Årsslut ...

Mitt på nyårsaftonsdagen gick startskottet för Vänersborgs Sylvesterlopp. Två barnbarn fanns på startlinjen och kutade runt fyrakilometersbanan. Det fanns också en dubbelt så lång variant för äldre löpare. Kollade loppet från åskådarplats. Tyckte att startavgiften på två hundralappar var lite väl hög för att springa på slippriga gator och gångvägar som man nästan dagligen joggar eller promenerar på.

.

Nyårsaftonen kallas också Sylvester och detta efter en påve med namnet Silvester. Han lär ha avlidit den 31 december för 1682 år sedan. Men, fick jag lära mig idag ... nyår har inte alltid firats den 1 januari. I det gamla romarriket firades nyårsdagen den 1 mars fram till 153 år före Kristus och i Sverige var den 25 mars nyårsdag ända fram till 1500-talet.

Vad passar bättre inför det nya året om inte dikten NYÅRSKLOCKAN  med en orienteringspräglad tolkning av Kart-Bosse i Idre: 

Spring, orienterare, spring i bistra nyårsnatten, 

låt pannlampsskenet falla mot markens snö, 

när det gamla året lägger sig att dö ...,

ja, spring ut i skog och över isigt vatten! 

Spring in det nya och glöm det gamla

i årets första skälvande minut.

Spring bommars minnen från hjärnans gränser ut 

och spring in en säkerhet att ej längre famla. 

Spring dina tankar ut ur sorgens häkten

och sätt ett plåster på en sargad arm.

Spring fort och känn dig stark och varm

och spring försoning ut till alla orienterarsläkten. 

Spring ut där slöhet räknar sina dagar 

sök formgestaltningar med bättre driv.

Spring in ett ädlare, ett högre liv 

där lungor ej i motlut klagar. 

Spring ut bekymren och många missars öden

och spring den frusna tiden åter varm. 

Spring ut till skogens tystnad, ej till gatularm 

och giv ditt vildmarkshjärta skaparglöden. 

Spring med den stolthet som blott räknar anor, 

ej förtalets lömskhet, avundens försåt. 

Spring in det rätta på triumfens stråt, 

och spring till seger på Idreveckans banor. 

Spring, orienterare, spring .... och all din krankhet vike; 

det dagas, du formstark fram i styrka går! 

Spring ut, spring ut! Snart är det vår, 

spring in i barmarkstidens rike. 

Spring i den tid då själen lyckligt andas 

i ensam strid mot markens hinder; 

där någon åt dig segerkransen binder, 

och allt med nyårsnattens jubel blandas.

Panta mera ...

Så gott som varje dag förpassas en bärkasse med skräp till soprummet. Det är egentligen otroligt så mycket kartong, papper och plats som förbrukas och slängs under ett år från bara ett hushåll. Ibland slås man av tanken att antalet emballage borde minskas eller återanvändas. Men å andra sidan är det viktigt med bra omslag och exempelvis plastinslagna produkter med tanke på hygien och renlighet. Det finns som oftast både för- som nackdelar.

Det som dock förvånar är att det fortfarande finns så många glas-, plast- och aluminiumemballage som inte finns med i panthanteringen. Dessa läggs i bästa fall på miljöstationerna men många gånger ser man dem slängda i vägdiken, planteringar och skogsdungar. Visst borde man bland EU-länderna kunna komma överens om och upprätta ett generellt pantsystem giltigt i alla anslutna länder. Är det möjligt eller faller det på grund av nationella bestämmelser och lagstiftning?

Österut ...

Så läser vi att Internationella Orienteringsförbundet (IOF) och Kinesiska Orienteringsförbundet kommit överens om att världscupavslutningen 2019 ska arrangeras i Kina.

Det är bra att mästerskapstävlingarna sprids över jordklotet. De senaste åren har det varit en stor koncentration till Europa. Kan förstå att det är ekonomiskt fördelaktigt men ska en sport spridas och lanseras på bredare front är det viktigt att storarrangemangen sprids.

Under den egna perioden som förbundskapten var det en rejäl spridning typ USA, Australien, Hong Kong, Nya Zeeland, Kanada osv. Därefter blev det ett europafokus mycket beroende på att den absoluta världstoppen fanns i regionen.

Det blir den första större IOF-tävlingen någonsin i Kina. Programmet är inte spikat men det lär bli ett sprintfokus. Kanske också en medeldistans om lämplig terräng hittas. 

Tapp ...

Idrottsrörelsen tappar tjejer, framförallt i junioråldern, står det på lokaltidningens TTELA:s förstasida. Detta framförallt inom lagidrotterna. 

