Flygbussen från Kirunas flygplats släppte av oss i en spökstad. Det var den gamla delen av staden som nu håller på att utrymmas och snart ska rivas. Allt detta för att malmindustrin ska kunna expandera.
Det är ganska så fascinerande att se hur en ny stadskärna växer fram. Inflyttning sker dagligen trots att gator och torg fortfarande består av grus.
Jag var här för ett antal decennier sedan då det som nu kallas den gamla staden var centrumdelen.
Kiruna är unikt. Följer man breddgrad 67° nord runt jorden kommer man upptäcka att den rör sig genom obebodd vildmark på stora delar av klotet. Kiruna ligger alltså rätt extraordinärt till geografiskt sett.
Vistelsen i LKAB-orten blev inte så långvarig. Bussfärden till Abisko påbörjades under sen eftermiddag. Väl där hann vi med en kortare kvällspromenad … inga mygg tack vare lite blåst. Imorgon väntar den första tävlingen i grön fjällsluttning.