Måluppvaktning …

Det är över 25 år sedan jag slutade som förbundskapten för orienteringslandslaget. Därför var det med viss förvåning jag mötte journalist och fotograf från lokaltidningen vid målgången på tävlingen i söndags. De ville ha kommentarer från och foto på en före detta landslagsledare. Nuförtiden blir det inte så många liknande "uppvaktningar", därav min häpnad.

Det blev några minuters samtal men inte så mycket om landslag och elitidrott utan mer om skogssportens förträfflighet och utsökthet. Passade också på att uppriktigt berömma arrangörsklubben Stångenäs AIS för arrangemanget. De levererade verkligen en toppentävling med fin inramning. Dock har man svårt att locka de stora deltagarmassorna, tävlingar på Bohuskusten känns förmodligen lite avlägsna för exempelvis göteborgare.

Kommande helg väntar ytterligare två tävlingar i Bohuslän. Detta i de mäktiga bergen nordost om Hogdal strax utanför Strömstad. VM i orientering avverkades där 2016. Det blir också ett tillfälle att återse trakterna där mina "förfäder" levde. Den enda kopplingen jag numera har till nejden är efternamnet och en ålderstigen faster.

Vintrigt …

Gårdagen var lite småkylig men det hindrade inte att färden under sen eftermiddag ställdes till Uddevalla för tisdagsorientering. Komna bara några kilometer utanför Vänersborg noterades ett tunt snötäcke. Det tunna blev efterhand tjockare och tjockare och då vi närmade oss Uddevalla handlade det om ett vinterlandskap.

Men det var bara att bita ihop när det var startdax och ge sig ut i skogen med det decimetertjocka snötäcket. Ännu tuffare blev det då det handlade om ett pinnigt/bushigt/risigt område där banorna drog fram. Det var mycket kliva, pulsa och trampa - bra träning för både kroppen och pannbenet men inget direkt njutbart träningspass.

Dock skönt att vi inte hade tagit med oss några nybörjare eller yngre förmågor. Tror knappast att omständigheterna skulle varit kittlande och lockande vare sig för stunden eller mera långsiktigt.

Det kylslagna träningspasset fick fungera som förberedelse inför kvällens begivenhet: VM-kval i fotboll och det var vinna eller försvinna som gällde. Det blev trist nog det senare vilket innebär ett VM utan Sverige och ett tråkigt fotbollsår 2022.

Inte helt lätt …

Banlängderna vid orienteringstävlingar ger alltid upphov till intressanta åsikter och tyckanden. Oinitierade brukar emellanåt le överseende när någon haft exempelvis 62 minuter på en orienteringsbana som mätt 10 km. "Jag kutar milen på 40-45 så det där med orientering verkar inte så märkvärdigt" är en inte helt ovanlig kommentar.

Då har man inte beaktat att det oftast handlar om löpning i obanad terräng genom sten och moras, klättring uppför branta berg och sträckor genom vattensjuka sankmarker. Vidare är den faktiska/verkliga löpsträckan alltid längre än banlängden (= fågelvägen) som anges. 

Olika klasser har olika banlängd inom skogssporten. Just nu pågår en omställning som framkallar många åsikter och tyckanden bland de initierade. Banor ska inte längre anges utifrån kilometermått typ 3,5 km, 6,7 km eller 10 ,2 km. Istället ska en segrartid för olika klasser anges för medel- respektive långdistans:

Skälet eller förklaringen är egentligen väldigt uppenbar. En bana som mäter fem kilometer i starkt kuperad bohusterräng tar naturligtvis längre tid att genomföra än en bana i flack tallmoterräng. Med segrartider som utgångspunkt måste banlängden anpassas utifrån terrängens beskaffenhet. Utmaningen blir nu för banläggarna att bedöma hur banlängd och segrartid ska korreleras i olika terrängtyper och för de olika åldersklasserna.

Ytterligare en komplicerande faktor är att herr- och damklasser ska ha likvärdiga segrartider. Då den fysiska kapaciteten hos män generellt är 10-20 % högre än för kvinnor måste också detta vägas in. 

Banläggarna kommer att ha det extra "svettigt" framöver!