Det är allvarligt för det finns redan i dag många tjejer och kvinnor som mår dåligt, fysiskt och psykiskt, och det här leder i slutändan till större problem med folkhälsan. Kan vi däremot få fler att fortsätta längre så är idrotten ett enkelt recept för bättre hälsa. Vi måste självklart ha tjejerna med oss där, säger Eleonore Tammermo.

Det är naturligtvis trist att man lägger av att idrotta och hålla igång men jag undrar om det är så drastiskt. Anar att många lämnar föreningsidrotten men man väljer inte passivitet. Vågar faktiskt påstå att många istället söker andra former för träning. I gymmen med gruppträningar dominerar tjejerna. Det är förmodligen inte ett lokalt fenomen utan det gäller generellt. Formen och uppläggen tycks tilltala mer än föreningarnas utbud.

Detta är egentligen inget nytt. Det senaste decenniet har allt fler, både killar och tjejer, lämnat den organiserade idrotten och valt andra associationsformer. Former med större individuell frihet utan krav på att man förutom idrottsutövandet också ska engagera sig i traditionellt föreningsarbete. Ett bekymmer naturligtvis för klubbar och föreningar men något som uppenbarligen passar äldre tonåringar. 

Tror att mönstret och agerandet kommer accentueras än mer i framtiden. Under barnaåren och de yngre tonåren är man föreningsaktiv men sedan söker/hittar man det som passar de egna syftena och önskemålen. Finns dessa inom idrottsrörelsen stannar man kvar annars drar man.

Inflyttning ...

Det byggs som bara den i Vänersborg. Det kan konstateras efter dagens långpromenad i ett gråtrist väder. 1700 nya bostäder lär vara på gång. Det är bra att det byggs för bostadsbristen har varit skriande de senaste två-tre åren. 

Drar mig till minnes när vi flyttade hit för snart två decennier sedan. Det var bara att välja och vraka bland lägenheter och villor. Det blev en centrumlägenhet. Då och då dyker tankarna upp om att återigen köpa ett hus men det blir inte mer än en tanke. Det är trots allt bekvämt på många olika sätt att bo i lägenhet - i centrum med korta avstånd till det mesta som behövs i vardagen.

Gissar att ett boende i Vänersborg lockar många. Det är trots allt bara en knapp timmas tågresa till Göteborg. Så Lilla Paris lär växa de närmaste åren. Nu är det bara att hoppas att kommunens politiker och tjänstemän är alerta och uppdaterar excelarken. Inflyttning skapar inte bara skatteintäkter utan också kostnader för skola, omsorg, renhållning osv.

Nya "centra" följer alltid i spåren på nybyggnation. Det innebär att i de ursprungliga centrala delarna slår affärer igen. Istället blir det gym, pizzerior och märkligt nog heminredningsbutiker. Tyvärr är prognosen för de sistnämnda dyster. De brukar inte överleva så länge men uppenbarligen är det många entreprenörer/nyföretagare som tror på en potential. Kanske är det rätt tänkt. 1700 nya hushåll ska utrustas med tavlor och prydnadsföremål.

Stefanos ...

Juldagen är sedan många år tillbaka präglad av sällskapsspel. Då prövas och testas julklapparna som tomten kom med. Åtskilliga är spelen som samlats på hög genom åren. Fascinerande att spelhittapåarna är så kreativa. Många av de nyutkomna spelen är egentligen "upphottade" varianter av gamla spel med lite justerade regler osv. Men då och då dyker det upp några som överraskar. I år var det ingen av de "nya" spelen som stack ut. 

Även om spelen står i centrum är det ändå umgänget och samvaron med den närmaste släkten som är det viktiga och roliga. Tiden rusar iväg och plötsligt är timman sen. Ytterligare en juldag väntar, annandagen! Varför annandagen och varför har man den är en berättigad fråga från någon av barnbarnen.

Ja, då får man tänka till och erinra sig att man då uppmärksammar den heliga Stefanos. Han var den första martyren, den första av de kristna som dödades för sin tro. Detta ska ha skett omkring år 35. 

Berättelsen om hans martyrskap återfinns i Apostlagärningarna. Stefanos vördas som helgon inom den Romersk-katolska kyrkan med festdag just den 26 december. Det är martyren Stefanos som åsyftas i Staffan Stalledräng.

Jul, jul ...

Julafton är firad med många runt julbordet. Även julklapparna var många och barnbarnen staplade på höga högar. Kalle Anka kollades in som under många andra år. Alltså, det mesta var sig likt och det är alltid lika kul att fira jul tillsammans med nära och kära. 

