OS på gång …

Under gårdagen var det svettigt värre. Nu tänker jag inte på Vinterracet där vi rände runt på gator och gångvägar i Sjuntorp utan på handbollens EM-final. Oj, vilken match med spänning, scenförändringar och dramatik. Det var svårt att sitta still i soffan och speciellt i matchslutet när Sverige kunde avgöra med ett straffkast. Minnen framkallades från damernas OS-final i fotboll då Caroline Seger skrev in sig i historieböckerna med sin avgörande straffmiss. Måtte det inte hända igen ... så blev det inte som tur var!

Mycket idrott väntar i närtid, OS börjar kommande helg. Det lär bli inte bara en och annan timma framför TV:n utan många, många. Noterar att flera nyhetsbyråer och TV-kanaler väljer att minska sina medarbetarstaber som på plats följer spelen. De får jobba hemifrån istället. Kan förstå att reportrar, kommentatorer och förstå-sig-påare ojar sig och tycker att det känns trist. Men som TV-tittare har det förmodligen ingen större betydelse. Med dagens teknik och möjligheter behövs det knappast horder av folk som på plats refererar och tycker till. Nu blir det mycket OS-koll, ända till den 20:e februari!

Mest löpning …

Under nattens timmar drog stormen Malik förbi. Mycket blåst blev mindre blåst, mycket grått blev sol och blått. Alltså goda förutsättningar för dagens första huvudattraktion; Vinterrace i Sjuntorp.

Vid frukostbordet sattes TV:n på slentrianmässigt. SVT bjöd på Ski Classics. I brist på annat har man valt att sända långlöparnas uppgörelser. Det är roligt i ungefär två minuter så off-knappen trycktes in ganska omgående.

I det lilla samhället Sjuntorp, som ligger utslängt på ängar och skogsmark sydost om Trollhättan, samlades dryga 100-talet orienterare för dagens löp. Du som vill veta mer om det lilla samhället kan få en lektion av Galenskaparna; klicka på ena eller båda länkarna:

Sjuntorp …

En till om Sjuntorp …

Banläggarna hade valt att dra fram banorna i två villaområden som knöts samman av landsvägen genom samhället. Det handlade följaktligen om mycket löpning och till detta en liten portion orientering. För egen del föredrar jag denna typ av banor bara när snön ligger djup och snövallarna är höga. 

Dock blev det ett härligt löppass på gator och gångvägar under blå himmel och sol. Detta som en uppladdning inför dagens andra huvudattraktion; EM-finalen i handboll. Tummarna kommer att hållas hårt för att de blågula ska spöa upp spanjorerna. Det lär knappast bli lika gäspigt som Ski Classics!

Malik anfaller …

Denna dag handlade utomhusvistelsen av en dubbeltimma på mtb:n. Stormen Malik anmälde sin ankomst i form av kraftiga vindar och lätt regn. Det blåste rejäl motvind när turen gick åt söder. Mötte bara någon enstaka cyklist samt några förmiddagsvandrare som trotsade Malik. "Skogen är den fattiges kappa" säger ett ordspråk och det stämde verkligen när stigen slingrade sig fram genom granbestånden.

Passerade klubbanläggningen där det bjöds på varm dryck och korv och bröd. En bra service för gänget som löptränade. Avstod alltså löpningen ... inget kul att springa när det inte finns kontrollskärmar! Men ... det blir tillrättat under morgondagen då femte upplagan av årets Vinterrace avgörs i Sjuntorp. Närmare 120 löpare är föranmälda.

Dock körde Gunilla en runda tillsammans med några andra under rubriken "för oss som tappat farten". Ska bli intressant att så småningom se utfallet.

När hemfärden påbörjades accelererade Malik. Blåsten tilltog och regnet blev intensivare. Det var skönt när cykeln ställdes på plats i garaget och beslutet om "ingen mer utevistelse idag" fattades.

Framåtblickar …

Som orienterare handlar det inte bara om skärmjakt utan också om att arrangera tränings- och tävlingsaktiviteter. Det handlar dels om mindre arrangemang men årligen också om större tävlingar. För den egna klubben handlar det om två tävlingar under hösten. Förberedelsearbetet är redan igång. Markägarna har gett sitt tillstånd och funktionärsskaran har kontaktats.

