Det var flera år sedan jag senast höll ett föredrag eller föreläsning. Detta inte beroende på tunghäfta eller olust att tala inför folk. Nej, tvärtom ... när jag passerade 70-årsgränsen bestämde jag mig för att det fick vara nog. Det var dags för yngre generationer att ta över. Min utgångspunkt var att "gamlingar" ska/borde lägga av i tid och undvika att hamna i "gaggandets träsk". Och så har det varit men i går kväll bröt jag min egen regel.
En orienteringsklubb i närområdet hade bjudit in sina medlemmar till en kvällsträff med temat "Orienteringsteknik". Under årens lopp har jag tyckt till, reflekterat och samlat på mig en stor bank av erfarenheter kring kartläsning och kompassteknik. Det finns mycket att dela med sig av som sannolikt kan vara värdefullt för andra. Trots detta har jag hittills varit restriktiv, snarare avvisande, till att föreläsa. Jag har svarat: tack för erbjudandet men nej tack!
För några veckor sedan veknade mitt motstånd efter övertalning och jag lät mig undslippa ett "OK".
Så, i går kväll stod jag där i den brunmålade klubbstugan framför ett 20-tal åhörare i olika åldrar och pratade på. Jag hade laddat upp med PowerPoint-bilder för att levandegöra och exemplifiera mina påståenden och teser. Jag höll på i halvannan timme och det kändes faktiskt inte alls ovant. Det var riktigt kul, men... för stunden räcker det.
