Mörkt på heden ...

Axevalla hed är ett öppet hedlandskap mellan Husgärdessjön och samhället Axvall i Skärvs socken i Skara kommun, Västergötland. Igår sprang vi nattorientering i detta säregna landskap och i ett närliggande skogsområde. Fint löpväder med grader omkring +5 och så gott som klar himmel.

Ute på heden var den stora utmaningen att slaviskt följa kompassriktningen   i mörkret medan man i skogspartiet fick krångla sig fram i bushiga partier.

Vi övernattade på Konsthotellet i Skara och senare idag drar vi vidare till Karlsborg. Där väntar två tävlingar, medeldistans idag och lång variant imorgon.

Tjejer kan …

Varför är det så få kvinnor/tjejer som är banläggare och kartritare i orienteringsvärlden? Det är märkligt eftersom det inom andra funktioner/poster/uppdrag inte alls förhåller sig så. 

Beror det på "gubbsen" inte släpper in eller släpper fram tjejer ... vill man hålla kvar och levandehålla en gammal kultur eller sedvänja att det bara är män som grejar detta. 

Finns det fördomar om att vissa uppgifter är "manliga" och avskräcker tjejer. Underskattas de egna förmågorna och/eller finns det en känsla av att inte vara tillräckligt kvalificerad?

Är det så att tjejer upplever banläggarjobbet eller kartritandet som trist och tråkigt?  Är det möjligen så att banläggning och kartritning uppfattas som mindre sociala eller mindre "kreativa" uppgifter och detta avskräcker?

Genom åren har det inte saknats projekt/satsningar/åtgärder för att rekrytera tjejer typ utbildningar, mentorprogram, nätverk etc men effekten och utfallet har varit liten.

Trots utbildning och stöd kanske det ändå finns strukturella och osynliga hinder vad det nu kan vara ... jag får bara inte ihop det!

Är dock just nu inne i ett banläggaruppdrag inför ett av påskens stora arrangemang i väst. Detta tillsammans med en H20-yngling och en D55-tjej. Ett kul jobb där olika synsätt lyfts fram, kompromisser görs och nu är slutprodukten klar. Konstaterar att visst kan yngre och visst kan äldre och ingen som helst tvekan om att tjejer kan!

Hur ska det bli …

Igår var det årspremiär för Trestadsveteranernas onsdagsorientering. Aktiviteten har nu 25 år på nacken. Det var Karl-Erik Fransson från Trollhättan som tog initiativet och sedan har det rullat på ... ett 20-tal arrangemang årligen fördelat på en vår- och en höstomgång.

Igår stod Trollhättans SK som arrangör och man valde samma terrängområde som vid starten för ett kvartssekel sedan; det stigrika friluftsområdet Slätthultsgården. Ett 100-tal veteraner mötte upp och bland dessa Sten Emanuelsson från Vänersborg som även deltog för 25 år sedan. Vädret var underbart härligt med 15-16 plusgrader, blå himmel och solsken. I den närliggande dammen hade även grodorna vaknat till liv.

Efter loppet bar det för en del av till en lunchrestaurang där vi sedvanligt eftersnackade och gick igenom världshändelserna. Naturligtvis fick Trump och hans nya rike mycket uppmärksamhet, inte minst de utlovade tullarna mot allt och alla. Många var funderingarna, rynkorna i pannorna och frågetecknen.

Det blåser ofta till i politikens värld och just nu är det synnerligen turbulent. Kanske är det dax att damma av nedanstående uppmaning som har en intressant och sedelärande koppling till orientering.

Go dag …

Igår kändes det verkligen som Vårens första dag. Många grader över tio ... blå himmel ... sol! Dagen inbjöd till cykeltur för att kolla in sedvanliga vårtecken. Långt stopp vid Skäktefallet där det knappt rann något vatten alls, det märks att det inte varit särskilt mycket nederbörd de senaste veckorna. 

Nu har också blåsipporna vaknat upp och visade stolt upp sig vid foten av Hallebergs branter. Även vitsipporna gjorde entré så nu är det vår! 

Vänerhavet var kav lugnt denna första aprildag och det blev en längre fikastund precis vid strandkanten. 