Detta år samverkar vi med en bohusklubb under sloganen "O-fest-i-väst". En tävlingshelg med tre arrangemang. Detta i varierande terrängförhållanden. Förhoppningsvis tilltalar upplägget många. En ambition och en inriktning är att omkring 1500 starter ska kunna noteras. Det kräver informations- och marknadsföringsinsatser. En kanal är ovanstående flygblad som ska spridas och delas ut under vårtävlingarna.

Två löp avverkade …

Det är en glädje att se framemot att man ska springa ... det är roligt när man springer banan ... åsså känns det gött när man kommit i mål! Denna trefaldiga nöjdhetskänsla uttrycktes av en av veteranerna som deltog i förmiddagens veteranrace.

Sammantaget var det ett 60-tal löpare som deltog i Nattcupen och Veteranorienteringen. Det fanns till och med någon som dubblerade.

Förutsättningarna var fina både under kvällen och dagen, behagliga grader, snöfritt samt solsken under onsdagsförmiddagen. 

Arrangemangen fungerade fint, inget teknikstrul och vi kunde snabbt presentera resultat på internet. Nu övergår arrangemanget till "Veckans banor" och när vi lämnade start- och målområdet kunde vi notera de första som valde detta alternativ. Banorna är nu tillgängliga ytterligare fyra dagar.

Redan imorgon väntar ett nytt veteranmöte. Denna gång i Delsjöterrängen med IFK Göteborg som svarar för arrangemanget. Över 100 löpare är föranmälda!

Både natt och dag …

Trots en skenande pandemi med många som är/varit sjuka eller varit hänvisade till en period med karantän försöker klubbarna ändå hålla igång orienteringsverksamheten. Detta under former med minimal närkontakt, undvikande av trängsel och detta utomhus. Det bjuds alltså inte på ombyte, dusch och andra bekvämligheter inomhus. 

Med parkering, start och mål vid Brinkebergskulles slussområde arrangerar jag och Gunilla ikväll "Nattcupen" för klubbarna i närområdet. Samma banor och upplägg används också imorgon förmiddag då veteraner och andra daglediga är inbjudna. 

Bilen blir fullpackad med alla attiraljer typ dator, sträcktidsskrivare, reflexskärmar, kontrollenheter, kartor osv. 

Väderspåfolket har utlovat hyggligt väder med minimal risk för nederbörd eller kalla vindar. Terrängen är helt snöfri, sikten och framkomligheten är god denna tid på året så förutsättningarna är mer än bra för att det ska bli kul orientering oavsett om man väljer natt- eller dagsljusvarianten.

Sololöp …

Drygt 120 löpare kom till start när fjärde etappen av årets Vinterrace avgjordes i och utanför  Henån på Orust. Det var snöfritt i de kuperade bohusbergen denna mycket dimmiga söndagsförmiddag. 

Arrangörerna erbjöd både klungstart och individuell start. För egen del var inte valet svårt. Startade tio minuter efter att den stora klungan gett sig iväg. Det blev härlig soloorientering. Såg naturligtvis en och annan löpare vid den så kallade bokontrollen men huvudsakligen handlade det om att kämpa på i sin ensamhet - gött!

I pandemitider finns inga omklädningsrum tillgängliga så ombyte och mindre eller mera omfattande tvagning sker i direkt anslutning till respektive deltagares fordon. Noterar att uppfinningsrikedomen är stor vad gäller att anpassa bagageutrymmen och liknande för att göra det så bekvämt och ändamålsenligt som möjligt. Det handlar om allt från små duschattiraljer till värmande fotmattor.

Soppkock …

Idag föll det på min lott att fixa till blåbärssoppa. Detta för de som deltog i den sedvanliga lördagslöpningen. De senaste åren har det blivit en hel del beredning av blåbär då jag drabbats av någon form av plockarhybris. Det brukar bli sylt och pajer dock inte soppa. 

Dagens kok var enkelt då jag använde mig av Ekströms pulvervariant. Gjorde några avsteg från receptet genom att minska något på vattenmängden, det blir mustigare då! Säkrade också att drycken inte var kokhet när den serverades.

