Denna morgon blåste det rejält på denna lilla atlantö. På programmet stod en linbanetur till ett läckert parkområde beläget omkring 600 meter ovanför staden. Det blev en svajig uppfärd. Men väl på toppen väntade en omväxlande och spännande miljö. Klart läckert!
När det var dags för nerfart hade blåsten tagit till ännu mer. Linbanan stängdes. Alternativet att använda apostlahästarna rekommenderades inte. Det var bitvis brant och initierade hävdade att det resulterade i världens träningsvärk i låren. Så ... vad göra? Det blev lokalbuss och det stora flertalet valde detta. Det blev också ståplats ... och det blev en vådlig nerfart. Busschauffören hade missat köra-mjukt-lektionerna på utbildningen. Fordonet krängde och svängde i de branta och tvära kurvorna. Man var rejält omskakad och vimmelkantig efter den knappa halvtimman som passagerare. Så frågan är om inte lite träningsvärk hade varit att föredra !?!