Ute lyser gråvädret med plusgrader närmare tio och ett lätt envist regnande. Det blir tyvärr inte heller denna jul en långpromenad i vinterlandskap. Men en joggingtur står på programmet innan juldagens sedvanliga spelkväll tar sin början. Man undrar hur favoritspelet gestaltar sig denna jul. Blir det ett spel som egentligen är ett gammalt i uppfräschad variant eller något alldeles nytt som överraskar och utmanar.

Ibland undrar man om juniorerna har koll på varför julen firas. Hittade på nätet nedanstående ”uppgradering” av julevangeliet signerad pastor Lennarth Nilsson från baptistiska Slottshagskyrkan i Helsingborg. Han skriver: Hur skulle det ha varit om ”där” och ”då” varit ”här” och ”nu”? Om Maria inte fått plats på fullbelagda BB på Helsingborgs sjukhus och Jesusbarnet fötts bland hemlösa i parkeringshuset utanför lasarettet?

Vid den tiden utfärdade Europeiska Unionen en förordning om att alla invånare i de 28 medlemsländerna skulle registreras. Italien var ordförandeland och Stefan Löfven statsminister i Sverige. Alla for då för att registrera sig, var och en till sin födelsestad.

Josef Davidsson, som var född och uppväxt på Råå, men som flyttat till Värmland, var tvungen att personligen ta sig till Helsingborg, för att bli inskriven, tillsammans med sin sambo Maria som väntade barn.

När de efter den långa tågresan, försenad av signalfel, väl var framme vid Knutpunkten i Helsingborg, började födslovärkarna komma. På grund av pågående ombyggnad och överbelagda förlossningssalar kunde inte lasarettet ta emot flera graviditeter utan hänvisade dem till Halmstad BB.

Men då tiden var inne, tvingades hon föda sitt förstfödda barn i ett parkeringshus utanför sjukhuset dit en vänlig Securitasvakt förde dem.

Där bland några övergivna bilar – överlappade med parkeringsböter – födde hon sitt första barn, lindade honom i några Metro och lade honom i en kundvagn.

Några hemlösa, som vaknat upp i den kalla natten såg förvånat vad som hände men försåg blixtsnabbt barnet och modern med sina slitna filtar.

Samtidigt som detta hände befann sig en grupp tidningsbärare vid sin lastbrygga för att hämta tidningarna som skulle distribueras denna tidiga morgon.

Plötsligt stod en ängel framför dem och ett himmelskt ljus lyste omkring dem. De blev mycket rädda.

Men ängeln sa: ”Var inte rädda! Ni ska nu få höra den bästa nyheten ni någonsin har fått ta emot för att bära ut.

I denna natt har Frälsaren fötts åt er, honom har ni längtat efter, han är en gåva till alla människor.

Och för att ni skall veta att jag talar sanning så skynda er att köra iväg till parkeringshuset vid lasarettet, där skall ni finna ett nyfött barn som ligger nedbäddat i en kundvagn.”

Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk kör som sjöng ”Ära vare Gud i Höjden och Fred på jorden, till alla människor ett gott sinnelag.”

När änglarna hade försvunnit tog det en stund för tidningsbuden att hämta sig. Några trodde att de hade sett i syne, men sedan skyndade de sig att sätta sig i bilarna och köra till parkeringshuset, där de mycket riktigt fann det nyfödda gossebarnet i kundvagnen. De slog av motorerna för att inte den lille skulle andas in avgaser, de knäböjde andaktsfullt på den svarta asfalten och berättade för föräldrarna vad de hade sett och hört. Maria gömde och begrundade detta i sitt hjärta.

Tidningsbuden tog försiktigt några bilder med sina smartphones, som de sedan mms-ade iväg till Helsingborgs Dagblads nattredaktion och skyndade sig sedan tillbaka för att dela ut tidningarna.

Men de nöjde sig inte med att lägga tidningarna i brevlådor och brevinkast utan med jämna mellanrum ringde de på och berättade den glada nyheten om vad som hade hänt.

Alla som väcktes upp trodde på vad som sades och de blev så glada att de inte kunde gå och lägga sig igen. De gick ut på internet och upptäckte bland nattens nyheter bilden av ett barn med en sällsam utstrålning. Många kände sig djupt berörda och en överjordisk frid fyllde deras sinnen. Några veckor senare uppstod ett tumult i tullen.

Tre män med arabiskt utseende som påstod sig vara magiker försökte föra in guld och dyrbara parfymer utan att vilja betala tull. De sa att de hade följt en osedvanligt stor stjärna och att det var gåvor till en nyfödd kung. Gränspolisen kom – eftersom man trodde att ”stjärna” och ”kung” var kodord i en eventuellt kommande terroristattack – och beslagtog gåvorna. Efter några veckors förhör utvisades männen och fick flyga tillbaka hem från Kastrup.

