Tufft ...

Veteranorienteringar i Bohuslän är ofta förknippat med rejäla utmaningar. Detta dels i form av tuff terräng och svåra banor. Inget undantag denna sista onsdag i månaden augusti. Extra tufft är det just denna årstid. Hög växtlighet i framförallt sankmarkerna gjorde dessa riktigt svårframkomliga. Det gick inte att ta mer än två-tre löpsteg innan man fastnade eller snubblade. Så taktiken var att försöka hitta fast mark.

Förutsättningarna var tuffa men det var högklassig och svår orientering. Var man inte med på kartan hela tiden straffades man obönhörligen.

Ett 90-tal startande mötte upp norr om Uddevalla i vildmarksterrängen som tidigare utgjorde militärt övningsområde för I 17. Nu är det många år sedan regementet las ner men fortfarande finns varningsskyltar om att inte beröra ammunition och projektiler som kan finnas i terrängen. 

Som vanligt blir det kul pratstunder med kaffekoppen i handen. Mycket om tillvaron ventileras. En stående punkt är naturligtvis skador och krämpor som bromsar upp och hindrar. Starkare och mera effektiva värktabletter verkar stå högt upp på önskelistan. Någon påpekar att det hör faktiskt till åldern att man inte är lika löpstark som för 20-30-40 år sedan men ingen verkar ta någon som helst notis om detta.

Så plötsligt är alla försvunna som genom ett trollslag. Dagens arrangörer plockar ihop alla prylar. Någon har extra bråttom hem till datorn för att lägga in tävlingsfakta på Winsplits och Livelox, väl medveten om vad deltagarna ska göra under eftermiddagstimmarna.