Har man orienterat ett antal decennier så får man allt oftare möta samma terrängområde. Inte bara vid tävlingar men framförallt vid träningsorienteringar och andra former av närtävlingar typ veteranorientering.
Nu gör det inte så mycket för banorna varierar och så gör också banlängderna. Utvecklingen på kartsidan med fler och fler detaljer skapar också nya utmaningar.
Men det är alltid extra roligt att möta nya områden och terrängkaraktärer man inte tävlat i tidigare.
Dock finns det områden som blir rejält utsprungna, oftast i anslutning till klubbstugor och anläggningar. Då känns det inte så frestande och lockande. Det blir ingen riktig utmaning.
Tävlingsutbudet är rikt och man kan till viss del välja och vraka utan allt för långa resvägar. Den gångna helgen var ett exempel med två nattävlingar, två medeldistans, en stafett och en långdistans i närområdet.
Det enda som fortfarande stör är det så kallade datumstoppet som innebär att inga skogstävlingar får arrangeras efter någon vecka in i maj och en bit in i sommaren. Märkligt att denna förordning fortfarande lever kvar speciellt som det inte finns några som helst belägg för eller forskning som pekar på att flora och fauna påverkas negativt.