Men barnet växte och blev äldre och visare och startade genom sitt äkta mänskliga liv den första tolvstegsrörelsen, välkomnande oss alla att vara medvandrare.

God Jul!

Glasigt ...

Dan före dan lyser snön med sin frånvaro. För en vecka sedan var snötäcket decimeterhögt och minusgraderna omkring åtta. Idag är det tvärtom i Vänersborg. Inte ett snökorn och åtta plusgrader. I och för sig inte så överraskande under en vintermånad i väst. Det brukar vara omväxlande och det är tur att man inte är passionerad skidåkare. Då hade det varit jobbigt.

Så denna dag är vädret löp- och cykelvänligt. Någon cykeltur är inte aktuell. Kommunens vintergrus som sprids på trottoarer och gångbanor är vasst och biter lätt och snabbt sönder gummidäck. Punkteringar är vardagsmat för stadens cyklister. När solen ligger på glittrar det som om det låg små glasskärvor överallt. Undrar vad man blandar i gruset. Är det något som är extra effektivt mot halka eller är det något billigt industriavfall man använder som utfyllnad?

Det finns en typ av punkteringsfria däck men de kan inte konkurrera med traditionella luftfyllda varianter. Tycker det är märkligt i denna teknikens högvarv att man inte lyckats få fram bra punkafria däck. Men så slår mig tanken att man inte vill. Någon eller några tjänar trots allt pengar på att sälja slangar, vulklösning, reparationslappar och specialverktyg. Men ... förklaringen är nog inte så enkel.

Så utevistelsen denna dan före dan blir inte i skidspåren eller på cykeln längs "glasbeströdda" stråk utan en hederlig joggingtur.

Inte lätt ...

Så här i jultider håller partiledarna sina traditionella tal och djupintervjuas i olika media. Naturligtvis är statsministern extra utsatt och intressant utifrån sin position. Man avundas inte direkt honom och det märks när han ska försvara ett statsråd eller ett beslut som han inte gillar. Oj, vilka krumbukter det blir och man undrar om det är någon som förstår något när han förklarar och försöker lägga tillrätta.

Reportrar grillar honom och det är många gånger märkliga och fascinerande orddueller som spelas upp. Senast handlar det om regeringens beslut vad gäller ensamkommande från Afghanistan. Pressad av regeringskollegerna Miljöpartiet tvingas statsministern att ställa upp på beslut och ställningstaganden. Hela hans kroppsspråk visar hur obekväm han känner sig. Alla vet dessutom att eftergiften han och hans parti gör inte en sekund handlar om värnandet om ensamkommande utan enbart är för att rädda regeringssamarbetet. Vid utfrågningar ställs heller aldrig den självklara frågan: görs detta för att hålla samman regeringen? Men å andra sidan om han fick frågan skulle han naturligtvis dementera och med kraft understryka att det naturligtvis inte handlar om det.

Undrar hur ofta han i sin ensamhet suckar och stönar eller sparkar i väggen av ilska och frustration. Det kan inte vara lätt att vara statsminister.

Usch och fy ...

Onsdagskvällarna har varit vikta åt den egna klubbens gympapass. Detta i en traditionell gympasal med ribbstolar och långbänkar i en av Vänersborgs äldre skolor. Under en timma har muskler och leder böjts, sträckts och slappnats av under ledning av Jenny och Antin. Ett pass utan redskap där enbart den egna kroppen varit motstånd och hävstång. Det har inte bara varit slit och ta i utan också lugnare moment med koordination och balans. Sköna pass!

Dock förvånas man över städningen eller rättare sagt bristen på städning i lokalen. Det är skitigt, dammråttorna är många och det är minst sagt sunkigt. En skolanställd berättar att det inte finns pengar och resurser. Man har inte bara dragit in på antalet städtimmar utan också på städredskapen. Därför ser det ut som det gör. Personalen har reagerat men inget har hänt. 

Märkligt att man drar in på saker som så starkt är kopplat till hälsa och välmående. Smuts och damm är en bra grogrund för ohyra och kvalster. Förstår tillfullo elever som skolkar från gympatimmarna därför att det är smutsigt och äckligt. 

Vi ska kanske investera i en egen golvmopp som får göra tjänst strax innan onsdagskvällarna nästa år ...

Centrumdelar ...

Centrumfaciliteterna i de flesta småstäder genomgår en stor förändring. Butiker läggs ner och flyttas till köpcentra utanför tätorten. Egentligen inte så konstigt. P-platserna är få och avgifterna höga. Därför blir det inte längre shoppingturer till exempelvis grannstäderna Uddevalla och Trollhättan. 