Ett 15-tal löpsugna dök upp som alla såg till att undvika trängsel och närkontakt i dessa smittotider.

Själv fick jag avstå löpturen. Det svider och smärtar inte så mycket. Att springa utan att ha ett antal orienteringskontroller i sikte känns lite mediokert, slätstruket och andefattigt.

När gänget drog iväg roade jag mig i min ensamhet med att lyssna på "omvärlden" via airpodsen.

Nyheterna rapporterade från stora demonstrationer med människor som kände sig kränkta, överkörda och förbisedda. Många hade samlats med plakat på Norrmalmstorg i Stockholm för att visa sitt missnöje. Demonstranterna tände även bengaler. "Nej till vaccinpass” och "Rör inte våra barn” stod det bland annat på demonstranternas skyltar. Samtidigt hade flera vaccinmottagningar fått stänga på grund av demonstrationerna. 

Har väldigt svårt att förstå organisationen ”Frihetsrörelsen” och deras förbittrade och indignerade attityd. Det kan kanske bero på att jag växte upp med ständiga vaccinationer under barnaåren på södra halvklotet. Många var de tropiska sjukdomar som vaccinerna satte stopp för. Det är många, många som också skyddades från polio, smittkoppor, mässling, stelkramp, difteri och kikhosta. 

På mina fiktiva demonstrationsplakat står det därför "Vaccinera dig av hänsyn till andra" och "Skydda dina barn"!

Nästan stormvind …

Nästan två och en halvtimmas långpromenad blev det igår. Detta på isiga gångvägar men med metalldubb under skorna var det inga problem. Det blåste också ... så infernaliskt! Trots någon plusgrad på termometern kändes det som 8-10 minus. Vi mötte en och annan hundägare och av vovvarnas kroppsspråk att döma skulle de helst av allt inte vilja vara utomhus.

Känslan efter halvannan timma var densamma som genom åren upplevts med skidor under fötterna i fjällvärlden. Man blev rejält genomblåst!

Smittspridningen blåser också på. Det känns som om den kryper närmare och närmare. Trippelsprutan sägs göra kroppen motståndskraftig men vi har ändå agerat med att vara lite mera noggranna genom att återigen försöka undvika trängsel och hålla avstånd. Ett och annat fysiskt möte har ställts in eller så har det blivit en digital variant. Hoppas att vi snarast kommer in i fasen "början på slutet"!

Mållös denna kväll …

Man häpnar, man fullständigt förvånas och man baxnar efter att ha sett kvällens "Uppdrag granskning" i SVT; hur kan detta hända?

Bakgrunden var att en dömd våldtäktsman får 840 000 kronor i skadestånd när han övertygar rätten om att han var under 18 år när han begick dåden. Men hur starka var hans bevis? Detta har programredaktörerna kollat upp. Man har intervjuat företrädare och handläggare inom rättsväsendet. En frapperande attityd visas upp. En attityd där man tydligen inte är så noga med att kolla upp fakta och gå till botten med saker och ting. "Bättre fria än fälla" har tydligen varit ledstjärnan för de olika inblandade myndigheterna. 

Men det värsta av allt är att våldtäktsmannen inte bara har begått ett brott utan många under många år. För detta har han kunnat kvittera ut närmare en miljon i skadestånd utifrån domslutet och den uppenbarliga felaktigheten att han var minderårig. Rättsväsendet har inte varit lika generös vad gäller skadestånd till två våldtagna kvinnor och en taxichaufför som kidnappades, misshandlades svårt och höll på att få betala med sitt liv.

Det är inte konstigt att man blir mållös, disillusionerad och undrar hur det står till med det svenska rättsväsendet. Häpnadsväckande, inte bara lite utan mycket, blir konklusionen!

Galakoll …

Igår kväll tillbringades två och en halv timme för att kolla av Idrottsgalan på TV. Så har den tredje måndagen i januari förflutit i många år. När jag yrkesarbetade var jag på plats i Globen som arenan tidigare hette. De senaste tio åren har det handlat om (pensionärs)soffan.

När kandidaterna nomineras i november brukar jag genast pricka av vilka jag tror på som vinnare i respektive kategori. Nedanstående lista presenterades där jag med fet stil markerade mina favoriter för tre månader sedan.