Fake News …

Vintersporterna avklarade …

Söndagsförmiddagen bestod av några grader plus och regn = ingen lust till utomhusvistelse då det dessutom inte var någon OL-tävling denna dag. Istället blev det en dag med sportkoll på TV ...avslutningen av Ski Classics samt VM-finalerna i bandy. Hann dock med  lite utevistelse i form av halvannan timmas komplettering/revidering av sprintkartan som ska användas på långfredagens arrangemang.

Ski Classics var en tuff uppgörelse med branta stigningar och hisnande utförsåkning. Är så imponerad av dessa skidåkare som grejar detta dels fysiskt men också mentalt ... att staka på timme efter timme kräver tålamod och pannben ... egenskaper som inte är så utvecklade hos mig.

Bandy-VM och två finaler avgjordes i grannstaden Lidköping. Jag brukar inte slita ner åskådarläktarna då det bjuds på denna sport. Har aldrig fascinerats av detta lagspel men igår gav jag den chansen ... från TV-soffan. Kul att Sverige vann både dam- som herrfinalen men det var segt ... jag och bandy "klickade" inte heller denna dag.

Kyliga vindar …

SMHI utlovade sol och över tio plusgrader men så blev det inte. Kalla vindar blåste in från Västerhavet. Stenungsunds OK arrangerade en medeldistans på Stenungsön och detta vid en av kommunens större havsbadplatser med namnet Hawaii. Här finns en fin mix av sandstränder, klippor samt brygga med hopptorn. Stor gräsyta för solbad och picknick, grillplatser och lekplats ... samt riktigt branta och detaljrika bergspartier.

Över 500 startande mötte upp denna lördag och det blev en rejäl utmaning på banor som krävde mycket fokus och skärpa. Alla var säkert tacksamma för att det inte var en tidig hösttävling. Då brukar terrängen vara rejält bevuxen och synnerligen bushig och svårframkomlig.

Det blev inte en långt utdragen fika med eftersnack då vädergudarnas temperament inte hade förändrats under förmiddagen, den kyliga blåsten höll i sig.

Introduktion …

Igår kväll var det kick-off för olika nybörjarkurser i orientering vid Skidstugan i Vänersborg. Målgrupperna varierade i åldrar. Själv fick jag tilldelat mig en kvartett vuxna som ville ha en introduktion till skogssporten. Är egentligen tveksam till att åta mig den här typen av uppdrag ... tycker inte att "gamlingar" ska fungera som instruktörer/tränare speciellt när det handlar om ungdomar... det finns istället många andra uppgifter där man kan bidra och stötta på olika sätt. 

Men igår stod jag ändå där framför ett gäng och mässade om kartan, dess färger och symboler. Vi praktiserade också i form av en kartpromenad och nötte in momenten "passa kartan" och "tumgrepp". Fortsättning följer vid ytterligare två tillfällen och inriktningen är att de ska kunna delta på tävlingen "Kortfredan" under påsken. Ska bli intressant och se om det blir en realitet.

Riktigt bra …

Idag fanns möjligheten att springa en veteranorientering i ett inte tidigare karterat område söder om Mariestad och då i den lilla orten Tidavad. Den är känd som cyklisten Bernt Johanssons hemvist. Han vann OS-guld 1976 och minnesbilden när han solo närmade sig målet finns bevarat i starkt minne.

Naturligtvis dök den vanliga diskussionen upp vid morgongrötens intagande: är det inte väl långt att åka så långt för en veteranorientering? När det gäller den typen av överväganden brukar jag själv inte ha några större eller djupare tvivelsmål; det är aldrig för långt till en skärmjakt!

Resan dit tog 92 minuter och naturligtvis var det lika långt hem igen efter löpet i det småkyliga och gråa vårvädret. 

Rådfrågade en annan långväga bekant vad han tyckte. Han konstaterade krasst att avståndet både för honom och för oss ligger inom ramen för det som kan betraktas som helt OK.

Arrangörerna hade hittat ett läckert småkuperat område med fin och lättframkomlig terräng och vid målet konstaterade det absoluta flertalet bland de 152 deltagarna att det var riktigt bra!