Toppendag igen …

Wow vilken härlig orienteringsdag på Fjälla strax utanför Lysekil. En mycket välarrangerad tävling med en blandning av branta bohusberg och mera lättlöpta partier. Varmt, soligt och blå himmel, det kan inte bli så mycket bättre.

Barnbarnen # 1 och 2 lyckades väl. Den äldste tog sin andra seger för helgen och lillebror missade guldet med bara två sekunder.

Go dag …

Idag var det uppstigning i arla morgonstund. Detta för att hinna till tidig start på en rnedeldistanstävling strax söder om Ulricehamn. På väg dit såg vi tydliga vårtecken. Flera var de tranpar som intog frukosten på åkrar vi passerade.

Vi var bara ett fåtal från den egna klubben som deltog förmodligen lockade av terrängbeskrivningen arrangörerna presenterade:

Nu är barrskogen uppvuxen och det är storstammig granskog och mycket fin löpbarhet.

Nu ska man alltid vara något tveksam när den här typen av information poppar upp. Alltför ofta handlar det om skönmålning och idealisering. Dessutom är begrepp som "fin terräng", "lättframkomligt" och "god sikt" synnerligen relativa begrepp. 

Så också idag. Bitvis "fina" partier men framförallt på andra halvan på de flesta av banorna handlade det om skitterräng typ pinnigt, svårframkomligt och diffus kartbild.

Nåväl, det var ytterligare en härlig orienteringsdag med blå himmel, sol och 7-8 plusgrader. Imorgon väntar en ny tävling strax vid randen av Västerhavet med branta berg och detaljrik terräng

Det var svettigt …

Det var sanslöst spännande framför TV:n under sen kvällstimma igår. Vinna eller försvinna var det som gällde för fotbollslandslaget. Man satt med andan i halsen i några timmar. Spelet eller matchen var allt annat än bra. Massor av slumpbollar hit och dit men till slut lyckades så Sverige fixa ett mål. Skönt och nu gäller det bara att vinna på tisdag igen om det ska bli VM-spel under senhösten. Förhoppningsvis krånglar man sig dit på något sätt för annars blir fotbollsåret 2022 bara så trist.

Men vinsten igår är av mycket liten betydelse i jämförelse med kriget i Ukraina. Idag har Putin och hans vapendragare ojat sig över omvärldens restriktioner och sanktioner. Gissar att deras orerande huvudsakligen är riktat till det egna landets medborgare, man vill på något sätt hålla skenet uppe och rättfärdiga sina övergrepp och krigsbrott.

Det är på dagen en månad sedan invasionen började och idag känns det som om man inte ens kan ana en liten början på slutet.

Årets första …

Idag var det årspremiär för veteranorienteringarna i Skaraborg. Drygt 160 "vets" kom till start vid Almeåsen på "schlätta". Dimmigt och bara några plusgrader under tidig morgon men när starten närmade sig var himlen blå och graderna 7-8 så där - perfekt löpväder! 

Terrängen var huvudsakligen flack och för årstiden mycket lättframkomlig och med god sikt. Mycket snack vid eftersnacket då det var många som man inte sett under vintermånaderna. Nu blir det intensiva veckor i närtid med många tävlingar, veteranrace och andra arrangemang. Så skönt att pandemin har släppt sitt grepp och nu finns det inte några som helst restriktioner. Dock kan konstateras att de flesta, trots tre sprutor, ändå drabbats av covid under årets inledande månader.

Blomkoll …

Som ett antal år tidigare under mitten på mars tog vi en cykeltur till Skäktefallet på Hallebergs nordvästsida. Förutom att kolla in fallet handlade det om att spana in en eller flera blåsippor. Vi kollade länge, vi kollade noggrant och lyfte på fjolårslöv men det fanns inte en tillstymmelse till något med blå kronblad.

Vi var inte ensamma spanare utan det fanns fler som letade. Plötsligt noterade vi ett läte som markerade att något hade upptäckts. Vi drog oss dit och då såg vi den yrvakna och ensamma lilla blåsippan. Våren är förhoppningsvis på gång!

Årsdag …

Idag är det hela 42 år sedan yngste sonen såg dagens ljus. Oj, vad tiden rusar iväg och idag har ytterligare ett steg tagits i ålderstrappan.

