Idag var det enligt programmet medeldistans men i den egna klassen handlade det om en bana som var längre och mera kuperad än gårdagens långdistans. Vet inte hur banläggarna tänkte ... jo, man hade gjort det lätt för sig och slagit ihop banorna med några andra klasser som var ägnade åt yngre kategorier. Det blev väl tufft och slitsamt!
Man hinner inte med så mycket annat än tävlingarna dessa dagar. Det skulle vara helt omöjligt att dessutom göra bergsvandringar som förra veckan. Orken skulle inte finnas där. Känns skönt att vi satsade först på en vandringsvecka och sedan 5-dagars. Nu återstår två etapper som är av samma karaktär som gårdagens och dagens. Efter dessa har säkert årets dos av stark kupering, klättring och tokbranta sluttningar med råge uppnåtts!