Anonymt …

Av en ren tillfällighet fick jag höra att en VM-tävling pågår i Lidköping. Jag brukar ha koll på vilka värdetävlingar som är på gång i närområdet men bandy-VM hade jag helt missat. Nu var jag inte ensam om detta. I gymmets omklädningsrum hördes liknande tongångar. Vänersborg är ju känt som ett bandycentra men inte ens de lokala entusiasterna hade koll eller kanske var det så att de inte brydde sig.

En initierad uttryckte dock sina tankar om detta arrangemang. Han såg bekymrad ut ... det kostar både tid och kraft för Bandyförbundet att rodda detta VM ... inget större intresse från tänkbara sponsorer ... ingen publikrusning ... inget drag som det exempelvis är när Villa spelar sina seriematcher. Frågan är, om jag uppfattade situationen rätt, om man överhuvudtaget ska levandehålla detta mästerskap speciellt som Ryssland är portade på grund av anfallskriget mot Ukraina.

Letade mig fram till Bandyförbundets hemsida och lärde mig då att VM denna vecka är aktuellt för både herrar som damer. Igår spelade de blågula herrarna sin andra match och vann över Ungern med 31–0 (17-0) under bandy-VM:s andra speldag. Målkalas visserligen men det kan inte ha varit några höjdare att sitta på läktaren under 2x45 minuter.

Digitalt möte …

Det är förknippat med ett och annat möte inför påskens arrangemang under den gemensamma portalen "Five-O". Möten som huvudsakligen hålls digitalt. Igår kväll var det åter dags för avstämning och samtal om för arrangemangen gemensamma frågeställningar. Det framkom inget ögönbrynshöjande utan alla förberedelser tickar på enligt plan. Nu återstår att se hur många tävlande som lockas till de fem tävlingarna. En och annan sväljer nog hela paketet.

Förberedelser …

Idag fanns det ingen orienteringstävling i närheten. Istället blev det några timmar som avsattes för VSK:s arrangemang på långfredagen. Det handlar om en sprinttävling i bostadsområden och mindre skogsområden.

Mycket tid åtgår för att prata med och informera bostadsrättsföreningar, husägare och andra aktörer i området. Vissa områden får inte beträdas, blomrabatter måste skyddas och några passager måste stängas av. Kompromisser görs och därför blir det inte möjligt att alltid lägga de optimalt bästa banorna. 

Dock möter vi många boenden som tycker att det ska bli kul med arrangemanget och har inga invändningar.

Banläggarjobbet går nu in i sitt slutskede. Bankontrollanten ska tycka till och det blir förmodligen ytterligare några justeringar och kompletteringar innan kartorna trycks. Just nu känns det som om att vi är bra med men en beredskap måste alltid finnas för att justera, anpassa och förändra.

Hipp, hipp hurra …

Idag är det 45 år sedan yngste sonen Martin föddes på Vänersborgs BB. Det var beläget bara ett hundratal meter från vårt nuvarande boende. Dock föds inte längre några barn där utan det är högskolan som utnyttjar lokalerna.

När han såg dagens ljus för första gången var Thorbjörn Fälldin Sveriges statsminister och Carl XVI Gustaf kung. Han är alltså 80-talist och ligger i gränslandet mellan Generation X eller Y, även kallade MTV-generationen. Detta eftersom MTV var den överlägset mest populära TV-kanalen när han växte upp.

Det var på den tiden en piggelinglass kostade 1.30 Kr. och för en liter bensin betalade man 2.88. Någon månad innan han föddes tog Sverige fyra OS-medaljer i Lake Placid, USA och senare under året tolv medaljer i Sommar-OS som genomfördes i Moskva. På Svensktoppen samma vecka han föddes kunde man bland annat höra Kikki Danielsson med "Sången skall klinga" och Liza Öhman som sjöng "Hit men inte längre".

Han präglades naturligtvis redan från begynnelsen av orientering och har hunnit avverka ett antal klubbar: OK Gipen, Tibro AIK, IF Hagen, OK Orion, Vänersborgs SK och nu OK Alehof.