Åren går undan ... gift med Anni ... två härliga barn ... villaboende ... osv. Mycket har hänt sedan den där marslördagen när han slog upp sina blå ögon. Det var en fantastiskt stor och härlig händelse!

Mycket löpa …

Kontrast av kolossalformat. Så kan söndagens orientering beskrivas i jämförelse med lördagens. Strax nordost om Falkenberg avgjordes Laxträffen. Detta i en kuperad och huvudsakligen detaljfattig terräng. Svårighetsgraden på banorna var lätt om inte mycket lätt. Det handlade om extremt löpbetonade stråk. Det var nästan chockartat i jämförelse med lördagens toksvåra förutsättningar.

Äldsta barnbarnet smällde på och vann överlägset H16-klassen. Detta med över 13 minuter tillgodo på tvåan. Även övriga i vänersborgsbilen fick hyggliga placeringar: 2, 3, 3 och 4.

Vädret denna marssöndag var makalöst fint med kanonblå himmel, sol och 12-13 grader. Det var många som därför valde att köra med "only pure nylon" på överkroppen.

Rejäl utmaning …

Idag bar det iväg till Lilleby vid västerhavet väster om Göteborg. Det var fullpackad bil med barnbarn # 1 och 2 samt svärdotter i baksätet. Soken sken från en totalblå himmel och graderna jobbade sig upp til 6-7. Terrängen som väntade var riktigt utmanande både fysiskt som orienteringstekniskt - en mycket speciell och säregen terräng!

Det var tufft, det var jobbigt och det straffade sig direkt om man inte hade kartkontakt eller rusade på för fort. Trots en del misstag kunde billaget notera placeringarna 2, 3, 3, 4 och 4 i respektive klasser.

Efter en långt utdragen prisutdelning ställdes färden söderut till Falkenberg. Där väntar imorgon en långdistansorientering.

Försök att förstå …

Putins agerande och beteende är svår att förstå. Alla experters kommentarer skapar någon form av pussel men det finns många tomma hål. Har de senaste dagarna försökt att bättra på min okunskap om Rysslands historia. Detta genom att plöja igenom boken "Sovjetunionens skendöd - en historia om det moderna Ryssland" av Kristian Gerner.

Han beskriver hur president Putin återupprättat polisstaten och lyft fram myten om hur Ryssland frälste mänskligheten från nazismen i stora fosterländska kriget (andra världskriget). På senare år har hot mot regimen uppstått, bland annat i form av de folkliga protesterna i Belarus liksom bloggaren Aleksej Navalnyjs (Ukrainas nuvarande president) kritik mot korruptionen i Kreml. Dessa sätts in i ett historiskt sammanhang som utgör en nyckel till att förstå det moderna Ryssland. 

Det är intressant läsning men samtidigt oerhört groteska och skrämmande skildringar om Ryssland. Alldeles uppenbart är att det som idag pågår i österled egentligen bara är en upprepning eller förlängning av vad som pågått i mer än ett sekel. 

Av en tillfällighet gjordes en koll av utbudet på SVT-play. Där visas nu filmen Mr. Jones som handlar om den unga och ambitiösa walesiska journalisten Gareth Jones. Den är baserad på en verklig händelse. 1933 lyckas Jones få tillstånd en intervju med Adolf Hitler. Hans nästa idé var att försöka få till en intervju med Stalin. Färden gick till nuvarande Ukraina där han upptäcker och avslöjar hur ryska soldater med våld plundrar landet på allt som växer, vilket får till följd att miljontals personer svälter. 

Parallellerna till vad som pågår just nu är kusligt snarlika och plötsligt förstår man att Ukrainarnas rysshat inte är ett hugskott utan sitter mycket djupt rotat.

Så märkligt att historien upprepar sig. Hur kan det komma sig att världen i stort har låtit Putin frodas och växa sig stark under tjugotalet år? Det handlar då inte bara om politiska makthavare utan också om toppar inom exempelvis näringsliv och idrott. Det har periodvis varit en mycket inställsam och fjäskande undergivenhet. Kanske är det så att vi av någon anledning inte gör eller glömmer att göra historiska tillbakablickar. 

