Igår var det nattorientering i snöfri terräng. Dock var det inte älgfria marker. För ett drygt halvår sedan hade jag och Gunilla otrevlig närkontakt med en älg i samma område. Den gjorde många utfall och var klart aggressiv. Upplevelsen var riktigt obehaglig. Har genom åren mött flertalet älgfamiljer och ensamma kalvar men just denna var speciellt närgången.
Hade nästan glömt bort mötet i somras men blev plötsligt påmind om händelsen när jag i nattmörkret plötsligt stod öga mot öga med fyra älgar. Hjälp ... vad göra? De rörde sig inte ur fläcken och var förmodligen bländade av pannlampans sken. Hojtade och stojade utan resultat och efter en stund var det en som vände om och strosade bort ... de andra följde efter. Pust var känslan och då var det bara att fortsätta mot första kontrollen. Men, men efter en stund noterade jag lysande ögonpar igen. Hjälp ... igen! Bestämde mig för att göra en rejäl kringgående rörelse. Det gillade uppenbarligen djuren som nyfiket tycktes följa efter. Ett rejält fullvuxet träd blev räddningen. Släckte pannlampan och avvaktade. Såg naturligtvis inget och lampan slogs på igen. Spanade runt i terrängen men inga reflekterande ögon syntes ... då var det bara att ta itu med loppet igen. Men var "lost", hade dålig koll på var jag var och det tog en stund innan jag redde ut det hela ... något skärrad var jag. Men väl "på banan" igen gick det bra ... ingen ytterligare älgkontakt denna afton.
Vid eftersnacket berättade andra att de också sett älgar men uppenbarligen utan närkontakt. Vittnade inte om min upplevelse ... onödigt att skrämma upp yngre generationer (förhoppningsvis är de inte följare av bloggen). Dock har jag nu extra respekt för älgbeståndet i skogsområdet nordost om Restad Gård i Vänersborg.