Bara för två dagar sedan firade han och Anni kristallbröllopsdag och de har hunnit med att fixa till de två härliga barnbarnen Alvin och Lova.

I år byter han tävlingsklass och har redan noterat tre vinster i den nya klassen H45. Detta senast under gårdagens mörka kvällstimmar då han vann Hjortnatta.

Fågelskådning …

Det blev en härlig förmiddagsvandring i bergen öster om Nödinge när barnbarnen dragit till skolan. Så hördes den plötsligt, högt och intensivt ... en rödhake. Dess sång beskrivs ibland som en porlande bäck. Den har många klara toner med många tempoväxlingar. Ofta inleds sången med en hög ihållande ton.

Den stannade kvar länge i trädtoppen och poserade villigt när det blev läge för fotografering.

En googling gav följande besked: på grund av sin orädda närhet till människan och sitt väna utseende har den fått många positiva omskrivningar i folktro, sagor och legender. Ofta beskrivs den som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande.

Hoppas att detta stämmer inför aftonens orientering i mörker. "Hjortnatta" avgörs strax söder om Alingsås och nu under eftermiddagen verkar det bli en härlig kväll typ 8-10 grader, vindstilla och klar himmel.

Vår- och lyckodag …

Idag är det förutom vårdagjämning också den Internationella lyckodagen.  Den har sitt ursprung i FN:s beslut att denna dag göra en global påminnelse om vikten av lycka och välbefinnande. Syftet med dagen är att främja en positiv livssyn och att uppmärksamma att lycka är en grundläggande mänsklig rättighet. 

Dagen sammanfaller ju med vårdagjämningen som symboliserar en tid av förnyelse och hopp.

För att nu säkerställa att denna dag blir en lyckodag fattades beslutet att åka till Skaraborgarnas veteranorientering. Ryda SK arrangerade och omkring 130 åldringar fördelade sig på de fem banorna av olika längd och svårighetsgrad. 

En och annan mindre snödriva hade dröjt sig kvar i den huvudsakligen flacka terrängen. Det bjöds på vårväder med blå himmel, sol och 7-8 plusgrader ... alltså fina förutsättningar för lyckokänslor!

Det kändes också gött att under sen eftermiddag åka söderut och ett dygn som ”barnvakter” för de två yngsta barnbarnen - kul!

Barnbarn #3 har fyllt moppe och är numera lycklig ägare till en tvåhjuling.

Kvällslöp …

Gårdagskvällen bjöd på härligt snart-är-det-vår-väder ... 7-8 grader, blå himmel och vindstilla. Grannklubben Trollhättans SOK bjöd in till kvällsorientering och ett 25-tal löpare mötte upp på kul banor i terrängen norr om Skidstugan. Mellan fjärde och femte kontrollen var det rejält brant vilket framgår nedan.

Arrangörerna passade också på att testa onlinekontroller och liveresultat inför sin tävling Vikingaträffen under påsken ... det var en riktigt "lyxig" tillställning!

Idrott eller inte …

Riksidrottsförbundet (RF) har i slutet på maj stämma. Det brukar avhållas vartannat år och är lite grann som idrottsrörelsens "riksdag". Under mina yrkesaktiva år ägnades mycket tid åt detta evenemang.

Inför varje stämma brukar det vara en handfull organisationer som vill bli medlemmar i RF. Flertalet brukar ha någon form av koppling till idrottsbegreppet. Men det finns också förbund som inte har någon koppling/likhet/anknytning till det som av hävd förknippas med idrottsrörelsen.

Bridgeförbundet sucktar efter medlemsskap men har vid tidigare stämmor fått avslag. Inför årets stämma gör man ett nytt försök ... man vill så gärna bli medlem! Vet inte riktigt varför man är så enträgen men jag kan ana att det handlar om pengar ... man vill vara med om att dela på bidragsslantarna som staten årligen tilldelar RF. Det kan också handla om "status", man vill vara förknippad med en positiv samhällskraft.

Avslagen brukar främst motiveras av bridgespelets brist på fysisk aktivitet/rörelse vilket är en av grundbultarna i definitionen av idrott. Kan ana att det även vid majstämman blir avslag utifrån samma bevekelsegrund som tidigare.