När man läser, hör och ser saker och ting triggas hjärnans minnescentrum igång. För drygt tre decennier sedan var jag på en orienteringsresa i de finska delarna av Karelen. Mötte då några äldre orienterare som var vad det visade sig stora rysshatare. De hade inte glömt vad som hände under krigsåren. Minns några fragment av ett ordspråk de upprepade när vi över kvällsölen diskuterade politik: ... en ryss är en ryss ... med smör. Kom inte ihåg mer men googlade "ryss är ryss smör". Det blev träff direkt: "Ryss är ryss, om man än kokar honom i smör”. Ett ordspråk med en blandning av skräck, respekt och förakt i Finlands förhållande till den store grannen. 

Oj, så viktigt det är att göra tillbakablickar och även bläddra i historieböcker i försöken att förstå.

Rött kort för lång tid …

Nu slår Putin mot alla möjliga håll, ett rabulistiskt beteende. En rabulist är enligt ordboken en hetsig radikal orosstiftare i politiska sammanhang; det kan röra sig om en agitator eller en politiker som slår mot det mesta

Inget undgår Putins ilska, utfall, ursinne, förbittring och vredesmod. Vad gäller idrotten ojar han sig över att arenor och deltagande har stängts för ryssar. Det har till och med trampats på de olympiska principerna; sport ska stå utanför politiken hävdar han ackompanjerad av det Ryska idrottsförbundet. Man kan fundera på vem som trampat på vad!

Nu ska Ryssland istället arrangera sina egna evenemang. Enligt "Russia Today" ska Ryssland bjuda in Tadzjikistan, Belarus, Armenien och Kazakstan för olika tävlingar kommande veckoslut.

Att sia om framtiden är svårt men så som det ser ut idag kommer knappast Ryssland finnas med i det internationella idrottsutbytet, mästerskapstävlingar och OS under många, många år framöver.

Detta kommer naturligtvis bli uppenbart även i orienteringssporten. Ryssland har både framgångsrika orienterare och skidorienterare. Tråkigt naturligtvis för enskilda hyggliga idrottskillar och tjejer men en given och i allra högsta grad berättigad och adekvat konsekvens. 

Klubbjobb …

Dagen idag har kretsat kring flera timmars klubbarbete. På förmiddagen framför datorn och med målet att överföra alla detaljer från pappersunderlaget till digitalt format. Har gjort en del revidering/uppdatering på en karta som ska användas vid ett kommande arrangemang. Förhoppningsvis kom allt på rätt plats men det är relativt enkelt att fixa till ifall det blev fel.

Under eftermiddagen blev det ett annat hantverk. Nya kontrollställningar har kommit och dessa levereras på "ikeavis". Det innebär ett platt paket med alla tillbehör typ skruvar och fästen omonterat. Det var bara att gå loss med skruvmejseln och det var inget som strulade. Glädjen var också stor då det inte ens saknades någon skruv. Förhoppningsvis blir nu ställningarna flitigt använda vid både träning och tävling.

Många agerar …

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka och Ryssland tycks inte vika ner sig. Men motkrafterna runt om i världen blir bara fler och fler, stora som små inom alla möjliga verksamheter, branscher, näringsgrenar och fackområden. Ett exempel är vår leverantör av orienteringsprylar:

Effekten och utfallet av alla sanktioner kommer naturligtvis inte direkt men efterhand så kommer det förhoppningsvis kännas. Talesätten "många bäckar små ..." och "droppen urholkar stenen" är förhoppningsvis inte bara ordramsor!

Skön dag …

69-åringen firades som sig bör under lördagskvällen på Pinchos i Halmstad med barn och barnbarn innan det var dax för mellofinal. Ingen överraskning att Cornelia vann var det gemensamma omdömet.

Idag väntade ytterligare en orienteringsdag strax sydost om Halmstad. Strålande vackert väder med dubbelsiffriga värmegrader. Långdistans stod på programmet och det tycktes passa sällskapet då flera topplaceringar noterades. Nu är säsongen igång och helgerna de närmaste månaderna är intecknade.

Bemärkelsedag …

På dagen för 69 år sedan slog Gunilla upp ögonen för första gången, alltså födelsedag idag! Uppvaktning i form av det bästa man kan göra - orientera! Detta tillsammans med barn och barnbarn, hotellboende Halland och underbart vårväder … strålande sol och nästan tio värmegrader.

