Igår avgjordes Uddevallatrofén, en patrulltävling med gemensam start. Har under många år deltagit i evenemanget men är så där lagom förtjust i upplägget. Att starta gemensamt, springa i klungor och på andras ryggar samt dessutom tillsammans med någon där man ska synka löpfarten och dela på orienteringen upplever jag inte som någon höjdare. Men ... jag säger inte kategoriskt nej. Dock fanns ingen tillgänglig parkompis detta år. Skador och skavanker satte hinder i vägen. Dock följdes tävlingen på mtb-cykeln. Detta tillsammans med äldsta barnbarnet som rehabiliterar sin skada.
Vi spanade in klubbkompisarna och kunde notera en silverplats för barnbarn #2 tillsammans med kompisen Vilgot. Tjejlagen från klubben var något fler och bäst lyckades de yngsta med en bronsplats. Totalt ställde ett 100-tal patruller upp, en minskning i förhållande till tidigare år. Nästa år kanske man bidrar med att öka startfältet. Skippas den gemensamma starten och ersätts med intervallstart mellan patrullerna kan det bli riktigt lockande.
