord och visst är det så. Det man inte regelbundet ser eller har koll på tenderar att bli bortglömt, det bara liksom försvinner. Men när man börjar röja och rensa upptäcker man många fortfarande-bra-ha-grejer. Det kan röra sig om klädesplagg, träningsskor, ett verktyg eller ett par häftiga solglasögon. Så regelbundet hemmafix är inte så dumt även om det emellanåt suger.
Pandemin har satt stopp för besök i hemmet så tills vidare är vi bara två som kan njuta av hemmafixandets utfall.
