Lagom varmt, soligt och vindstilla. Precis som det ska vara när Trestadsveteranerna drar till skogs. Igår var det jakt efter kontroller i skogarna nordväst om Trollhättan. Något över hundra veteraner masade sig i väg till startlinjen för sedvanlig onsdagsorientering.
Lunchträffen efteråt är ett stående inslag, då avhandlas livets både mindre och större mysterier. Denna gång var det dags att dissekera gräsklippning. Denna återkommande syssla som fyller de flesta villaägares dagar med en del lidande. Det vittnades om hur livsledan fyllde varje cell i kroppen när det var dags att plocka fram klippredskapet.
När så robotgräsklipparna gjorde sitt intåg, spreds en kort stund av glädje, innan man insåg att man var tvungen att hantera robotarnas egenheter. Dessa maskiner jävlas emellanåt och fastnar i gropar, rymmer från tomten och hittar inte hem till laddstationen.
Men den som lyssnade mest på vittnesmålen var jag som för nästan tio år sedan lyckats frigöra mig från gräsklipparkulten. Sommarstugan såldes och därmed slapp jag att klippa 1000 kvadratmeter gräs med jämna mellanrum.
Tidigare slet jag med betinget när det var villaboende som gällde i närmare 30 år och detta med allt från handjagare till motordrivna varianter. Inget man längtar tillbaka till!
Idag väntar Göteborgarnas torsdagslöp för seniorer som genomförs vid Dammekärr strax öster om Nödinge.