Årets kvinnliga idrottare

Tove Alexandersson – orientering/skidalpinism

Anna Beck - paracykel

Isabelle Haak - volleyboll

Sandra Näslund – skicross.

Årets manliga idrottare

Armand Duplantis – friidrott, stavhopp

Peder Fredricson – ridsport, hoppning

Daniel Ståhl – friidrott, diskus

Nils van der Poel – skridsko

Årets prestation

Hopplandslaget – ridsport

Anna Nordqvist – golf

Sarah Sjöström – simning

Nils van der Poel – skridsko

Årets lag

Fredrik Bergström och Anton Dahlberg– segling

Damlandslaget – fotboll

Maja Dahlqvist och Jonna Sundling – längdskidor

Hopplandslaget – ridsport

Årets nykomling

Oliwer Magnusson – freeskiing

Maja Stark – golf

Ebba Årsjö – alpint (parasport)

Maja Åskag – friidrott

Årets ledare

Henrik Ankarcrona – ridsport, hoppning

Peter Gerhardsson – fotboll

Vésteinn Hafsteinsson – friidrott

Johannes Lukas – skidskytte

Det blev bara två av sex rätt. Uppenbarligen har fingertoppskänslan inte varit träffsäker detta år eller så är det bara att konstatera att juryn och jag har tänkt olika.

Det som dock stör är kategorin "Årets lag". Har i alla år tyckt att priset ska vara förbehållet lagidrotter typ fotboll, ishockey, handboll, volley osv. Kanske också stafettlag samt dubbel i pingis, tennis och liknande. Men lagtävlingar där man slår samman och räknar individuella lopp eller prestationer är mycket tveksamt. Därför fanns det i min värld tre kandidater till priset i år; damlandslaget i fotboll, Fredrik Bergström och Anton Dahlberg i segling samt Maja Dahlqvist och Jonna Sundling i längdskidor. Ingen av dessa vann. Det blev ridsportens hopplandslag. 

Årets upplaga av Idrottsgalan var en ganska så slätstruken tillställning. Det där lilla extra och energihöjande fanns inte. Talen eller kommentarerna från olika representanter blev sega. Tycker också att Nils van der Poel fick väldigt liten uppmärksamhet. 

Även detta år fick den kära skogssporten uppmärksamhet tack vare Tove Alexandersson. Hon var helt ohotad i kategorin "Årets kvinnliga idrottare" - kul och mycket välförtjänt!

Gatlopp …

Årets tredje Vinterrace avverkades under söndagsförmiddagen i Lilla Edet. Över 100 löpare kom till start vid den norra slussporten. Banorna sträckte sig kors och tvärs genom samhället och det handlade om mycket asfaltslöpning. Som vanligt var starten gemensam så det var också mycket "sällskapsresa". Dock hade banläggaren fått till en hel del bra och intressanta stråk.

Arrangerade klubb OK Gipen hade det tufft. Flera medlemmar coronasmittades vid ett skidläger förra helgen och var indisponibla. Reservfunktionärer inkallades och fixade till ett bra arrangemang trots omständigheterna.

Kontrollutsättning…

Skogen är fin nu när all snö är borta. OK då, naturligtvis inte lika vacker som när det grönskar utan fin i bemärkelsen att sikten och framkomligheten är perfekt. Kallgrader har också gjort att sankmarker och vattendrag är frusna. Sammantaget perfekt för orientering. Inte en massa hindrande bush och undervegetation. 

Idag blev det under halvannan timma kontrollutsättning för ett kommande arrangemang. Det kommer bli ytterligare ett besök till alla kontrollpunkter för utsättning av SI-enheter. Då kommer det att gå lite snabbare då man slipper kolla att respektive kontrollmarkering är rätt placerad.

När man traskar fram i skogen får man emellanåt "flashbacks" från svunna tider. Har ganska så klara minnesbilder av hur det var när jag la mina första banor. Vilken oerhörd skillnad i jämförelse med hur det är idag. Kartkvalitén var inte särskilt hög. Kartskalan var 1:25000 och generellt var terrängåtergivningen mycket schematisk. Det fanns inte särskilt många användbara kontrollpunkter så det blev oftast ganska stora terrängföremål där kontrollskärmen placerades. Skärmen var också stor i jämförelse med de som används idag.