Det är nästan på dagen för två år sedan som covidsmittan slog till. Då var vi också i Halland och inte kunde vi då ana vad som låg framför oss. Sedan dess har olika restriktioner staplats på varandra men nu har allt återgått till det ”normala”.  Skönt det men istället skapar Ukrainakriget  en dyster och tragisk stämning. Måtte Rysslands krigsbrott snarast upphöra!

En vädjan om fred …

Under gårdagskvällen deltog vi i en ljusmanifestation för Ukrainas befolkning och deras fruktansvärda lidande. Det var en blandning av tal och musik för att på så sätt visa och uttrycka stöd och medkänsla. 

Det är otroligt så mycket engagemang, så många hjälpinsatser och enorm mobilisering som  görs av människor runt om i Europa och runt om i världen. Detta både i stort som smått. Oj, vilka insatser som görs av enskilda personer och frivilligorganisationer. Indignationen, upprördheten, ilskan, vreden och förbittringen är inte bara stor ... den är enorm. 

En manifestation i en park i Vänersborg en torsdagskväll i mars kan tyckas inte ha någon som helst betydelse/inverkan/påverkan på krigsherrarna men när människor möts, kommer samman och förenas i en gemensam uppfattning då skapas mycket kraft och styrka. Detta kommer så småningom Ryssland bli varse.

Belöning …

Tidigt på onsdagsförmiddagen bar det till skogs för att avverka en av veckans banor. Graderna var under noll ... brrrr ... och himlavalvet var grått. I skogen var det bitvis snötäckt och isigt, tur att man hade löpskorna med metalldubb. 

Under eftermiddagen blev det ytterligare utevistelse i form av en tur på mtb-cykeln. Lite solstrålar trängde igenom det gråa men värmde inte så mycket. Det är inte gött uteväder nu!

Men i skenet av vad som händer i Ukraina är ovanstående "vädergnällande" fullständigt betydelselöst. De ständiga rapporterna från krigskorrespondenterna blir mer och mer groteska. Ilskan och avskyn eskalerar för varje dag som går och orden räcker snart inte längre till.

För äldsta barnbarnet blev det en kvällstur till Vara. Där avhölls västgötadistriktets årsmöte och i samband med detta även prisutdelningar av olika slag. Han förärades SKK-stipendiet för framgångar föregående år. SKK står för Skogskarlarnas klubb och finns i alla distrikt med sammantaget omkring 7 000 medlemmar.

SKK är orienteringens främsta stödorganisation och bidrar årligen med stora belopp till i första hand ungdomsorientering. Så bra och så viktigt det är att uppmärksamma, premiera och belöna den unga generationen. Det man ger stimulans växer! 

Frida uppvaktades …

Vänersborgs mest kända kvinna, Frida, uppvaktades på internationella kvinnodagen med blomster. Nu handlade det inte om en mimosakvist som i sydeuropa utan huvudsakligen med rosor av olika kulör. 

Statyn av Birger Sjöbergs sångmö Frida har funnits på plats vid Vänerkanten sedan 1955. Verklighetens Frida som Birger Sjöberg diktade om var hans ungdomskärlek Karin Lustine. 

De mest kända visorna ur Fridas två böcker är:

"Den första gång jag såg dig"

"Längtan till Italien"

"Släpp fångarne loss – det är vår!"

"Lilla Paris"

Vi passerar så gott som dagligen det röda trähuset där familjen Lustine bodde, vi bor på samma gata idag. Där bodde "Frida" i början 1900-talet med föräldrar och två systrar. Birger sucktade efter Karin men fick nobben när han friade och det lär ha varit ett av hans livs mest smärtfyllda ögonblick.

Det är en sed att man som förbipasserande sätter blommor i Fridas hand men igår hade någon/några fixat till ett stort blomsterfång.

Lämna nu …

Den åttonde mars är internationella kvinnodagen. I sydeuropa uppmärksammas detta och denna viktiga dag benämns "Festa della donna“ i Italien. Traditionen påbjuder att kvinnor ska föräras och uppvaktas med en kvist från trädet mimosa. 