Butikerna ersätts av pizzerior och gymanläggningar. Det är åtskilliga av dessa i hemstaden Vänersborg. Fascinerande att gymmen är så många. Det är trots allt stora investeringar som måste göras. Kampen om medlemmar är stark. Nya erbjudanden kommer med jämna mellanrum med lockbeten typ väskor, handdukar och tröjor.

Kan ana att i framtiden blir gymmen mer än gym. Redan nu kan tendenserna anas. Försäljning av sportdrycker och energirika tillbehör. Varje gym med självaktning har dessutom profilkläder. Kanske finns morgondagens sportaffärer och hälsokostshopen i direkt anslutning till träningslokalerna?

Poddfakta ...

Poddarna är många idag. Oj, vad många olika teman och inriktningar det finns. Enkelt att lyssna på via speciella appar i mobilen.

Naturligtvis varierar kvalitén men ganska snart kan man hitta några favoriter. En av mina är Historiepodden.

Gymnasielärarna Daniel Hermansson och Robin Olovsson presenterar ett nytt omkring timslångt avsnitt varje söndag. På ett lättsamt sätt speglar de både gamla som nya händelser i stort som i smått.

Som orienterare lyssnar man naturligtvis på Radio O-ringen podcast. Per Forsberg presenterar med jämna mellanrum intervjuer med  både elitlöpare som tränare och ledare. 

Utveckling ...

Tider förändras. Kan dra mig till minnes barndomens adventskalendrar. Mycket glitter på ett klassiskt julmotiv med tomtar och snö eller Bethlehems krubba. Stora luckor på lucia och naturligtvis julafton. Innanför luckorna bilder på jultillbehör typ julklappar, julgodis och tomtar. Inte mer.

Barnbarnen upplyser mig om det inte är någon riktig kalender. En sådan kalender är ju tråkig, sägs det med eftertryck! I en "riktig" adventskalender ska det vara paket med grejer och naturligtvis en godisbit (gärna stor) varje dag! Så det så!

Nu undras hur kalendrarna kommer att se ut om så där 50-60 år?!?

Barnbarnspass ...

Fegade ur från dagens Jullöp i Trollhättan. Kallgraderna var nästan åtta samt heltäckande snö. Ett ganska lätt beslut, kylan står man ut med men gillar inte att springa i spårsnö. Istället blev det långpromenad i solsken efter att ha sett Kalla få pisk av fem norskor. 

Förhoppningar ställdes på att det skulle gå bättre för damerna i handbolls-VM. Men, men denna dag gick det inte för blågult. Stryk mot Holland trots en ledning i mitten på andra halvlek. 

Helgen har varit fullt upptagen med pass av barnbarn # 3 och 4. Många saker på gång typ Vattenpalatset, Paddington på bio, lördagsgodisinköp, tacokväll med kusinerna mm. 

Återstoden av helgen innebär sannolikt ett besök på gymmet. Löpbandet ska få sig en omgång när det nu inte blev orientering. 

Avisor ...

Varje klubb ska ha en klubbtidning! Det var en självklarhet för några decennier sedan. Idag har många försvunnit i alla fall pappersformaten. Ny digital teknik har skapat andra förutsättningar för publicering av klubbnyheter.

Dock lever klubbtidningen i min moderklubb. Giparen utkommer i klassiskt pappersformat fyra gånger om året! 

Man kan undra hur länge till. Det är trots allt unikt idag. Många tidningar och tidskrifter kläs i ny kostym. Kan bara se på den egna konsumtionen av dagstidningar. Det var några år sedan tidningsutdelaren släpade sig uppför trapporna i tidig morgonstund och stoppade avisorna i brevlådan. Några dygn senare bars de nerför trapporna igen till pappersinsamlingen. 

Nu är det paddan som gäller och det är ett bekvämt sätt att konsumera nyheter. Dessutom slipper man pappersberget även om det ibland saknas tidningssidor när golvet ska skyddas eller som emballage.

Dock är det noterbart så många tidskrifter det finns i affärernas mediahörn. Uppenbart är att många vill ha sin vecko- eller månadstidskrift i pappersformat. Naturligtvis praktiskt när inte wifin funkar eller när batteriet sinar. Så visst kommer papperstidningar finnas ett bra tag till eller ...

Eftersnack ...

Efter fredagens gympass med fika väntar dusch och ombyte. Det brukar bli långdusch och mycket snack eller som Trump uttrycker det; lockerroomtalk. Dock skiljer sig temat från det som USA:s president enligt egen utsaga brukar behandla alltså kvinnor, brudar och allt som därtill hör. Istället vädras åsikter om Sverige och tillståndet i nationen. Det är emellanåt många kategoriska och utstickande kommentarer. För herrar och damer partiledare skulle det vara givande (och kanske skämmande) att sitta och lyssna om man nu vill fånga upp medborgares åsikter och synpunkter.