Men ... känslan var densamma som idag. Spännande och utmanande att passera olika terrängtyper och skön känsla när kontrollskärmarna var satta på plats!

Premiärtur …

Årets första cykeltur avverkades idag. De senaste dagarnas regn och mildväder har på ett effektivt sätt arbetat bort all is och snödrivor. Med sju-åtta plusgrader kändes det som en tidig vårdag även om blåsten var stark. Vi cyklade till skogs och kollade av några terrängpartier som ska användas vid ett orienteringsarrangemang om en dryg vecka. Nuförtiden kan förutsättningarna snabbt ändras när startskottet går för skogsavverkning eller förberedelser för ett nytt bostadsområde. Därför gäller det att vara beredd med kartjusteringar och revideringsjobb. 

På hemvägen passerade vi äldsta barnfamiljen vilka befinner sig i coronakarantän. På behörigt avstånd blev vi uppdaterade om hur många kollegor och klasskompisar som befann sig i samma situation. Måtte kurvan över smittofall snart vända lika brant neråt som det gick uppåt.

Njutbart och smittsamt …

Oj så många plusgraderna var denna förmiddag, nästan tvåsiffrigt. Det bar iväg till Tuve nordväst om Göteborg för veteranrace arrangerat av Tolereds AIK. Banor och arrangemang var av toppenklass i snöfri och lättframkomlig terräng. Så härlig orientering denna tid på året!

Ett 100-tal daglediga mötte upp och vi var ensamma från Vänersborg-Trollhättan. Av någon anledning finns det en ingrodd tveksamhet till att bege sig till Göteborgsområdet. Kanske har arrangemangen emellanåt varit väl tuffa och ansträngande.

Det blev inte så mycket eftersnack med konkurrenter denna torsdag då vi valde att starta sent på förmiddagen. De flesta av gamlingarna föredrar tidig start så att det hela är "överstökat" och man hinner hem till lunchen som "mor" tillagat. Själva valde vi buffén som tillagats på "Mr Johansson" i Älvängen.

Innan dess gjorde vi en snabbvisit hos yngsta barnfamiljen som nu har lagt coronasjukan bakom sig. Dock har nu äldsta barnfamiljen drabbats av denna "pest" och befinner sig nu i karantän med milda symptom. Misstankar finns att det är den yngsta generationen som dragit på sig och dragit med sig eländet till övriga. Oavsett vilket så är det uppenbarligen bara så viktigt att dubbel- och trippelvaccinera sig för att undvika allvarlig sjuka.

Nattcup …

Nattcupen vintertid har varit en tradition för klubbarna i Götaälvdalen under flera decennier. Upplägget har inte genomgått några större förändringar. Det har alltid varit gemensam start klockan 18.00 var fjortonde dag på tisdagskvällar under december, januari och februari. Så också igår! En sak har dock förändrats. Deltagarantalet har succesivt minskat och man kan naturligtvis fundera varför.

Temperaturen ligger runt nollstrecket , snöblandat regn faller från skyn, mossarna är välfyllda med iskallt vatten, pinnarna är lite väl många på marken och vi står där i nattsvarta kvällen med våra pannlampor. Inte så många utan en tapper skara på 20-talet löpare. Själv är jag med råge äldst i startfältet. Efteråt konstaterar vi trots allt att det är en speciell och utmanande upplevelse.

Om två veckor är det dags för nästa omgång. Det har fallit på min och Gunillas lott att fixa arrangemanget - kul! Då gäller det att passa på med lite justeringar och förändringar!

Vi har förberett två olika upplägg. Ett med skogsorientering ifall det är barmark och ett i urbant område ifall Kung Bore får för sig att snöa till.

Vi erbjuder också fri start under en timma som komplement till den gemensamma starten. Förhoppningsvis tilltalar detta de som föredrar individuell start och/eller inte kan vara på plats 18.00. Vi överger också traditionen att erbjuda ombyte och dusch inomhus i dessa dystra pandemitider. Detta möjliggör att vi inte behöver utnyttja terrängen som ligger i direkt anslutning till klubbanläggningen. Ska bli intressant att se hur utfallet blir!