En tillbakablick visar att vi vid flera tillfällen vistats söderut just denna dag och deltagit i någon orienteringstävling. Men inte detta år och hade det funnits en mimosabuske på hemmaplan så var förmodligen de vackra blommorna fullständigt stelfrusna. 

Dagen lär ha instiftats i början på 1900-talet för att uppmärksamma ojämställdheten mellan könen och kvinnors situation. I många länder har den åttonde mars mist sin politiska innebörd och istället blivit en dag då man uppmärksammar eller uttrycker sin uppskattning till kvinnan.

Inom orienteringsvärlden tycker jag att  jämställdheten lever och är en stark ledstjärna. Detta om man tittar på regelsystem, ungdomssatsningar, representation i styrelser och kommittéer osv. Det känns bra!

Den italienska traditionen får idag levandehållas även om det är hemmaplan som gäller. Det blir ingen äkta mimosabukett utan en digital variant till äkta hälften och naturligtvis till alla andra tjejer/kvinnor. 

Men de allra största och vackraste kvistarna går denna dag till Ukrainas kvinnor som så till den milda grad utsätts för lidande, övergrepp och flagranta krigsbrott.

Även Rysslands kvinnor får en kvist med medskicket: höj rösten, stampa i golvet och kräv att era män, fäder, bröder och söner lämnar Ukraina - NU!

Det blir som det blir …

Som vanligt efter vintermånaderna börjar orienteringsverksamheten komma igång. Den egna klubbens ungdomssektion planerar för kommande aktiviteter. Detta bland annat genom att rekrytera nya. Flygblad sprids i skolor och andra sammanhang med förhoppningen att en och annan ska känna sig lockad. 

Det brukar bli ett gäng som dyker upp men erfarenheten är också att det stora flertalet prövar på men det blir inte så mycket mer. Mycket annat i tillvaron lockar och skogssporten är inte alltid så enkel att lära sig. Föräldrastödet och engagemanget är viktigt om inte avgörande. Det måste finnas "support" när det ska köras till träningar och när all utrustning ska packas. Men detta är ingen naturlag. Då och då dyker han eller hon bara upp. Killen eller tjejen som av någon outgrundlig anledning bara fastnar för orientering. 

Efter nybörjarkursen eller introduktionen ska nästa hinder passeras ... deltagande i tävlingsverksamheten. Då brukar flera tacka för sig. Det är inte lätt att rekrytera och jag förstår att ungdomsledare emellanåt tappar sugen.

Dock tror jag att man till vissa delar måste revidera och komplettera orienteringsutbudet. Man kan inte bara luta sig tillbaka och förlita sig till det som tidigare varit en framgångsfaktor. 

Är övertygad om att exempelvis antalet närtävlingar måste bli fler, mindre arrangemang som inte kräver långa restider och annat krångel. Förenklingar och förändringar bör också vidtas i det traditionella tävlingsutbudet. Man bör bland annat själv kunna välja starttid. Noterar allt oftare att många familjer idag inte är och tänker som jag och andra "OL-nördar" gör. Man är inte beredd att avsätta större delen av dagen för orientering. Man vill inte gå omkring och trampa på ett lerigt gärde i väntan på att hela familjen ska ha startat och kommit i mål. Alltså, bort med långt utdragna och påtvingade startfält. 

Ser också att arrangörer ska vara särskilt uppmärksamma på terrängval. Alltför ofta bjuds det på bansträckningar som drar fram i mycket svårframkomlig och bushig terräng. Kul och utmanande för en del men inte för alla. Har fått en känsla av att allt för mycket banläggning idag sker framför datorn, man är inte lika angelägen med terrängbesök innan ringar ritas in och streck dras mellan kontroller. 

Idéer brukar det finnas tretton av på dussinet. Det råder ingen idétorka utan mera en rädsla, kanske avoghet eller helt enkelt ovillighet. Utveckling är inte lätt vilket Alf Henriksson tydliggör med en ordramsa:

Det var som det var

tills det blev som det blev.

Det blir som det blir

när det är som det är.

Det är som det är

tills det blir som det blir.

Faran är att det blir

som det var.