Bridgespelets karaktär beskrivs på följande sätt av förbundet själv:

Tävlingsbridge är ett fint komplement till övriga idrotter, den ger inte minst god träning

av ett av våra viktigaste organ: hjärnan, vilket givetvis gynnar övriga delar av kroppen.

I tävlingsbridge skapas också sociala kontaktytor vilket är positivt vare sig man är ung och

får träning såväl i logik som lagtänk, eller äldre och knyter nya bekantskaper och undviker

ensamhet.

Med all respekt för bridgespelets kvalitéer är jag själv dock mycket tveksam om detta kortspel kan förknippas med "idrott". Säger RF-stämman "ja" öppnar man upp för en mängd andra sällskapsspel och aktiviteter där den "fysiska" komponenten är helt underordnad om inte obefintlig. 

Ju fler förbund som blir RF-anslutna desto fler blir också de som ska dela på bidragskakan ... alltså hellre pengar till ungdomsidrotten än till kortspel!

Rengöring …

Ett tema för dagen har varit sanering. En nödvändighet efter helgens två orienteringar i skogarna söder om Göteborg. Nåväl det var inte så lerigt i skogen men på gärderna där tävlingscentrat fanns var det minst sagt geggigt. 

Oj så mycket kletigt det fastnade på kläder och skor ... lager på lager. Idag tog det tid att avlägsna sörjan som efter något dygn hade stelnat. 

Men, även om det ojas bland alla oss deltagare dagen efter så hade sannolikt arrangörerna det etter värre. På tält, bord, stolar och all annan utrustning fanns lera ... i mängder! Gissar att det åtgått massor av energi och högtrycksvatten för att rengöra prylarna.

Måste uttrycka min beundran för funktionärerna som ändå fick till ett bra arrangemang och trotsade svårigheterna med allt gegg. 

Måste också säga att det var väl vågat att mitt i mars månad förlägga ett tävlingscentrum på en lerbädd ... hur gick egentligen tankarna när man en gång planerade det hela.  Det var tur att vädergudarna inte släppte loss någon nederbörd över Västsverige den gångna helgen.

Lerigt var det …

Göteborgspremiären på medeldistans blev en lerig tillställning förutom långt-till-allt-prägel. Det var långt och kuperat från parkering till arenan och det var långt till startområdet. När väl detta var avklarat väntade backig och detaljrik terräng som var orienteringstekniskt utmanande ... kul!

Närmare 1500 deltagare kom till start i det småkyliga vädret men efterhand lättade det gråa och en och annan solstråle visade sig.

Imorgon väntar långdistans med samma arena och samma tuffa terräng.

Nystart eller …

Noterade på en nyhetssajt att polisen någonstans i vårt avlånga land inlett ett samarbete med orienterare på orten för hjälp typ skallgång när någon försvunnit eller gått vilse.

Detta är i för sig inget nytt, drar mig till minnes att under exempelvis 70-talet var det mycket samverkan. I min moderklubb OK Gipen fanns telefonkedjor som regelbundet uppdaterades. 

Efterhand försvann/avvecklades verksamheten kanske beroende på att det var mycket sällan som  det blev aktuellt med eftersök. 

Då såg man fördelarna med skogsvana människor som dessutom hade tillgång till kartor, pannlampor och hade lokalkännedom. Dessutom kunde de med kort varsel komma igång.

Gissar att det är samma bevekelsegrunder och tankar som nu har slagit rot. Kanske är det läge att återigen upprätta  "telefonkedjor" bland landets orienteringsklubbar.

Det här med satir …

Hur står det egentligen till med denna ärevördiga konstform som går ut på att kasta pajer på makthavare med ord, gester och bilder. Tänk dig en komiker som står på scenen och imiterar en politiker, men med så överdrivna gester och så löjliga påståenden att publiken vrider sig av skratt. Det är satir i sitt esse!

Men ... i en tid som denna när verkligheten överträffar den vildaste fantasi, kan man undra om satiren inte har blivit arbetslös. 

Hur ska man kunna parodiera makthavare som redan beter sig som karikatyrer? Hur ska man kunna överdriva lögner när de redan är så absurda att man tror att man har hamnat i en Monty Python-sketch? Det är nästan som att försöka sälja sand i Sahara eller is till en eskimå. 

