Måndag igen ... och detta efter ytterligare en intensiv tävlingshelg. Eftermälet av veteran-SM i Askersund och Tiveden är mycket gott. Mycket välarrangerat och jag är så imponerad av den lilla klubben OK Tiveden som fixade till det hela. Nu hade man gott bistånd av närliggande klubbar och min tidigare klubbkompis i Tibro, Peter Brämersson, gjorde ett gigantiskt arbete med bland annat banorna. Kul upplägg med alla tre disciplinerna sprint, medel- och långdistans, huvuddelen springer allt men det går utmärkt att bara delta i en tävling.
Dock en reflektion: det var tuff terräng, riktigt tufft på skogsdistanserna. Det var en del som ojade och suckade. Vet inte om det är tidigare årgångars deltagare som önskat tuffare utmaningar med långa banor och långa tider i jämförelse med sedvanliga tävlingar. Själv har jag dock ingen synpunkt på det hela, anvisningar och riktlinjer är en sak men sedan måste lokala anpassningar göras och då kan det bli mer (eller mindre) utmanande än vanligt.
Förutom banorna var det dessutom ganska så rejäla förflyttningar från och till parkering samt till startplatserna, såpass krävande att arrangörerna fixade till busstransport för de äldsta deltagarna typ 80 år och äldre ... klokt!
De som regelbundet brukar delta i veteran-SM hävdade att det var något av rekorddeltagande med över 4000 starter. Gissar att det dels berodde på den lockande och mytomspunna Tivedsterrängen men det finns också en geografisk aspekt. Årets tävling låg på behagligt avstånd för många deltagare boende i öster, väster, norr och söder.
Det blev många möten dessa tre dagar med vänner, medarbetare och kollegor man inte mött eller sett på länge. Inslaget av nostalgiska tillbakablickar var stort och därför blev det sena uppbrott från platsen vid målupploppet. En bidragande faktor till detta var det underbart sköna höstvädret ... vilken tur vi deltagare och arrangörer hade!