Massor av sport …

Mycket TV-koll blev det denna soliga söndag. Men vi hann med en tur i skogen också. Vi gick en av veckans banor i långsamt tempo bara för att njuta av det härliga vädret. 

Hela Vasaloppet kollades in från starten tills eliten gick i mål. Dramatiskt och spännande var det minst sagt i herrklassen. 

Senare blev det femmilen i Holmenkollen och även det loppet var spännande med tanke på att unge William Poromaa hängde med hela tiden. 

Inte nog med det. Nästa begivenhet var storslalom för damer med Sara Hector i ledning efter första åket. Nu räckte hon inte riktigt till i andra åket men en bronsplats är verkligen inte illa.

Under sen eftermiddag var det då dax att via radion lyssna på allround-VM på skridskor. Nils van der Poel var inte segertippad, han är främst en långdistansare och detta VM är något helt annat. Då slår man ihop resultaten från fyra distanser (500, 1500, 5000 och 10000 meter). Storfavoriten Patrick Roest är betydligt vassare på korta distanser och nederländaren var tydlig förhandsfavorit. Men han räckte inte till och trollhättesonen kunde efter fyra utomordentliga lopp greja totalsegern. Man är bara så imponerad!

Oj, vilken härlig sportsöndag även om rapporterna från det fruktansvärda kriget i Ukraina förmörkar och skrämmer. 

Försök att lyssna …

Det var minst sagt kyligt på mtb-cykeln denna förmiddag. Det kändes definitivt inte som om någon som helst vår var på gång. Flera av vägstråken var rejält isiga så det var utmanade cykling. Nu har det omväxlande varit kallt, isigt, snöigt, pissväder och uschligt i över tre månader. Sol och tvåsiffriga värmegrader är bara så efterlängtade. 

Vid lunchtid kom rapporter ftån tävlingspremiären i Skåne. Äldsta barnbarnet kunde trots knäskadan ta en bronsplats i den hårda H16-klassen. Kul!

Dock ytterligare en sorgens dag när dagens skörd av nyheter från Putinkriget kollats in. Orden räcker inte längre till för uttrycka ilska, förtvivlan, vredesmod och ursinne. Så gott som hela världen fördömer samfällt och unisont det som pågår men Kreml bryr sig inte ... men världen kommer inte att glömma.

Första marsfredagen …

Idag var tanken att resa till Skåne. I Åhus är det under helgen orienteringspremiär. Men i början på förra veckan slog covidsmittan till. Tack vare trippelvaccination har det varit ett relativt lindrigt förlopp ungefär som en rejäl vinterförkylning. Vi har förstått att många har drabbats den senaste tiden och detta trots att restriktioner om att undvika trängsel och hålla avstånd har levandehållits. Men nu ska karantändagarna vara över. Dock får tävlingspremiären anstå en vecka. 

Under många år har vi deltagit i Skånetävlingarna första helgen i mars. Den detaljrika strandskogsterrängen har alltid varit kul och utmanande. Naturligtvis svider det lite att inte kunna delta i år då också meteorologerna utlovat behagligt vårväder. Istället får vi följa de två äldsta barnbarnens framfart via liveresultat. Den äldsta ska knäopereras om några veckor. Han kan springa men det smärtar emellanåt och förhoppningsvis ska ingreppet fixa till det hela. Han har varit noggrann med regelbunden alternativ träning så den fysiska statusen är hög.

Trots tävlingspremiären och sköna vårvibbar så ligger naturligtvis kriget i Ukraina som en tung våt filt över den vardagliga tillvaron. Förloppet verkar bli långdraget och känslan är att många år av osäkerhet och konfrontation mellan "väst" och "öst" kommer att bli följden - kalla kriget #2. 

Sluta … NU!

Situationen i Ukraina gör sig dagligen påmind; i tidningar, på TV, i radion, i sociala medier. Känslorna av avsky, ilska, vredesmod och ursinne hålls på så sätt vid liv. Dessutom återkommer man ständigt till varför-frågan och den starka känslan av att inte förstå. 

Vad ska detta krig resultera i så småningom? Vad ska ryssarna göra med grushögarna, och all blodspillan ... med alla förnedrade, kränkta och vanärade människor som definitivt inte kommer att glömma. Tror man, inbillar man sig, räknar man med någon form av "bättre" tillvaro eller tillstånd? 