Makthavare runt om i världen levererar dagligen materialet och det är direkt redo att användas. Så ... har satiren spelat ut sin roll? Kanske inte helt, men den har definitivt fått en tuff konkurrent i form av den verklighet vi dagligen får ta del av. 

Kanske måste satiren utvecklas, bli ännu mer absurd och galnare för att kunna konkurrera med det spektakel som pågår runt omkring oss ... eller så lutar man sig tillbaka och njuter av det komiska skådespelet.

72 solvarv avverkade …

Redan tidigt på morgonen kom gratulationer via sociala medier. Det plingar till i form av mailsignaler, sms, whatsapp och allt vad det heter. Idag är det precis 72 år sedan Gunilla såg dagens ljus. De senaste åren som pensionär har inte minskat mängden åtagande och uppdrag. Agendan är välfylld. Enda skillnaden är att nu handlar det bara om ideella engagemang.

Jag imponeras så av hennes energi, engagemang och uthållighet oavsett vad det handlar om. Förutom orientering är det just nu mycket fokus på bridgespel. Det handlar då inte bara om spel med kort utan också om att vara klubbordförande med allt vad det innebär.

Sedan en månad tillbaka sitter hon också på ordförandestolen i Vänersborgs SK.

Hennes födelsedagar har oftast sammanfallit med någon orienteringstävling men idag finns inte en endaste liten träningsorientering tillgänglig. Återstår inget annat än att hon firar dagen på en sida av det filtbeklädda kortspelarbordet. 

Konstgjord sjö …

Vardag igen ... gårdagens sol och 15 grader har blivit 4 och grå himmel och VM på skidor är överstökat. 

Orienteringspremiären i Halland var en höjdare tack vare det härliga vädret och de mycket fina arrangemangen. Långdistansen var av det kortare slaget med härlig terräng men med en lurig och klurig avslutning på banorna. 

En och annan passade på att ta årets första bad eller snarare dopp i Hjörneredssjön, en konstgjord sjö som skapades 1922 då vattenkraftverket i Skogaby togs i bruk. En damm anlades som kom att höja vattennivån i Lagan med elva meter och ”översvämmade" ett stort område. 

Nästa helg väntar Göteborgspremiären - orienteringssäsongen är igång!

Suck …

Två tävlingar avverkade i tävlingspremiären, ett nattlöp och en medeldistans. Både under mörkertimmarna och förmiddagstimmarna var vädret till sin fördel; grader runt 10, vindstilla, klar himmel. Så skönt att slippa ha flera tröjlager och handskar. 

Nattorienteringen avgjordes i flack men detaljrik terräng nära Hallandskusten ... det gällde att ha superkoll på riktningen och vara noggrann vid ingången till kontrollerna ... reflex och ställning skyltade inte med sin närvaro!

Under lördagsförmiddagen drog vi åt sydost mot Laholm. Terrängen var "snäll" och banorna ganska så lätta men med många kontroller i olika riktningar gällde det att hela tiden vara på sin vakt. Omkring 1500 deltagare njöt av det sanslöst härliga vädret och den härliga arenan belägen mellan några sjöar. Det var inte bara orienterare på plats utan även några ivriga fiskare.

Fikat och eftersnacket avnjöts parallellt med att lyssna på uppgörelsen i skid-VM ... så spännande och dramatiskt även denna dag ... så nära, nära att det blev guld till William P. Det var svettigt värre!

Under kvällen väntade buffémiddag på hotellet tillsammans med många andra skogsluffare ... och med traditionellt quiz. Vi bildade lag med barnbarn #2 och hans mor med namnet GABBEZ. Placeringen blev femma bland 17 lag ... kul var det!

Det blev också mellokoll och kommentaren blir en långt utdragen sssuuuuccckkkk ..... 

Viktig dag ...

Kvinnodagen idag ... den får levandehållas med den italienska traditionen att uppvakta med en mimosakvist. Det blir inga äkta blomster utan en digital variant till Gunilla, svärmor, svärdöttrar, svägerskor, barnbarnet Lova, kusiner och naturligtvis till alla andra tjejer/kvinnor.