Dagens samtal började med Bingolotto och programledaren Ingvar Oldsberg. Enligt kvällsavisorna tjänar han rejält med pengar, hårresande mycket för att citera en skäggprydd senior. Han fortsatte: jag har köpt en bingolott varje vecka i alla år men nu är det slut ... tycker det är bra att gynna idrotten men vill inte göda Ingvar på detta sätt! Samtalstråden fortsatte och kom till slut att inbegripa det mesta som kan sorteras in under rubriken girighet ... och så fortsatte det med omdömen om bidragstagare ... och slutade med invandringspolitiken som det nästan alltid brukar göra. Att döma utifrån gymmets "lockerroomtalk" är det ingen tvekan om vilken som är huvudfrågan när svenska folket går till valurnorna nästa år.

Julbord ...

Många är julborden som serveras dessa dagar. Under mina sista 15-20 yrkesverksamma år blev det åtskilliga månaden innan varje jul. Stora julbord, delikata julbord, temajulbord (typ enbart från havet som på Island) osv.

Det var i samband med konferenser, personalsammankomster och inbjudningar från olika håll. Det var oftast gott och smakfullt och till ingen kostnad. Undrar förresten hur många julbordsätare som betalar med "egna" pengar?

Efter hand kändes julborden mindre och mindre smakfulla. Det kändes bara så mycket framförallt efter intagandet. 

Nu är det några år sedan det blev ett julbord av storformat. Det beror inte på att "gratisätandet" inte längre är möjligt utan att utbudet inte lockar. OK då ... många rätter är riktigt goda men att äta tokmycket under halvannan timma eller två känns inte längre som någon höjdare. 

Men visst finns det saker som förhoppningsvis ska finnas på faten om en dryg vecka; skinka, kokt rödkål, fårfiol och paté med Cumberlandsås.

Sjufrågetest ...

Följer upp gårdagens "personlighetsanalys" med en annan variant som landade i mejlboxen. Börja med att besvara frågorna utan att titta på tolkningen längre ner!

1. Hur ser din drömträdgård ut? 

2. Hur ligger ditt hus i förhållande till trädgården? 

3. Hur ser huset ut? 

4. Hur ser nyckeln till huset ut? 

5. Vad skulle du göra ifall du tappade nyckeln och behövde komma in   i huset? 

6. Du står ensam och håller något … vad är det? 

7. Grannen har en stor mur runt sitt hus. Det finns en låst grind i muren. Du vill hälsa på … vad gör du?

Tolkning:

1. Beskrivningen av din drömträdgård är hur du vill att andra ska   uppfatta dig ... 

2. Placeringen av ditt hus är en beskrivning av din relation till  omvärlden ... 

3. Hur ditt hus ser ut är en beskrivning av hur du vill ha tillvaron ... 

4. Nyckeln beskriver dina relationer till andra … om de är komplicerade eller enkla ... 

5. En beskrivning av vad du gör när något strular i dina relationer ... 

6. Beskriver konstnärliga och fantasifulla inslag i din personlighet ... 

7. Beskriver hur du agerar när du ställs inför hinder och problem ...

Analys ...

Överhörde ett samtal på gymmet medan löpbandet fick sig en omgång. Paret i 25-årsåldern pratade om olika personliga egenskaper och plötsligt kände jag igen frågeställningarna. Samma som jag själv mött för flera decennier sedan:

1. Tänk på ett djur! – Nämn tre egenskaper hos djuret. 

2. Tänk på ytterligare ett djur! – Vilka tre egenskaper?

3. Och en gång till; tänk på ännu ett djur! – Säg tre egenskaper.

Uppsnappade svaren: häst ... geting ... mygga ...

Vad blir det av detta, hur ska svaren tolkas ... jo:

1. Djur 1 representerar egenskaper som du ser hos dig själv … 

2. Djur 2 beskriver hur andra uppfattar dig … 

3. Djur 3 beskriver dig som du verkligen är …

Uppfattade inte mer och vet inte heller hur reaktionen blev. Dock lite förunderligt och festligt att "testet" fortfarande lever. 

Nobel ...

Alfred Nobel lär ha varit Europas rikaste man när han avled. I testamentet stod det bland annat:

Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäck eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas af Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologiska eller medicinska arbeten af Carolinska institutet i Stockholm; för litteratur af Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej.