Höjdarfilm …

Under helgen ägnades nästan tio timmar åt att kolla in en filmklassiker. SVT sände alla tre delar av Gudfadern. Den första delen hade premiär 1972 med en berättelse om Don Corleone och hans mäktiga imperium. Marlon Brando, Al Pacino, Diane Keaton och James Caan syns i huvudrollerna i en tät och spännande historia om familjeband och makt. 

Del 2 släpptes 1974 och skildrar den unge Vitos väg från Sicilien till New York, där han slår sig fram i den undre världen. Robert de Niro spelar huvudrollen. Trilogin avslutades 1990 med den tredje delen. 

Såg naturligtvis dessa tre delar på bio en gång i tiden och sedan på dvd. Nu var det dags för ytterligare en repris och det var ingen besvikelse. Tre höjdarfilmer helt enkelt. Den sista delen var lite omgjord eller omklippt och man kan ana, rätt eller fel, att det kommer en uppföljning en "Gudfadern 4" någon gång. 

Sololöp …

Ett 100-tal löpare mötte upp till start på andra omgången av Vinterracet för 3-stadsklubbarna. Det bjöds på snöfri terräng fast stigar och gångvägar var rejält isiga.

Start och mål var förlagt till Uddevallas utkanter. Banorna var lagda både i urban miljö och branta bohusberg. Bra omväxling!

Vanligtvis är det masstart på detta evenemang men i år öppnade arrangörerna upp för fri individuell start. Vi var ett 10-tal som valde detta alternativ och det var verkligen skönt att slippa springa i klungor och på andras ryggar. Det blir betydligt mera utmanande och stimulerande när det är "ensam kamp" som gäller. 

Efter loppet väntade lunch tillsammans med äldsta barnfamiljen på MY WOK. Även några andra klubbkompisar fanns runt matborden. Snackis för dagen var vilket förhållningssätt klubben skulle ha vid kommande gemensamma klubbträningar och samlingar. Själv tillhör jag skaran som förordar restriktivitet vid möten och träffar inomhus när nu smittoläget är abnormt. Även om många är vaccinerade och respekterar "undvika trängsel" och "hålla avstånd" så bör man just nu undvika onödiga närkontakter.

Rengöring …

Digital teknik är fantastisk men datorer, paddor och mobiler beter sig ändå som "förr" om man inte röjer och städar upp bland filer, appar och genvägar. Tog själv steget in i datavärlden under tidigt åttiotal. Utbudet av programvaror och applikationer var då synnerligen litet. Hårddiskarna var begränsade så man var noga med att inte spara och bevara för mycket. Tid avsattes också regelbundet för att sortera, katalogisera och hantera dokument osv.

Men det var då det. Dagens utbud av datorer, paddor och smartphones är synnerligen kraftfulla. Därför bryr man sig inte (i alla fall jag själv) att lägga tid på att ha ordning och reda. Det straffar sig och så småningom kommer dagen när man lägger ner så mycket tid på att leta och söka efter filer och applikationer att det irriterar, minst sagt. Igår var en sådan dag. Beslutet togs; nu ska det röjas upp, plockas undan och slängas ... det får ta den tid det tar!

Det blev många timmars städarbete med att förpassa saker till papperskorgen och sortera det man vill ha kvar i mappar. Alltså, precis som det var innan tillvaron digitaliserades.

Förnöjsamheten och tillfredsställelsen var stor när det hela var avklarat. Skrivbordet är nu rensat, förvaringsmapparna gapar tomma och föråldrade verktyg har lämnat plats för nya. 

Nyårsstädet är fixat!

Löp och lax …

En soligt vacker vinterdag med 6-7 minusgrader utgjorde de yttre betingelserna när första omgången av Vinterracet avgjordes i Ljungskile. Ett 100-tal löpare kom till start och kunde välja mellan fyra olika banor. Banläggaren hade, trots helt snöfria marker, valt att lägga huvuddelen av stråken i bebyggelse med väldigt mycket asfaltslöpning. Lite trist när det nu är fint i skogen med vare sig bush och pinnar eller hindrande snö.

Det var gemensam start som gällde och därför blev det mycket "följa John" och springa på andras ryggar - inte så kul!

