Igår stod ett besök till Nunnornas dal på programmet. Vi åkte inte med någon organiserad tur dit utan valde att åka "kommunalt". Det är skönt att själv kunna styra över tiden och slippa lotsas runt i en större grupp.
Vi lämnade Funchal där solen strålade men ju längre upp i bergen vi kom desto mer dimma blev det och så småningom också regn.
Nunnornas dal har fått sitt namn från klostret Santa Clara vars nunnor fick ta över marken på 1500-talet. Nunnorna flydde till dalen när franska pirater invaderade Funchal.
Vi hoppade av bussen vid Eira do Serrado, dryga 1000 meter över havet. Sedan började en slingrande vandringstur längs en smal stig. Det var häftigt! Halvannan timma senare nådde vi byn och då hade vi tappat närmare 400 höjdmeter.
Vi kollade in den lilla kyrkan och den märkliga kyrkogården innan lunchen intogs. Det blev en mycket lokal specialitet: kastanjesoppa ... helt OK!
Vi väntade in lokalbussen och så bar det nedåt till Funchal längs smala serpentinvägar vars sluttningar ger dem med höjdskräck svindel. Det är inte heller något för personer med anlag för åksjuka.
Det var någon gång vi höll andan en stund när vi mötte en stor turistbuss. Vår bedömning var att det möjligen fanns plats för ett möte med en mindre bil men knappast en buss. Men det funkade även om det kändes som att halva fordonet hängde över klippkanten.
Gött och varmt var det vid återkomsten till huvudstaden och det var skönt att packa ner överdragskläder i ryggan.