Det var så stort, insiktsfullt och föredömligt. Han insåg vikten av att stimulera och uppmärksamma stora och goda prestationer och inte då bara en naturvetenskaplig inriktning utan också det kulturella och humanitära. Gillar alldeles speciellt inriktningarna "afskaffande eller minskning af stående armeer" och "intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet". 

Undrar om han i sin vildaste fantasi kunde ana att hans kvarlåtenskap skulle ge ett så starkt och betydelsefullt globalt avtryck.

Brukar följa Nobelfestligheterna framför TV:en. Även om mycket fokus riktas på festligheterna så brukar de informativa klippen om de olika prisens inriktning och omfattning samt intervjuerna med berörda vara riktiga höjdare.

Höjdare ...

Det gick bara inte att motstå avslutningen av "Så mycket bättre ..." på TV4 trots många och långa reklamavbrott. Under många, många, många år har Sven-Ingvars lyssnats på i olika sammanhang så det var givet att ägna två timmar åt hyllningsprogrammet. Tolkningarna som gjordes var riktigt imponerande och gissningsvis kommer vi att höra mycket av dessa i radiokanalerna.

Den personliga favoriten blir efter lite funderande Två mörka ögon med Sabina Ddumba i hård konkurrens med Anita med Moneybrother.

Skinklopp ...

Som traditionen påbjuder genomfördes klubbens så kallade Skinklopp i härligt lördagsförmiddagsväder. För vilken gång i ordningen det var kan nog ingen svara på ... det har alltid varit så här i december innan jul. Tre banor stod till buds och varje deltagare fick i förväg gissa vilken tid man skulle ha på banan. Den som kom närmast den angivna tiden fick en julskinka i pris. Naturligtvis var det inte tillåtet att ha klocka med sig.

Årets banor var riktiga luriga och utmanande med många kontroller. Snön har ännu inte behagat lägga sig och det var bara så härligt löpvänligt på berghällarna och i skogen. Det mesta av sommarens bushiga vegetation hade försvunnit så sikten och framkomligheten var god. 

Noterade att ett generationsskifte kanske är på gång. Många ungdomar var på plats men samtidigt inte lika många gamlingar som det annars brukar vara. Så Skinkloppet lär nog leva ett tag till.

Nästa söndag vankas ett annat traditionellt jullöp. Trollhättans SK arrangerar sitt race med gemensam start och kontroller som får tas i valfri ordning.

Illa, illa ...

I denna blogg den 22 november framfördes synpunkter om att Vänersborgs skolor skulle avvveckla de så kallade profilklasserna. Motiven från skolledningen var luddiga och är ännu höjda i dunkel. Många har protesterat bland elever och föräldrar, sannolikt också inom lärarkåren. Hur ska man annars tolka en rektors reaktion som utmynnade i att sätta munkavle på medarbetarna.

Lokaltidningen TTELA rapporterade och naturligtvis kom dementierna och pudlandet. Det var ett otillåtet agerande hävdar jurister. Man kan inte begränsa personalens yttrandefrihet på detta sätt.

Uppenbarligen är sakfrågan känslig och man undrar varför skolledningen inte är tydligare och mera distinkt vad gäller motiv och bevekelsegrund.

Tilliten till rektorn är nu naturligtvis naggad i kanten. Att tysta personalen på detta sätt i en fråga som i det stora perspektivet inte är en stor ödesfråga är märkligt och ger upphov till ifrågasättande vad gäller ledarskap och styrning. 

Även begreppen insyn, transparens, klarhet och öppenhet som så flitigt används av skolor och myndigheter har blivit naggade i kanten. Illa!

En gång till ...

”Årets Idrottsförbund” utses av Sveriges Centralförening för Idrottens främjande (SCIF), en idrottsorganisation som grundades 1897. Priset instiftades 1967 och tilldelas det specialförbund som under året anses ha gjort bra ifrån sig. Förbundskassan blir förstärkt med en kvarts miljon.

Svenska Orienteringsförbundet har tilldelats priset 1968, 1987 och 2011. Nu har SOFT återigen tilldelats utmärkelsen. Det blir alltså fjärde gången som skogssporten hedras och inget förbund har genom åren fått fler. Motiveringen lyder:

Ett förbund i tiden med idrotter och grenar där alla får och kan vara med. Ett förbund där bredd- och motionsidrott går hand i hand med elitidrotten och där satsningen är lika stor på såväl dam- som herrsida, en satsning som gjort orienteringen internationellt stark med den kanske bäste orienteraren genom tiderna, Tove Alexandersson.

Det är många, många ledare, arrangörer och eldsjälar i Orienteringssverige som kan sträcka lite extra på sig dessa dagar!

Fel, fel, fel ...

