Nu är det jakttider. Det hörs och syns i media och andra sammanhang. Sport- och friluftsbutikerna har massor av jaktprylar. Utbudet är stort av vad som tydligen är måste-ha-grejer.
Har själv aldrig lockats eller förstått känslan/längtan efter att jaga ... sitta på pass ... skjuta ett och annat djur. Kan förstå att vistelsen i skog och mark tillsammans med gelikar lockar men ändå. Förmodligen är det många som också säger så om orientering. Böjelser och fascination varierar verkligen!
Genom åren har det alltid funnits spänningar mellan jägare och orienterare även om det tycks ha mattats av de senaste åren. Man kommer överens på ett eller annat sätt. Men fortfarande finns det platser i vårt avlånga land där konflikterna lever.
Blir ibland förvånad över detta när man sitter i bilen och passerar mil efter mil genom skogar och ödsliga landskap. Det finns ju hur mycket jaktmarker som helst och ett orienteringsarrangemang idag kräver bara några kvadratkilometer om ens det under några timmar.
Har också i närskogen noterat klövdjurens beteende. De sticker undan när man närmar sig men är snart tillbaka igen. Så jag tror inte på utsagan att de jagas iväg och sedan aldrig återvänder.
Jakt är i alla fall kul - jakt på kontrollskärmar!
