"Så väntade ett besök i Kirunas kyrka. En mycket vacker och ovanlig byggnad. Vi fick en beskrivning om tillkomsten och inte minst planerna om att 2025 flytta kyrkan till en annan plats två, tre kilometer från det nuvarande stället. Detta på grund av de sättningar i marken som gruvdriften orsakat. En stor del av den gamla staden håller nu på att utrymmas och ödehusen blir fler och fler".
Ovanstående text skrev jag i bloggen för drygt två år sedan. Det är därför med en speciell känsla jag följer SVT:s sändningar om kyrkflytten i Kiruna. För mig är det mer än bara en nyhet; det är en påminnelse om ett unik yrke. Min svärfar var husflyttare, en syssla som sedan gick i arv till min svåger, som fortfarande är aktiv trots att han nått pensionsålder.
Genom åren har jag haft förmånen att följa några av deras projekt och har alltid blivit djupt imponerad, om inte skrämd, av de enorma utmaningar de ställs inför. Det kräver inte bara precision och teknik, utan också en stor dos mod och kreativitet för att lyckas flytta stora byggnader.
Det kändes extra speciellt att se att en av de verkställande krafterna i flytten är Tommy Nylundh, som en gång introducerades i yrket av min svärfar Tage. Tommy, som bor i Nygård utanför Lödöse, är idag en av de mest skickliga i branschen.
Den första dagen gick enligt rapporter utan problem, vilket är ett gott tecken. Nu håller vi tummarna för att den historiska flytten fortsätter smidigt även idag.