Det är lätt att ha åsikter och synpunkter inte minst på orienteringsbanor. Tycker emellanåt att banläggare får oförtjänt mycket kritik och gnäll. Men ibland är det befogat. Ett exempel från en av årets tävlingar.

Banläggaren hade av någon märklig anledning valt att ha två sista kontroller belägna 15-20 meter från varandra. En vid åkerkanten och en vid höjdfoten. Flera felstämplingar och naturligtvis gnäll från löparna. Dessutom fruktansvärt orättvist. Sent startande fick vetskap om detta av löpare som kom tidigt i mål och i slutet av tävlingen var det talkörer som tjoade: kolla kodsiffran! Många bromsade in, vände och gick till rätt kontroll.

Hur kan man som banläggare och bankontrollant klanta till det på detta sätt och skapa  minusstämpel på ett annat så fint och bra arrangemang?

Drar mig till minnes att för två-tre decennier sedan var det en trend att använda sig av flera slutkontroller för att "skapa orientering ända in i det sista". Felstämplingarna var legio och till slut kom man överens om sluta med den typen av "finlir" som inte gladde någon. Det är bara att hoppas att detta var olycksfall i arbetet men vem vet, de som var inblandade var garvade och erfarna.

Bragdguld ...

Följde en direktsändning på webben från Idrottshögskolan i Stockholm. En skola där jag utbildades till gymnastikdirektör under några år i början på 70-talet. Årets bragdmedalj utdelades och bland de heta kandidaterna fanns orienteringens Tove Alexandersson. Det blev ingen medalj till henne detta år heller. Skogssporten tillhör inte de mediaspektakulära och penningstinna idrotterna och då är det svårt.

För två år sedan fick Sarah Sjöström medaljen och nu fick hon den igen efter ett fantastiskt framgångsrikt år.

Fotbollslandslagets framgångar och en VM-plats var naturligtvis en bragd på sätt och vis ... men det handlade trots allt om ett kval till ett slutspel med 32 lag. Visst var det starkt men bragd med allt vad det innebär ... njaa!

Även ridsportens Peter Fredriksson som vann EM var favorittippad. Men inte heller han räckte till enligt juryn. Hade själv inte honom som favorit. Det var trots allt ett regionalt mästerskap.

Man är naturligtvis sig själv och sin idrott närmast och därför naturligtvis lite besviken när det inte går vägen. Men ... det är svårt, mycket svårt, att jämföra olika idrotter och därför bygger nomineringar väldigt mycket på känslor och antaganden. Tror att på högsta elitnivå, oavsett idrott, så handlar det idag om mycket vältränade, skickliga och hängivna individer. Det är killar och tjejer som satsar hårt och är disiplinerade, uthålliga, envisa och starkt målinriktade. Skillnaderna är små vad gäller alla faktorer som krävs för att vara i topp i respektive idrott.

Lång kedja ...

Många är företagen, organisationerna, klubbarna och alla andra sammanslutningar som brukar lyfta fram värdeord som sägs vara vägledande och styrande för hur verksamheten ska bedrivas och man ska vara. 

Värdeord är laddade och uppmanande. De ska enligt managementboken ha konsekvenser för hur man agerar och beter sig. De ska skapa vägledning och tydliggöra riktningen i tvivelsituationer och när avgörande beslut ska fattas. De ska märkas genom agerande, handlingar och åtgärder. 

Ibland undrar man om alla berörda är medvetna om och förstår avsikten och innebörden. Kedjan är ganska lång från att något sägs till att det blir tillämpat:

• Vad som sägs blir inte alltid hört…

• Vad som hörts blir inte alltid förstått ...

• Vad som förstås blir inte alltid accepterat ...

• Vad som accepteras blir inte alltid ihågkommet ...

• Vad som koms ihåg blir inte alltid tillämpat ...

Klokt ...

Övertygelser är farligare fiender till sanningen än lögnen, sa föreläsaren och spände ögonen i oss åhörare. Därför, fortsatte hon, gäller det att inför varje konstaterande man gör, varje påstående man uttalar och varje slutsats man drar frågar sig själv:

Är det något jag vet, tror eller tycker? 

Alltså, vad finns det för "bevis" eller fakta som kan bekräfta konstaterandet, påståendet eller slutsatsen – är det något som man verkligen vet, eller tror man eller tycker man bara? 

Hon avslutade med att säga reflektion, eftertanke och besinning är speciellt viktigt när man ska fatta beslut och föreslå åtgärder kring känsliga saker, kring dilemman och där uppfattningar går starkt isär.

Hittade dessa anteckningar och drog mig till minnes en kurs/utbildning jag deltog i för snart ett decennium sedan. Tänk vad mycket klokt man lärt sig genom åren men frågan är varför man inte alltid agerar så klokt?