Sanslös prestation …

Imorse vaknade vi, fortfarande mätta, efter en sanslöst god middag på Jazys Hotel i Göteborg. Det bjöds på läckerheter från Ostasien ... influenser från det japanska och sydkoreanska köket. Menyn avnjöts på den 26:e våningen med härligt utsikt över staden.

Under förmiddagen bar det av söderut och vädergudarna var på mycket gott humör ... blå himmel, solsken och 14-15 grader. Det blev en lång fika utomhus innan resan fortsatte mot Halmstad. På samma sätt som igår gled vi in på en parkeringsficka, lutade oss tillbaka och lyssnade på damernas VM-stafett på skidor. Det kändes förtvivlat efter första sträckan, inte mycket bättre efter andra och lika trist efter tredje. Norge ledde med betryggande marginal och sannolikt gällde "bara" silverplats för de blågula. Men så satte hon fart Jonna Sundling och knaprade in meter för meter och sekund för sekund på den norska tjejen ... kom ikapp ... avvaktade och spurtade så småningom hem VM-guldet. Vilken sanslös dramatik ... så spännande ... och vilken prestation ... makalöst.

Med denna upplevelse inväntar vi nu kvällsmörkret och nattorienteringen i Tylösand. Förutsättningarna är kanon denna kväll med vårkänsla ... det ska bli kul!

OL-premiär ...

Dagen idag inleddes med veteranorientering öster om Nödinge vid Dammekärr. En riktigt kul bana med omväxlande lättlöpta stråk och kartläsningskrävande sträckor. De varma graderna steg upp mot tio och visst var det några solstrålar som trängde sig igenom det gråa. 

Efter sedvanligt fika och eftersnack inväntade vi herrarnas stafett på skid-VM. Det blev senarelagt och när det väl var dags ställde vi oss på en rastplats för att följa tävlingen ... spännande var det och blågul medalj blev det.

En halvtimme efter målgången på VM checkade vi in på Jacys Hotel och Resort mitt i Göteborg. Under ett dygn ska vi nu njuta av en julklapp; spavistelse och höjdarmiddag. Det blir förhoppningsvis fin uppladdning inför helgens orienteringspremiär ... imorgon kväll nattorientering i Tylösand och på lördag-söndag medel- respektive långdistans i Laholm. 

Mötesdag …

Igår var det flera planeringsmöten i Skidstugan. Hittaut-gruppen med representanter från Vänersborgs SK och OK Skogsvargarna håller på att ställa samman denna nya satsning. Första maj hoppas man att allt är klart. 

Ungdomskommittén planerade vårens kurser och hur vi ska få med fler ungdomar på tävlingar. 

Den nya kartgruppen där jag själv ingår hade sin första träff. Ett system skapades för hur digitala kartor förvaras och görs lättillgängliga för bland annat banläggare. En översyn gjordes av vilka revideringar som behöver göras. Dessutom en genomgång av de större tävlingsarrangemang klubben har i närtid ... vilka kartor är aktuella?

Guld igen …

Härligt spännande och nagelbitande timmar blev det även idag framför TV:n kollandes på VM-skidor. Dramatiskt och ovisst var känslan när snön vräkte ner över Trondheim denna tisdag. Dock trist att det inte blev någon herrmedalj, det var ju så nära. Men guld och brons till Ebba A. och Frida K. satt ju bara så bra. Heja Sverige!

Imorgon väntar sprintstafetter och känslan är att det blir en kamp mellan Norge och Sverige, nationerna som är så överlägsna. Dock lite trist att andra nationer inte är konkurrenskraftiga förutom några enstaka åkare.

Med jämna mellanrum plingar iPhonen och paddan till ... olika sociala medier flaggar om nya inspel och inlägg. Dessa dagar handlar huvudddelen om det pågående världskrisen regisserad av USA:s president. Man drar på munnen, skrattar till då och då men det hela är djupt tragiskt. Tänka sig att den respekt och den aktning som tidigare fanns för landet i väster så totalt har förändrats ... men, men när kommer rekylen och motreaktionen?!?