Efter loppet bar det iväg till Laxbutiken i Ljungskile med äldsta barnfamiljen och några klubbkompisar. Farhågan att det skulle vara mycket folk och trängsel stämde inte - skönt det! Som vanligt satt det gott med olika laxrätter.

Nästa etapp av Vinterracet väntar redan på söndag. Då med ett annorlunda upplägg där man dels kan välja masstart eller individuell start. För mig är valet givet!

Julslut …

Idag åkte julen ut. Julgranskulorna hamnade i sina fack, tomtarna av porslin har omsorgsfullt virats in i skyddande material och plastgranen har tudelats och förpassats in i storsäcken. Det blev plastgran för några decennier sedan då det uppdagades att både hustru och son fick allergiska besvär. Själv sörjde jag inte detta. Skönt att slippa sopa upp granbarr och diverse små insekter och kvalster. Dessutom försvann bekymret med var man skulle göra av granen när den var förbrukad.

Vi brukar göra julslut några dagar efter nyår då det liksom bara känns att nu är det över för denna gången. Det brukar också sammanfalla med att julmaten är på upphällning. Skinkan är uppäten. Det finns inte mer att karva på fårfiolen och backen med julöl gapar tom. 

Vår tidiga julavveckling står naturligtvis i strid med vad gamla sedvänjor och vad bondepraktikan hävdar; tjugondag Knut dansas julen ut! Detta brukar vara förknippat med julgransplundring men denna tradition har jag inget minne av från barndomen. Förmodligen beroende på att julen anpassades till en annan kultur på södra halvklotet. Har dock ett svagt minne av att trettondagsafton, dagen idag, var avslutningen.

Vanligtvis brukar en utlandsresa hägra i början på ett nytt år men så blir det inte i år. Planer fanns för en dryg månad sedan att dra till Madeira för orientering och levadavandring men omicronpandemin förhindrar nu detta. Trist men bara att ”gilla läget” och det har man ju tränat på under snart två år nu.

Flitpris …

NYÅRSTRIPPELN har gått i mål. Kontrollerna är inplockade, skärmarna har hängts på tork och SI-enheterna har packats ner i sin förvaringslåda. Game over!

Alla klubbmedlemmar som deltog i de tre etapperna belönades med en nyårsklapp i form av en specialdesignad mugg som passar bra till morgonkaffet eller kvällsvällingen om man nu inte placerar den på prishyllan.

Redan på torsdag startar nästa traditionella aktivitet - Vinterracet! En form av serietävling med sju etapper för klubbarna i Götaälvdalsområdet under januari och februari.

OL-året är igång …

Oj så grått och disigt och dimmigt och småduggigt det har varit denna andra dag av året 2022. Men vad gjorde det när sista etappen av Nyårstrippeln stod på programmet.

Terrängen denna dag var rejält vattensjuk. När tjälen ännu inte släppt sitt grepp samlas vattenmängderna ovan mark. Flertalet av kartans sankmarker borde egentligen ha varit markerade som små gölar eller dammar. Men det var kul banor med många kontroller där målet var beläget vid Önafors kraftverk.

Alla klubbmedlemmar som deltagit i de tre etapperna belönades med en specialdesignad mugg. Gissningsvis användes dessa för varm dryck senare under dagen. 

Ett nytt år …

2021 avslutades på samma sätt som året började ... med orientering! På nyårsafton avgjordes första etappen av Nyårstrippeln i snöfri terräng i Vänersborgs östra del. Det var gråmulet och några värmegrader i luften. Vädergudarna hade gjort allt som stod i deras makt för att fixa till ett snöfritt underlag och de lyckades.

Coronapandemin som eskalerat än mer framåt årsskiftet förhindrade ett större firande. För många var det "hemmavid" som gällde, så också för oss.

Det blev ett tidigt uppvaknande på årets första dag. Kontroller väntade på att bli utsatta i skogen öster om Vänersborg. Kontroller som skulle användas vid Nyårstrippelns andra etapp. Det var gråmulet och någon enstaka plusgrad. Nu har så gott som all snö försvunnit men stigarna var bitvis riktigt isiga.

När arrangemanget var avklarat var det bara att dra till skogs igen. Detta för att hämta in kontrollenheter som imorgon ska användas för ytterligare ett arrangemang i en intilliggande skog.