Eftermälet kommer bli oerhört hårt - eftervärldens dom och konsekvenser kommer inte att bli nådiga!

Dagens två-och-en-halv-mila-tur-på-cykeln kändes extra skön i härligt solsken och några plusgrader. Det som kan tyckas vara något man tar för givet, en självklarhet kan snabbt förändras. 

Precis för en vecka sedan inledde Putin sitt krig i Ukraina. Hur många var det där och då som hade planerat en två-och-en-halv-mila-tur-på-cykeln?

Sympatierna, medkänslan och solidariteten med Ukraina blir bara större och starkare - måtte det omedelbums bli vapenvila och fred!

Allvarstyngd …

Under tisdagsförmiddagen blev det ytterligare några timmar i skogen. Målet var att plocka in kontrollenheter som användes förra veckan. Det är blött just nu efter all blandad nederbörd. Men framkomligheten och sikten är god den här tiden på året så orienteringsförutsättningarna är minst sagt bra. 

Väl tillbaka i klubbstugan iordningställdes allt, det är mycket prylar som används för ett arrangemang!

När klockan slog 20 höll statsministern ett tal till nationen. Det är ovanligt och understryker allvaret utifrån krigssituationen i Ukraina. Hennes anslag och påbud var tydligt; den säkerhetspolitiska situationen är kritisk. Kan inte tänka mig annat än att budskapet gick hem. 

Hon var bland annat tydlig med att vi alla ska vara extra källkritiska när det gäller mängden information som cirkulerar omkring. Dessutom kom uppmaningen att vi ska vara försiktiga och återhållsamma med att öppet prata om försvarsangelägenheter, det är tiga som gäller.

Äldre generationer drar sig till minnes bilden av en tiger med texten "En svensk tiger". Den lanserades under andra världskriget och hade ett dubbelt budskap:

- att uppmana befolkningen att hålla tyst; att tiga om svenska angelägenheter.

- att svensken i allmänhet skulle uppfattas som stark och smidig, som kattdjuret tigern samt att vara stark i den rådande situationen.

Mellan raderna i statsministerns tal kan man utläsa; frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är inte något som bara finns det måste levandehållas och försvaras!

Starkt agerat …

Äntligen blev det en skogstur på måndagsförmiddagen. Det var nästan en vecka sedan covidsmittan slog till och vi tvingades till inomhusvistelse och isolering. Det blev en tur med inplockning av kontrollenheter som använts i olika sammanhang under sportlovsveckan. Fortfarande känns dock huvudet lite tungt och förkylningsrester finns kvar.

Ett ofrånkomligt samtalsämne varje dag är naturligtvis Rysslands osannolika övergrepp på Ukraina. Gunilla och jag är rörande eniga om att vi aldrig i vår vildaste fantasi trodde att vi skulle få vara med om det som nu sker. Detta trots att vi växte upp under "kalla kriget", Vietnamkriget och i närtid Syrienkriget. 

"Tröst" i bedrövelsen är naturligtvis den enorma solidaritet som omvärlden visar med den ukrainska nationen och naturligtvis den totala avskyn och aversionen mot Ryssland. Eftervärldens dom kommer att så småningom bli synnerligen hård!

Som idrottsälskare följer man naturligtvis med extra stort intresse hur idrottsvärlden agerar. Internationella Fotbollsförbundet, FIFA:s, beteende är anmärkningsvärt. Initialt fick presidenten Infantinos privata relationer styra och påverka beslut om hur Ryssland som fotbollsnationen ska hanteras. Beslutet hur man lät nationen, om än med några begränsningar, ändå delta i kommande VM var häpnadsväckande. Det råder inte någon som helst tvekan om att Putin och Infantino är som ler och långhalm. Otaliga är alla foton när de två leende herrarna gosar med varandra. Naturligtvis accepterade inte fotbollsvärlden detta och har satt stopp för Ryssland i VM.

Men så härligt det känns som orienterare när ett av de första internationella idrottsförbunden som inte bara portar Ryssland från mästerskapstävlingar utan också kastar ut  landet som medlemmar är IOF.