I "gammalvärlden" där jag vistades och präglades som orienterare fanns det egentligen bara ett uppslag i träningsanvisningen; spring mycket, ofta och länge! I spåren på detta följde naturligtvis överbelastnings- och förslitningsskador. Blev man skadad var det bara vila som ordinerades. Alternativ träning var inte aktuellt.
OK, jag överdriver något och spetsar till det hela men faktum kvarstår att det var mycket enkelspårigt och inte särskilt vidsynt. Utrustningen var inte heller av toppklass. Löpskorna var mycket enkla och inte särskilt fotvänliga.
Som tur är har synsätt och former förändrats genom åren - till det bättre! Idag är det helt andra anvisningar som gäller. Inte enbart ensidig löpning utan också alternativa former för konditionsträning. Regelbunden träning av andra kroppsdelar än benen är en självklarhet. Smidighets- och rörelseträning likaså.
Genom åren har jag själv steg för steg anammat nyheter. Idag när kroppen är över 70 är exempelvis regelbunden gymträning ett viktigt inslag. Det hade inte funkat med enbart löpmotion! Tänk om jag hade fått lära mig detta redan i tonåren ... men bättre sent än aldrig.
Det är bara så viktigt att unga orienterare idag vistas i och präglas av en träningskultur med variation och bredd. Visst är löpträningen och löpskolningen det grundläggande men alternativa former måste vara ett regelbundet inslag likaså gymträning eller motsvarande.
När man skadat sig är det rehabiliteringsträning som gäller, inte vila!
I den egna klubbens anläggning har utrymme avsatts det senaste decenniet för att bygga upp och ett utveckla ett funktionellt gym. Visst finns det tvivlare som rynkar på näsan åt dessa nya "nymodigheter" och dessa lever till viss del kvar i "gammalvärlden".
Den egna klubbens styrelse vill satsa på ett välfungerande gym: vi tror att det kan gynna en stor del av föreningens medlemmar och vi ser positivt till träning inomhus som komplement till annan träning för medlemmar i alla åldrar.
Klokt tänkt!
