Man tager vad man haver lär Cajsa Varg ha sagt. (Det gjorde hon kanske, men det finns inte med i hennes Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber. På några ställen står "Man tager, om man så hava kan" vilket ju är en helt annan sak. Har man exempelvis kalv hemma så är det att föredra, om inte så duger det med fläsk. Så är det tydligen med de fem orden).
Men uttrycket kan naturligtvis användas i andra sammanhang som exempelvis när snön lägger hinder i vägen för skogsorientering eller sprintlöp i bebyggda områden. Så var det igår och när barnbarn hintade om inomhusorientering på Chalmers i Göteborg drog vi dit.
Vi knallade lugnt omkring i korridorerna där de flesta av de omkring 600 deltagarna sprang för fullt när inte kartläsningen krävde stopp. Vi fotade klubbkompisar i olika delar av banorna samtidigt som vi försökte komma underfund med kartans tecken och konstruktion. Vi skulle naturligtvis ha läst "PM" innan vi traskade iväg. Mycket sent på banan kom vi på att alla trappuppgångar markerades med små, små bokstäver på kartan typ "A", "B" osv. Dessa passager var avgörande för förflyttningen mellan olika våningar. Men förutom detta gällde det att vara observant på alla avspärrningar och enkelriktade korridorer som banläggarna försvårat banorna med.
Som tur var bistod oss barnbarnen med goda råd och vägledning så att vi kunde komma på rätt stråk. Tur det, för annars hade vi kanske blivit kvar i någon blindgång eller källarutrymme. Så småningom nådde vi målet efter att ha förflyttat oss långa sträckor i upp och ner för trappor, på övergångar och korridorer. Pust!
Efter detta satt det gott med sen lunch och eftersnack på "Hard Rock" tillsammans med barn och barnbarn. En och annan tanke flög genom hjärnhalvorna: ska man alltid tager vad man haver !?!
