Så blev det då äntligen en SM-medalj till klubben. Äldsta barnbarnet grejade en bronsplats när ungdoms-SM avverkades i skogarna norr om Mullsjö. Han startade tidigt och det blev en lång väntan innan det stod klart att det handlade om en pallplats. Bronset hade kunnat vara silver om han inte hade gjort en onödig sväng till nästsista. Dock hade han inte kapacitet denna dag att ta guldet. Men oj så kul det var!
Dock var det lite dramatiskt tidigare i veckan. Efter förra helgens tuffa program med fyra tävlingar inom 40 timmar vaknade han upp på måndagsmorgonen med sjukdomskänsla typ tung i kroppen och täppt näsa. Ridån gick ner och deppet började. Ett depp att inte kunna springa SM som var säsongens huvudmål. Ett covidtest gjordes men det var negativt. Dock kunde han inte få vara hemma då hantverkare fixade till badrummet och de jobbade absolut inte om det var någon hemma med sjukdomskänsla. Det var inte heller aktuellt med skolgång. Vad göra ... lösningen blev att få vara hemma hos oss. Lägenheten är stor och han "isolerades" i ett av rummen.
Nu var vi inte så oroliga å hans vägnar ... han verkade inte särskilt sjuk och känslan efter tuff tävlingshelg skvallrade om att det var vila och återhämtning som behövdes. Så det blev att hålla sig i stillhet och ha lite tråkigt.
Genom åren och inte minst i rollen som förbundskapten kände jag igen symptomen. Vet inte hur många gånger löpare några dagar innan den mycket viktiga tävlingen vittnade om sjukdomskänslor och helt-ur-slag och jag-får-kasta-in-handduken. Men lite "handpåläggning" och "samtalsterapi" gjorde oftast underverk och när tiden var inne stod de där på startlinjen. Tolka nu inte detta att man ska nonchalera sjukdomskänning men min erfarenhet är att farhågorna många gånger är mycket större än faran. Höga ambitioner och stark målinriktning triggar lätt igång negativt tänkande när kroppen inte känns helt OK.
Hans bronsplacering var inte helt överraskande eller oväntad. Kapaciteten finns och dessutom ambitionen. Seriositeten vad gäller att träna målinriktat är riktigt hög. Naturligtvis finns en del att utveckla och förbättra och SM-bronset gör säkert att "tanden blir än mer blodad".
